Det ska bli fint väder, sägs det.

Just nu sitter jag i stugan och slappar. CG ville inte följa med och jag vill inte tvinga honom men nog är det lite ensamt att vara här själv.

När jag kom hit ut var det 11 grader utomhus och 12 grader inomhus men det tog inte mer än ett par timmar att få upp till 22 grader. Vi har en fantastisk spis som ger massor av värme och så har vi ju elvärme också  som kan dirigeras upp till 17 grader från telefonen om vi vill.

Jag har tagit med mig mina målargrejer och har tänkt arbeta med ett motiv som krånglar för mig. Får se hur det blir med målningen. Vädret ska ju bli fint och jag har lite att göra utomhus. Daliaknölarna ska tas in och urnorna ska tömmas på jord och vissnade växter så de inte spricker när vinterkylan sätter in. Kanske ger jag mig på "ängen" med lien också.

Snart ska jag laga mig en vego-gryta av höstens nyskördade grönsaker och råris till. Några 3,5-or såg jag i skåpet också. Sedan blir det nog fåtöljen med en binge Kosmos-skrifter från  början av 90-talet som jag börjat läsa om igen. Så jag lider ingen nöd. I morgon blir det utomhus-jobb om vädret blir fint.

Adios

Kalle Moraeus - nostalgi.

I kväll blev det en riktig nostalgitripp.

Först ett program på Kunskapskanalen från Tällberg Forum om hur samhällsautveckling och teknologi skall styras så att ekosystem och ekonomi påverkas positivt. Dessutom svindlande vackra bilder Tällberg. (jag var där på konserten som var öppen för allmänheten).

Sedan följde Kalle Moraeus helt underbara program från Orsa. Jag missar inte de programmen. Det kommer att poppa upp många efterföljare men de kommer bara att bli bleka kopior. Helt sagolikt när han och Tommy Körberg stod vid Siljans strand och stoppade korv medan de löste världsproblemen. Och när deltagare från Spelmansförbundet - de var minst 20 - spelade Trettondagsmarschen då hade jag ståpäls!

Bland spelmännen upptäckte jag Pontus Selderman, advokaten som så skickligt lotsade oss stugägare som bodde runt sjön Molnbyggen till seger mot Leksands kommun när vi stred för att få soptippen, som förgiftade sjöns vatten och gjorde fisken oätlig och djurlivet utarmat stängd. Sjön börjar så sakta repa sig nu men det har varit en lång och hård kamp.

Dessutom såg jag även bland spelmännen Anders Bjernulf, barnbarn(?) till mina kära gamla folkskolelärare Johan och Ingegerd Bjernulf från 40-/50-talet. Dom båda hade ett styvt jobb med att banka in vett i min spralliga hjärna och få mig att hålla tyst på lektionerna.

En höjdarkväll!