Smygfilmade sexakt - offret hoppade från bro i NY.

Läste alldeles nyss en kort nyhet på nätet att "Rumskompisen smygfilmade när Tyler, 18, hade sex. Filmen lades ut på nätet - 2 dagar senare hoppade Tyler från en bro i New York".

Kommer osökt att tänka på domslutet där styvpappan friades när han smygfilmade sin styvdotter i duschen. Motiveringen till den friande domen var att flickan inte visste om att hon filmades och alltså inte led skada. Och så var det inte på offentlig plats.

Jag undrar om domstolen tänkte så värst långt. Men flickors känslor betyder kanske inte så mycket och lite kränkningar ska man tydligen kunna tåla.

Plus och minus på batterier

På början av 80-talet jobbade CG på Grönland och inhandlade då denna avancerade kort-långvågsradio med massor av rattar, skalor och knappar. Ett slags rör eller antenn (eller vad det är) som vrids efter en gradskiva sitter på ovansidan (en lång tid trodde jag att det var ett slags bärhandtag tills CG höll på att få hjärtinfarkt när han såg det).

Nåväl, radion har använts i ved-/verktygsboden i stugan under alla år. Den har stått där sommar som vinter och samlat allt mer damm och spindelnät. Men funkat klockrent.

Numera sitter CG inte så ofta därute och donar med sina verktyg och härom dagen tyckte jag synd om radion och bestämde mig för att ta den under mina vingars skugga. Så jag tog hem den och med lätt fuktad trasa och en massa tops gjorde jag ren den.

Jag har stark erfarenhet av vad läckande batterier kan ställa till med så jag ropade till min käre CG som slumrade i sin Stressless-fåtölj att jag kanske skulle kolla att batterierna funkade och inte läckte. Sagt och gjort - jag lyckades klura ut hur man fick upp batteriluckan, tog ut batterierna och synade dem noggrant. 4 st stora klunsiga batterier. Men dom var rena och blänkande så jag skulle sätta tillbaka dom igen. Nu vet jag att det är viktigt hur  + och - placeras så jag synade noga tecknen inne i batterihållaren så att det inte skulle bli fel. Där fanns en fjäder och ganska långt från fjädern fanns ett "-"-tecken. Aha, det betyder att minuspolen ska ligga där och det innebär samtidigt att pluspolen ska ligga an mot fjädern för då hamnar minuspolen mitt emot minus-tecknet på batterischemat. Och så placerade jag de andra batterierna enligt samma logik. Och så smart att den spetsiga änden på batteriet (plus-polen, enligt min logik) passade alldeles utmärkt in i stålfjädern! Lyckligt stängde jag batteriluckan och tryckte på Power-knappen. Ingen reaktion. Kollade att batterierna satt bra men ingenting hände. Tills CG fräste att jag hade satt alla batterierna bakfram! Tablå!! Men jag hävdar fortfarande att jag placerade batterierna enligt schemat på luckan. Nu har jag fått lära mig att ALLA (utom jag) vet att minus-polen alltid ska sitta mot spiralen. Jag hävdar fortfarande att jag gjorde enligt schemat. Inte kunde väl jag rå för att den som designat radion satte tecknen fel! Eller hur?

Ungefär som det där när man ska späda ut en stark syra. Är det"syra-i-vatten" = SIV. Eller är det "vatten-i-syra" = VIS? Ett par år efter det skolåret hade jag glömt hur det var och tyckte VIS var mest logiskt. Med förfärande resultat. Som tur var fick jag bara stänk på händerna.

Sens moral: Det är inte alltid så bra att bara gå efter logiken.

Virus i datorn

Trist väder, virus i ångmaskinen, den fasta datorn. Kan det bli tristare?
Sitter med min lilla 13-tums-laptop i knäet framför TV:n och försöker hänga med i båda medierna. Tveksamt om det är så lyckat.

- - - - - - - - - - - -
Avbrott för en kaffepaus med grannen, Taltrasten. Konstigt - nu känns inte vädret så trist längre.

Skulle egentligen ut till stugan idag och fortsätta arbetet med att förbereda för att räta upp väggen i vedboden som glidit lite efter vinterns snötyngd. Vi väntar till i morgon i stället. Det skall ju bli bättre väder då. I stället har CG åkt och inhandlat varsin krabba, så i kväll blir det fest. Han är jätteduktig att göra det gott.

Jag lider av beslutsångest. Den här laptopen har bara ordbehandlingsprogrammet Work och det är jag inte så bekant med och det verkar lite bökigt att kommunicera med andra datorer som har Office. Syrran tycker att jag ska installera gratisprogrammet  Open Office. Men måste man inte där också spara dubbla versioner? Eller? Jag har inte lust att betala dyra pengar för att ladda ner Office. Jag kan bara använda bråkdelen av alla dess finesser. Jag tar gärna emot synpunkter. På ångmaskinen har jag en äldre version av Word och jag vill ju att det ska vara lätt att växla mellan datorerna (Nu får Nallebror tuppjuck. Han vill att jag ska bestämma mig för EN dator. Men jag känner mig inte redo för det).

För övrigt så är jag bunden vid laptopen vare sig jag vill eller inte. I går när jag surfade  på ångmaskinen på sidor om homogeniserad mjölk (!) så fylldes plötsligt hela skärmen med virusvarningar. Det blinkade och hade sig och längst ner fanns en liten ruta som rådde mig att "protecta" datorn. Gissa vad jag gjorde! Nallebror höll på att flyga genom taket på bilen när jag förtvivlat ringde honom på mobilen och berättade vad jag gjort. Ordern var: CTRL+ALT+DEL! Så nu sitter jag i fåtöljen med laptopen och hoppas han kommer snart.

Privatiseringar - är det bra, det?

Apropås det populära ordet "privatiseringar" läste jag att ordet "privat" kommer ur det latinska ordet "privare" som betyder "beröva" och "frånta".

Jag kan inte låta bli att reflektera över vad som kommer att hända med våra gemensamma tillgångar som under många år samlats ihop av alla Sveriges invånare, ofta med blod, svett och tårar, i den våg privatiseringar som sveper fram över landet.

Maud Olofsson proklamerade under valkampanjen, livligt påhejad av övriga Alliansen, att staten ska privatisera så många objekt som möjligt eftersom staten inte är någon idealisk ägare. Men med tanke på uppgifterna om friskolornas vinstplaceringar i skatteparadis, bankernas och finansinstitutens ohämmade vinster, Telias omänskliga handlande mot invånare på landsbygden mm mm, så undrar jag om det är en god idé att så villigt och okritiskt frånhända oss Sveriges gemensamma tillgångar, vår infrastruktur.

Är vi svenskar tillräckligt solidariska och känner vi tillräckligt samhällsansvar för att vissa så utan kontroll ska få förtroendet att ta över och driva våra gemensamt skapade tillgångar? Är det inte så att girigheten och egoismen fortfarande har ett järngrepp om oss?

Isolerad i stugan

Just nu sitter jag på biblioteket i Leksand och skriver. Både telefon och bredband har lagt av i stugan. Och inte har jag någon TV-bild! Tur att jag har böcker med mig.

Det var meningen att jag ska ta ett nappatag med vedboden och förrådet. Det behövs verkligen. Men gårdagen, så länge det var ljust, gick åt att nysta upp den härva med sladdar som ringlar sig som magsjuka ormar bakom soffor och skåp. Allt för att försöka se om det är dåliga anslutningar någonstans. Men jag hittade ingenting. Det blev tidig sänggång.

Idag tog jag itu med vedboden. Hann få med riktigt mycket, faktiskt. Så det blev en vända till tippen med en hel del bråte. Jag tog med datorn och tänkte för första gången utnyttja att koppla upp mig på offentlig plats. På café Siljan försökte jag med min laptop men det fungerade inte. Det kostade mig en kopp kaffe och en blåbärspaj med vaniljsås. Det var det värt. Så tog jag min dator under armen och stegade in på biblioteket. Och här är jag nu.

Sedan ska jag tillbaka till stugan och fortsätta städningen utomhus. Soptippen är stängd nu så det får bli ett senare lass. Soptippen, förresten, det är inte rätt ord för den fina anläggning som numera kallas ÅVC (återvinningscentral). Lite belåtet får jag konstatera att jag har en stor del i det faktum att leksingarna har en så fin ÅVC inpå knutarna. Förr var det minst 1 mil till tippen och lakvattnet från tippen rann ner i den fina sjön Molnbyggen och orsakade att kräftor, grodor och skrakfåglar försvann och fisken fick reproduktionsskador. Så vi stugägare krävde att tippen skulle stängas och bl a jag fick vittna i miljödomstolen om skadorna och olägenheterna. Så tippen stängdes och nu har Leksandsborna tillgång till en mycket fin ÅVC-anläggning.

Nu ska jag tillbaka till stugan och fortsätta städningen. Det känns helt rätt nu när jag inte har varken telefon, bredband eller TV som distraherar mig.

Ha det bra gott folk! Och glöm inte att rösta i morgon.

Väljarnas val: "chokladbit" eller "hjärtlöshet".

Det har i dagarna skrivits och debatterats en hel del om partiledarna "svaga punkter".

Mona Sahlin har fått schavottera för sin 15 år gamla chokladbit och Fredrik Reinfeldt anses vara hjärtlös för sin hårda och kompromisslösa hållning till de som är sjuka eller på annat sätt svagpresterande.

Klicka här på länken till en alldeles utmärkt analys av dessa skillnader. Skillnaden är avgrundsdjup i höger- och vänsterblockens syn på hur svenska samhället skall vara.

Ligg inte på sofflocket på söndag!

Röster på alliansen gillar nedskärningar i skola, vård, omsorg.

Det är väl inte så konstigt att välfärden raseras. När skatteintäkterna minskar så blir det mindre över till de skattefinansierade verksamheterna, såsom skola, sjukvård, äldreomsorg, vägnätet, järnvägen mm. Enkel matematik. Dessutom försvinner tydligen en inte helt försumbar del till vinster som förs över till skatteparadis mm för vissa inom friskoleväsendet.

Ni som röstar för alliansen borde hålla tyst när nedskärningarna i infrastrukturen är på tapeten. Det är ju så här ni vill ha det. Eller ännu hellre - erkänn att ni gillar nedskärningarna och bekänn färg!

Valet. Dinosaurier eller "den nya människan".

Snart är det val. Mindre än 14 dagar kvar. Aldrig har väl vars och ens röst varit så viktig.

Sedan urminnes tider har vi varit van att följa den starke, den karismatiske ledaren och vi gör det fortfarande. Det finns i vårt DNA. Och jag måste medge att  Reinfeldt/Borg är strålande exempel på den dinosauriearten.

Men människan utvecklas.  Har vi inte ibland häpet stannat upp och upptäckt att det var den där försynta och saktmodiga som verkligen hade något att säga? Vi borde kanske stanna upp och lyssna på den människan. Lämna vårt automatiserade behov av stark agitator bakom oss och  lyssna till vad som verkligen sägs.

Mona Sahlin är just en sådan "ny" människa. Lyssna till orden bakom den saktmodiga rösten och man finner att där finns den äkta övertygelsen och omsorgen om ALLA människor. Inte bara de smarta och högpresterande.

Men sedan är frågan om vi är mogna nog att hålla fast vid vår nyfunna förmåga att se förbi vårt behov av "Den starke ledaren". Att fortsätta lyssna till den saktmodiga rösten. Se förbi och genomskåda vårt behov av eldiga, upphetsande tal.

Jag ryser inför tanken på hur hon riskerar att malas ner till vitt mjöl mellan stenskivorna i den gamla kvarn som utgör människorna i vår omvärld om hon kommer till makten. Är vi mogna nog? Jag är i alla fall redo att våga. Om hon är, så är jag.

Jag bara håller med.

Eftersom jag inte kan uttrycka mig lika bra som författaren till länken jag bifogar så får det räcka med det här.

PS Jag har fått lite propåer om att det är svårt att förstå vad jag menar med ovanstående mening. 

Klicka på något av de färgade orden "författaren till länken jag bifogar" så kommer du in på en annan blogg. Den författarens mening kan inte uttryckas bättre så jag rekommenderar att läsa det inlägget. Du kommer sedan tillbaka till min blogg genom att klicka på bakåtpilen uppe till vänster. DS

Annette Riesberg okunnig om pensionärers livsvillkor

Nu ar det bra länge sedan jag skrev men det har varit skralt med lusten. Lite down, så att säga. Inte känt att det var något som var värt att skriva. Och ändå har det hänt så mycket under de här dagarna.

Jag har varit väldigt trött också. Så trött att jag igår inte orkade följa med de andra Ruggugglorna till Rättvikspolitikernas diskussion i Kulturhuset över temat "Vågar jag bli gammal i Rättvik?" Synd att jag inte tvingade mig dit. Jag hade säkert piggnat till när jag väl var där.

Annette Riesbeck (C) var där, förmodligen som ersättare för Jonny Jones. För någon vecka sedan försvarade hon sig med att hon hade egna företag vid sidan av sitt 40%-iga politiska uppdrag med att: "man kan ju inte leva på 16 000:-/månad" (inte helt säker på exakta summan). Snälla Annette, hur många pensionärer har 16 000:-/mån att leva på? Är du naiv eller är du arrogant? Ska man arbeta politiskt med bl a äldrefrågor när man har så dålig insikt om pensionärers villkor?

F ö har jag ingenting emot att politiker har andra privata sysselsättningar vid sidan av sitt politiska uppdrag. Det skapar i stället kunskap om "verkligheten". Bara man inte sätter sig i jävsituation.