Målarduk från DollarStore. Se upp!

 Jag köpte för en tid sedan en målarduk från DollarStore. Väldigt billigt.
Nu i kväll tänkte jag grunda duken för att i morgon teckna motivet jag skissat på en tid. Men snacka om "Liten tuva stjälper ofta stort lass"! Etiketten sitter fast med ett lim som inte går att få bort. Jag har försökt med spetsen på en kniv, pensla på vatten och försiktigt skrapa loss och nu till sist har jag tagt till ett fintkornigt slippapper som jag turligt nog hade i verktygslådan (tack, skyddsängeln!).

Nu har jag slipat ner limmet så att det nog går att grunda över ett par gånger. Förhoppningsvis har jag arbetet så klart att jag på måndag har något att jobba med på Måndagsmålarna. Håll tummarna!

Viktig information ang min nya smartphone!

Med anledning av bilagda länk från en för mig okänd bloggare, vill jag meddela att jag kommer att ta det mycket lugnt med övningstillfällena med min nya smartphone! För det första för att bloggaren har alldeles rätt, för det andra för att jag är tröglärd och för det tredje för att jag är väldigt lat.

http://mmafarsan.wordpress.com/2013/10/02/lagg-ner-den-dar-javla-telefonen/

Jag ska - så fort jag slitit mig från datorn/nya telefonen - läsa mer om vad denne bloggare har att förtälja.

På Facebook har jag redan meddelat att jag nu kan ringa/ta emot samtal och sms:a. Men inget mer. Ännu!

Äntligen har jag förstått!

Äntligen har jag förstått varför jag aldrig träffar någon bekant på Rättviks marknad! Varken på höst- eller vårmarknaden.

Under alla år när jag bodde "utsocknes" så återvände jag hem till Rättvik under marknadsdagarna bl a i hopp om att träffa gamla klasskamrater m fl. Men det var väldigt sällan det hände. Samma nu när jag blivit s k hemvändare. Inte en enda bekant träffade jag när jag gjorde min runda nu på eftermiddagen. Det blev i alla fall marknadsgodis (dom där bitarna av chokladnougat, ni vet), strumpor och varma munkar.

Nu har jag äntligen förstått varför jag aldrig träffar på någon bekant. De håller sig hemma under marknadsdagarna när lilla Rättvik översvämmas av försäljningsstånd och så kryper dom ut när det blir vardag igen! För då brukar jag träffa på ganska många. Det är bara jag som envisas med att traska runt och kika i alla stånd. Bäst tycker jag om stånden med alla väskor i olika modeller. Jag vänder och vrider på dom och funderar om det kan vara något för mig. Och nu när jag blivit med smartphone och allt! Det vimlade av stånd med allehanda läckra fodral för smartphones! Och jag som inte hade min nya telefon med! Det var ju ingen idé att ta med den när jag ännu inte fått den att fungera!

Användarhandbok för Sonytelefoner, 115 sidor utskrivna.

 Trots idoga försök i morse fick jag inte kontakt med omvärlden med min nya smartphone som, enl sms tidigare, skulle finnas i min nya telefon kl 0300 i natt. Och jag måste tillstå att jag begrep inte ett skvatt av den lilla folder som följde med mobilförpackningen.

Vad göra!? Se bilden (notera tomaterna som hänger på mognad i fönstret, förresten). Jag kopplade ihop vår skrivare (den står lite dumt till) med min dator (som inte brukar stå som på bilden) och skrev ut 115(!) sidor Användarhandbok för Sony smartphone. Bara i svart med tanke på kostnaden för färgpatroner. Så nu är jag rustad till tänderna för att klara av den där lilla manicken som ni kan se ligga på anteckningsblocket på målarbordet. Nu ska jag bara slå hål och sätta in bunten i en pärm. Sedan ska jag börja läsa hur man gör. Det blir nog inget marknadsbesök för mig idag.

Jag har blivit med en smartphone!

Nu har det alltså hänt! Jag har blivit med en sådan där smartphone! I natt kl 0300 ska jag övergå från min gamla Nokia från stenåldern till ett sådant där modernt vidunder. Mina teknikgalna syskon tar sig för pannan och undrar hur det ska gå och vädjar till högre makter, har jag hört. Så nu har jag en ny, svart telefon, en Sony Xperia E med 3,5"-skärm.

Jag ska försöka göra en lång historia kort - telefonen är egentligen inte min. Den bara blev det när CG insåg att hans Parkinson hindrar honom för att använda tatch-knapparna (stavas det så?) på den gratistelefon han fick när han, som alla andra, bländades av alla erbjudanden som haglar. Så jag fick gratistelefonen och han återgick till sin gamla DORO men med ett, på sikt, bättre abonnemang. Men innan dess hann min teknikglada syster flytta över hans SIM-kort och alla hans lagrade telefonnummer. För att sedan tvingas flytta tillbaka kortet.

Det är minsann inte varje dag någon kastar en telefon på en, sådär alldeles gratis. Så jag bytte abonnemang och fick gratis samtal, sms, mms och 0,5GB surf. 195:- mån. Inte illa. Visserligen hade jag aldrig tidigare högre mobilräkningar än ca 80-120:- men då höll jag noga ett öga på klockan och till vilka jag ringde. Nu slipper jag det.

Jag har förberett mig noga. Satt in det nya SIM-kortet och skrivit in PIN-koden. Och så har jag provat dom där ikonerna som visar sig på displayen, appar kallas de visst. Men nu ligger CG:s alla kontakter där så jag måste nog vänta med att lägga in egna kontakter tills jag rensat bort alla hans. Hur det nu går till.

Egentligen har jag ett problem inför nattens överföring av abonnemanget. Ska jag ha WiFi På eller Av? Men jag har satt det På och förväntar mig att sova gott.