Så vacker den svenska sommaren är!

Jag sitter ensam i vår sommarstuga. Det finns några sommarstugor till här i området och de kan svagt skönjas i grönskan. Där finns vänliga grannar och jag vet, att jag när som helst kan besöka dem och få hjälp om jag behöver det. Vilken trygghet!

Kvällen är varm, sjön ligger alldeles blank nedanför och björkarna står i full grönska runt stugan. Tänk att jag får ha det så här bra!

Men på TV-n ser jag hur människor har det på andra ställen på jorden och sorgen kryper in under skinnet. Svältande barn, översvämningar, skottskadade vuxna, självmordsbombare, nya och allt mer raffinerade vapenslag. På TV-n hörde jag nyss Stefan Edman (tack Stefan, för din underbara bok "Årsbarn med Plejaderna") kommentera regeringens nya program för att kartläggga vår beredskap för ev framtida klimatkatastrofer. Samtidigt i det lilla har jag min man, mina barn och barnbarn var och en med sina små och stora bekymmer.

Hur länge ska mitt lilla paradis få bestå - sett både globalt och lokalt? Jag får vara tacksam för den lilla stund som jag får denna andhämtning, denna ro och tystnad. Jag är övertygad om att mitt uppdrag i livet innebär lite mer än att sitta här och meditera men just nu njuter jag helt och fullt. I morgon fylls stugan med barnaröster och jag får fullt upp med plikter, men det är kära plikter. Mat, fika, samtal med vuxna, oändliga frågor från vetgiriga barn, trösta, plocka undan och helst vara överallt samtidigt.

"Verka där du står" har någon klok människa sagt.

Vad ska jag egentligen med en blogg till?

Nu var det länge sedan jag besökte min egen sida igen!

Jag har så många visioner med den här sidan men det stupar hela tiden på Tiden. Det är så mycket som måste göras och tydligen prioriterar jag inte detta eftersom det får stå tillbaka för allt annat. Kanske beror det på att jag inte tycker att jag har nå´t intressant att komma med. Alla andra är mycket intressantare.

Men nog har jag mycket åsikter som jag bär på. Alldeles nyss skrev jag en kommentar i Ursula Berges blog. Hon är chef för tankesmedjan Agora bl a och skriver att hon tvekar att blogga därför att det gör den redan starke starkare och att det är odemokratiskt. Och det är ju sant.

Men i samma veva har hon skrivit en inlaga i DN med titeln "Målet är att hindra Viktoria att bli drottning" och i bloggen anklagar hon riksdagen för att vara feg och inte våga agera i frågan "...i skräck för väljarna". Är det demokrati att försöka genomföra ett avsättande av monarkin mot majoritetens vilja? Det är lika odemokratiskt som att inte våga genomföra folkomröstning i EU-frågan därför att de är rädda för ett nej från folket. (Detta gäller många EU-länder just nu).

Nog för i kväll. Dags att nana.