Björn o Benny konsert i Boda kyrka

Jag är ledsen att jag inte klarar att lägga ut bilderna lite smartare. Har tydligen en del att lära.

I kväll var C. o jag till Boda kyrka där kören Bellatrix bjöd på Björn o Benny-konset.

Kyrkan var fullsatt och kören bjöd på fantastiskt fint urval av låtar skrivna av Björn o Benny. En riktig höjdare.

I halvtid bjöds på kaffe och bakverk. Det var mysigt att se hur folk verkligen roade sig och hade trevligt ihop. Det är inte varje dag man ser folk sitta i kyrkbänkarna och mumsa på kaffe med kaka. Det är bra att kyrkorna öppnar upp för kulturen och den här konserten var verkligen högkultur.

Jag kan tänka mig att någon högkyrklig besökare förfasar sig över "månglarna i templet" men de kan ju trösta sig med att över 200 glada kyrkobesökare med sin kroppsvärme besparar kyrkan för en hel del uppvärmningskostnader.

En vanlig vårdag

Vilken fin dag det varit i dag! Jag har tvättat lakan och hängt på bostadsrättsföreningens torkvindor på gården.
Vi har druckit kaffe ute på gården med grannarna i flera timmar och så har vi åkt en tur med bilen och samtidigt passat på att köpa ägg hos en "äggbonde", handlat massor av olika kötträtter hos en gårdsbutik, Rältagården. Deras pölsa är helt underbar, hamburgarna minskar ingenting i vikt när de steks, de olika korvarna är delikatesser och så köpte vi flera paket tuttul (mjukt tunnbröd (för utsocknes)). Och så var vi en tur till sommarstugan och kollade läget. Vi flyttar nog dit direkt efter marknaden.

När vi kom hem hjälptes vi åt att såga till foderlister till köksdörren (vi håller ju på att renovera köket). Uppsättningen gick inte så bra, spikarna kroknade. Så C satte sig vid datorn för att lugna ner sig lite. Jag höll på med maten.
Plötsligt hörde jag ett oväsen från rummet där datorn står. "Datorn har kraschat" följt av en massa otryckbara ord.
"Jasså" sade jag, som höll på med maten.
Detta uppfattades tydligen som ointresse (vilket det ju också var just då).
Jag kunde uppfatta flera försök till omstart samt ytterligare en massa otryckbart.
Jag föreslog att han skulle komma och äta och låta datorn vara, vilket han också gjorde.
Men humöret blev inte så mycket bättre av maten (dåligt kryddad, kanske) så jag föreslog att han skulle lägga sig ett tag, vilket han också gjorde.
Så jag plockade undan, diskade och satte mig sedan vid datorn - och se!! Den fungerade direkt.

Ingen riktig bloggtorka

Nu har det gått många dagar sedan jag skrev sist i den här bloggen. Egentligen är det inte riktig bloggtorka. Har bara haft så himmelskt mycket att göra. Dagarna räcker bara inte till. Dessutom har jag haft flera attacker av s k "kristaller i örat". Det för med sig yrsel och trötthet.

Och i morgon ska jag åka på ett heldagsseminarium som jag verkligen ser fram mot. Sören Grind och Solveig Langkilde på Solsökehem i Sunnansjö talar över temat " Människan, änglarna och världssituationen". En heldag full med glädje och upplevelser.

Så jag ska nu lägga mig och sova så jag vaknar full med iver att tillgodogöra mig vad dagen har att ge.

En helt vanlig dag

Rymde till stugan. Dags att deklarera försäljningen av huset. Huuuu! En mardröm att hitta alla kvitton! Ett råd: bokför direkt!!!!

Efter sorteringen lade jag mig utmattad i en solstol och somnade i solen. Christer räddade mig med MASSOR av gott fikabröd när han kom. Tusentals av kalorier!!! Och som det smakade!!!

Grillning när det var dags. Ett råd: låt inte grillkolet ligga utomhus under vintern i väntan på våren. Garanterat dålig grillförmåga. 2 glas vin.

TV: Stina Dabrowski intervjuade: Åsa Sandell, boxartjejen; Ola Salo, sångaren samt Christer Fuglesang, rymdhjälten. Vilken trio! Helt underbart att se!!! Stina är ett geni!!! Hon har mixat ytterligheterna av "den nya människan"!

Åsa Sandell är det ultimata exemplet av den nya kvinnan. Boxning!! Nu menar jag inte att jag gillar boxning. Våld av varje slag är jag mot. Men jag menar att utvecklingen för oss mot en androgyn utveckling och det betyder att kvinnor kommer att ta mer för sig i yrkeslivet, affärer mm. Åsa är ett ypperligt exempel på det. Men som alltid slår pendeln över lite väl mycket innan den hittar sitt ideal-läge (obs: min åsikt).

Ola Salo visar på en man som vågar visa sin kvinnliga, spontana, känsliga sida. Han vågade också erkänna att han begick ett misstag med sitt (oöverlagda) skämt om attack mot USA. Men han bad inte om ursäkt för sin spontanitet. Heder åt en sådan man.

Christer Fuglesang, å sin sida, visade sin väl avvägda, nyfikna, vetenskapliga syn på att beträda de yttersta gränserna av människans förmåga. Hans artiga, välvilliga kommentarer till de andra två visar också på den tolerans som komer att behövas när "den nya människan" träder fram. Man kunde ana att han inte riktigt förstod sig på de "ytterligheter" de andra två stod för.

Jag tror, att de här tre människorna representerar "den nya människan" som håller på att växa fram. En människotyp som låter både sin manliga och kvinnliga sida framträda och därmed ger en större förståelse över könsgränserna. Möjligen är det just nu lite i obalans, men det rättar till sig så småningom.

Jag undrar, om Stina hade just den här vinklingen i åtanke när hon sanmmanställde programmet?

I morgon fortsätter jag att sortera kvitton.

Renovering av köket

Bilden talar för sig själv. Vi rymmer till stugan

Påskharen på besök

Jag gillar att påskpynta (i måttliga mängder).
Som alla andra påskhögtider kommer påskharen på besök och lyckas alltid lämna efter sig en fjäder. Men inte nog med det - han värper även påskägg med godis, främst till barnbarnen, som han gömmer på de mest utstuderade ställen. I år hamnade äggen i en ampel på lyktstolpen vid infarten till stugan, inne i hönshuset samt (som på bilden) i fågelbadet.

Men jag förstår inte, hur en hare kan lämna efter sig fjädrar vid sina besök eller hur de kan lägga ägg!?? Och med godis !???

... slutet på historien

På bibblan hittade jag ett bokmärke där det stod något intressant. Sex författare har skrivit var sin oavslutad berättelse och man uppmanas att skriva färdigt berättelsen och lämna in resultatet före 16 maj.

Max 1200 ord får användas. Är det någon som vet hur mycket det är på t ex ett Worddokument med 12 teckens storlek? Eller finns det en funktion i Word som håller räkningen?

Gå in på http://www.svt.se/slutetpahistorien och kolla. Verkar kul. Något för dig, Strykarkatt?

Borde jag, eller borde jag inte

Natten till söndagen råkade jag ut för något som starkt påminner om när jag före jul fick en liten propp, en s k TIA. Den gången föll jag handlöst tillbaka i sängen när jag försökte resa mig och kunde inte stå på benen. Ambulans och jag blev kvar på lasarettet i två dagar. Förlamningen släppte gradvis och efter ett par dagar var jag helt frisk, tyckte jag.

I söndags försökte jag sätta mig upp i sängen men kastades tillbaka igen. Jag blev förvånad och naturligtvis lite skrämd. Men det upprepades inte och jag kände mig snart som vanligt igen. Lite "svullen" i huvudet och lite trött, bara. Skyllde på att jag blev upprörd och rädd. Nästa dag när jag vände mig åt vänster i sängen fick jag mycket stark och obehaglig yrsel vilket upprepades ännu en gång. Jag gick ut på nätet och gogglade på "kristaller i örat". Tyckte jag fick klara indicier på att det var sådana som spökade. För säkerhets skull ringde jag sjukvårdsupplysningen. Vi kom fram till att det säkerligen var dessa kristaller som orsakat yrseln även om sköterskan var lite fundersam. Jag frågade vad jag skulle se upp med om jag fick nya, annorlunda symptom. Känselbortfall och huvudvärk och då ska jag direkt till akuten, blev svaret. Jag kände mig lugnad och gick i väg till min oljemålningskurs. Fick sedan reda på att sköterskan från VC hade ringt och frågat om allt var väl med mig. Det kändes trevligt och omhändertagande.

I natt vaknade jag av att vänster handled och de två yttre fingrarna var helt känslolösa men det pulserade starka energiströmmar i hela armen. Det kändes inte som vanlig domning, det brukar ju känns som lätt porlande sockerdricka. Det här var mycket starkare och helt annorlunda. Jag skakade på armen och så småningom återkom känseln i handen. Jag tänkte naturligtvis på sköterskans råd och låg länge och undrade om jag skulle väcka C. för att åka till lasarettet.

Så kom tankarna: Jag har nog bara legat lite illa med armen och det där att jag föll i sängen var nog bara tillfälligheter. Och yrseln var ju "kristaller". Det är påsk och vi har mycket att göra inför den. På tisdag kommer målarn´och ska måla/tapetsera om i köket. Lister ska bort och golvet täckas. Jag har ett par protokoll som måste skrivas. Barnen blir oroliga. För att inte prata om C. Jag är väl bara pjoskig.

Jag är fortfarande inte säker på om jag borde åkt in.

En tankeställare

Läste igenom mitt förra inlägg om tankar om tiden (obs, det har ingenting att göra med Bodil Jönssons Tio tankar om tid). Jag fick mig en riktig tankeställare.

Är det möjligen så att vi duschas hela tiden med så mycket intryck att vi endast under en kort tid kan hålla kvar våra intryck och vårt engagemang? Om så är fallet är vi illa ute. Vi blir ju helt underbara mål för en diktator eller liknande. Vårt engagemang varar bara en kort tid och därmed inordnar vi oss snabbt i ledet och accepterar omständigheterna.

Jag har nyss läst boken Den översvämmade hjärnan. Kanske därav reaktionerna.

Fotbollsmatch och tankar om tid

Det har varit lite bloggtorka ett tag. Det blir så ibland. När man ser tillbaka så upptäcker man att det varit så mycket att det är svårt att välja vad man ska skriva om.
Men jag väljer att skriva om att vi firade Kickis födelsedag i söndags, en dag försent men den var ändå lämpligast för då kunde vi övervara Alexanders första fotbollsmatch. I Malung. Alex konstaterade att laget behöver träna lite mer. Som syns på bilden är Alex starkt fokuserad på uppgiften. Vädret var vackert och det blev en fin dag för en utflykt.
(Så arg jag blir när jag inte kan placera bilden precis som jag vill i förhållande till texten!!!!)



För övrigt har vi tillbringat några dagar i stugan och avverkat ett möte i bostadsrättsföreningen. Och så har jag läst en del. Lite svårt att skriva något inspirerande om det. Det är konstigt, faktiskt. Jag har så många tankar i huvudet men om man inte direkt får ner det på papper - förlåt - skärmen så mister det sin spänst och glans. Tankar som nyss var så glänsande klara och angelägna (tycker jag i alla fall) känns efter ett tag urvattnade och svårt att sätt på pränt. Ofta ser jag något på TV eller läser något i tidningen som verkligen engagerar och gör mig väldigt upprörd men som tonar bort och blir mindre angeläget efter en stund. Så är det ögonblicket förbi. Skulle vara intressant att höra om fler känner detsamma som jag.