Idag beslöt jag mig för att det var rätt väder för att måla dörren på vår nybyggda gäststuga. Den skulle grundmålas. Det var svårare än jag trodde mest pga att jag inte hade någon bra stege. Så det tog sin rundliga tid.
Plötsligt såg jag en fästing som hade fastnat i färgen. Instinktivt tänkte jag döda den och ta bort den från dörren. Men så hejdade jag mig, Av vilken anledning hade jag rätt att ta dess liv? Han hade inte gjort mig något. Och dessutom - jag har aldrig fått någon fästing på mig trots att de finns här omkring. De undviker mig faktiskt.
Alltså tog jag försiktigt loss fästingen ur färgen och satte ner den på ett grässtrå med den förhoppningsfulla hälsningaen att de kunde gärna få undvika mig i fortsättningen också. Gissa om jag kände mig ädel resten av dagen.
2 kommentarer:
jag kan förstå din tveksamhet, men jag har haft de där jäklarna inborrade i mitt kött och jag hade nog inte tvekat att måla fast den faen! De flesta andra djur/insekter har jag förbarmande med men inte fästingar!
Jaha, här fick man för att man var ädel! Nu ståtar jag med ett rött märke plus en svullnad på halsen. En riktigt ful fästing som under flera dagar kalasat på mitt blod. Nu är den borttagen men jag har blivit blodtörstig på kuppen.
Skicka en kommentar