Men jag väljer att skriva om att vi firade Kickis födelsedag i söndags, en dag försent men den var ändå lämpligast för då kunde vi övervara Alexanders första fotbollsmatch. I Malung. Alex konstaterade att laget behöver träna lite mer. Som syns på bilden är Alex starkt fokuserad på uppgiften. Vädret var vackert och det blev en fin dag för en utflykt.
(Så arg jag blir när jag inte kan placera bilden precis som jag vill i förhållande till texten!!!!)
För övrigt har vi tillbringat några dagar i stugan och avverkat ett möte i bostadsrättsföreningen. Och så har jag läst en del. Lite svårt att skriva något inspirerande om det. Det är konstigt, faktiskt. Jag har så många tankar i huvudet men om man inte direkt får ner det på papper - förlåt - skärmen så mister det sin spänst och glans. Tankar som nyss var så glänsande klara och angelägna (tycker jag i alla fall) känns efter ett tag urvattnade och svårt att sätt på pränt. Ofta ser jag något på TV eller läser något i tidningen som verkligen engagerar och gör mig väldigt upprörd men som tonar bort och blir mindre angeläget efter en stund. Så är det ögonblicket förbi. Skulle vara intressant att höra om fler känner detsamma som jag.
2 kommentarer:
Känner samma sak själv! Jag kan tom börja skriva - men upptäcker strax att det känns meningslöst, färglöst och dumt, och då raderar jag, stänger ner och suckar lite. Månntro om det är vårsolen som gör att vi ser allt klarare?!?!!?? och blir lite mer självkritisk (blä)
Vi ska ju inte skriva för skrivandets skull utan för att det är kul. Så gå ut i vårsolen, du. Det gör jag själv.
Men Inglarna, då? Dom tittar jag efter varje dag.
Skicka en kommentar