torsdag, november 09, 2017

Mobilförsök

Nu försöker jag skriva på mobilen.
Försöker lägga in en bild också.
Jaha. Var får jag tag i dom, då?

Nytt försök

Jag har inte varit inne här på evigheter. Vet inte hur man gör - knappast i alla fall.
Tillbringar all min data tid på mobilen. Men har ibland gjort halv dana försök att bryta den vanan. Det är trots allt roligare att ha en större bild på datorskärmen. Problemet är nog att datorn är installerad i ett annar rum och stolen är för låg (eller så har jag krympt) så jag måste skjuta upp axlarna på ett väldigt  obekvämt sätt. Och så får jag onte i rumpan. Van att sitta mjukare. Men vem vet - kanske jag kan gå över till paddan?? Även den ligger i en hörna o gråter. Och där har jag alldeles snurrat till det. Kan inte göra något med den förrän  någon, dvs lillebror, kommer och låser upp eländet.

Undrar om jag kommer ihåg hur man lägger in en bild/foto.
Hmmm.  Konstigt. Det här är sista bilden som finns att överföra från min mobil. Men jag har tagit många fler sedan dess (aug -17). Har lillebror stuvat om i min mobil, kanske?

Ja, det här var ett litet försök. Får se om jag fixar till så det blir roligare att skriva på bloggen och lägger mobilen lite åt sidan. Men en mjukare stol måste jag i alla fall ha.

Får se om jag klarar av att publicera det här försöket.
Håll tummarna.

fredag, oktober 14, 2016

Ny väg in

Lillebror har skapat en väg till min blogg via mobilen.
Mitt 1:a försök.

lördag, juli 23, 2016

Christer har fått sin permobil och bröllop stundar.

Ytterligare några dagar har gått och nu har Christer fått sin permobil. Vilket lyft! Han har fått klarare blick, är inte så inåtvänd och drar sig inte för att själv ta initiativet till en tur med scootern (det heter så). Förhoppningsvis ska det göra honom mer rörlig och pigg.

Igår åkte jag faktiskt ut till stugan själv och grejade med diverse göromål. Det stundar ju ett sommarbröllop där ute på tisdag. Ett friluftsbröllop! Det känns så bra att det blir där ute under vårdbjörken. Hoppas vädret håller i sig.

lördag, juli 16, 2016

Jag borde förnya mig

Visst ser layouten tråkig ut på min blogg? Jag borde piffa upp den en hel del. Men jag vill absolut inte avstå från de härliga och mysiga änglarna som syster Gunilla gjort. Får se om jag får bättre tid för förnyelse när dagarna blir kortare o mörkare.

lördag, maj 28, 2016

Länge sedan

Det var länge sedan jag skrev här. Mycket vatten har runnit under broarna sedan sist och jag har varit mycket trött. Och är fortfarande.  Christers sjukdom, parkinson, är lömsk. Bra dagar växlar med mindre bra. Men den går lika förbannat bakåt, sakta men säkert.
Christer behöver mycken hjälp och passning och mycken tid går åt för skjuts till olika aktiviteter. Läkarbesök, provtagningar, neurogym och sociala aktiviteter. Det är inte ovanligt med upp till 8 enkelresor med bilen per dag. Vi står i kö för att han ska få en permobil så han inte är så beroende av mig som chaufför. Men jag undrar om det inte faktiskt är jag som vinner mest på det hjälpmedlet.

Just nu använder jag inte laptopen utan den s k paddan och skriver på. Ganska nytt för mig. Hoppas det funkar när sidan skall publiceras.

Det här får räcka för idag. Ha det så bra gott folk.

torsdag, mars 24, 2016

Nyvaken

En längre tid har jag befunnit mig i en mental, suddig bubbla. Livet har pågått utanför men jag har inte varit i kontakt. Jag är ganska medveten om vad det beror på men har svårt att göra något åt det. Hittar inte balansen. Jag försöker fjärma mig från det jag inte kan påverka och åtgärda det jag kan göra något åt. Men det är inte lätt.

lördag, december 26, 2015

Det var länge sedan sist och mycket vatten har runnit under broarna. Ska jag vara ärlig så har det nog varit mest Facebook som tagit merparten av den tid jag kunnat avsätta för social kommunikation på nätet. Men jag börjar känna för bloggen igen. Just nu sitter jag vid paddan men jag tycker nog att laptopen är bättre vid lite längre texter.

Får se hur det blir med bloggandet i fortsättningen.

söndag, augusti 23, 2015

Fästingar - ett otyg

I förra inlägget skröt jag över hur ädel jag är som räddar en fästing som fastnat i målarfärgen när jag målade.

Straffet för högmodet kom snabbt. I ca 1 vecka har jag haft något som irriterat mig på halsen. Trodde det var en vårta som skavde mot halsbandet. Men i förrgår bad jag min syster kolla med förstoringsglas. Det var en elak fästing som sugit mitt blod under åtskilliga dagar. Och det var en gaska stor rodnad runt bettet. Syrran tog bort fästingen som fortfarande levde och välfylld med mitt blod. Hämndlystet lät jag den gå en kvalfull död till mötes i det smältande stearinet. Genast fick jag dåligt samvete men då var det för sent att göra något åt saken.

Nu har det uppstått en en svullnad stor som en ärta under huden. När min dotter Kicki fick höra det gick hon i taket och beordrade mig genast till vårdcentralen. Jag försökte tala om att det är vanligt med svullnad vid ett fästingbett och det brukar sitta i länge. Men det gick inte hem hos henne. Så nu har jag ett nytt hot hängande över mig.

En olycka kommer sällan ensam.