Under en längre tid har min tillvaro varit splittrad och svåröverblickad. Det har känts som om jag förlorat all kontroll. varit tvungen att bara ta det som händer när det kommer - hur det än gestaltar sig. Det har inte känts bra alls. Och jag har längtat efter att få se ljuset i tunneln. Få struktur på tillvaron igen.
Under sista dagarna har jag börjat förstå att det bara är som det ska vara. Jag är övertygad om att vi befinner oss här på jorden för att via olika erfarenheter, goda såväl som onda, lära av allt som händer och hur det påverkar oss. Men vad? Kan det vara så att jag ska lära mig att inte kräva av livet att jag ska ha fullständig kontroll? Att jag i stället ska kunna ta saker när de kommer utan så mycket funderande. Leva mer i nuet.
Men så svårt det är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar