Ännu en dag med vackert väder

Sjusovardag. Långsam frukost. Sol och vårkänslor ute. Som gjort för att besöka nallebror och hans familj i deras stuga vid sjön Brossen.

Det är alltid lika roligt att träfffa deras glada, frimodiga barn. Dagen innan hade de grillat på sjön (o,5 m is, försäkrar herrn i huset). Sedan hade de fortsatt vara på sjön hela kvällen ända till kl 23.30 endast till skenet av den tända grillen. Vilket äventyr för barnen!

Kommentar till mitt inlägg "Nallebror - en datanörd": Mitt antagande visade sig stämma att han hade vissa uppgifter att sköta medan M var på Ålandsresa. Men att han skyllt på att han behövde städa vår dator.

Slöardag resten av dagen.

Nostalgitripp

Underbart väder i dag. Våren tycks verkligen vara på väg. Dagen var som gjord för en promenad bakåt till barndomens ständigt vackert-väder-tid. C skulle på eget uppdrag så jag kunde ostört vandra i mina minnen. Jag har ju numera förmånen att bo på hemmaplan, bara 2 km från mitt barndomshem och beslöt mig för att förlägga promenaden till mina gamla tassemarker som jag inte beträtt på 30-40 år.

Med solen i ryggen vandrade jag förbi Nyheden, det villaområde som på 50-talet intog hela "Prästskogen". Därefter vidtar nya Hedslund. Jag gillar inte det namnet. Det är, enligt min mening, förbehållet byn Hedslund längre upp där travbanan finns.

Karlehags Trädgård ligger så inbjudande i backen. Hoppas de öppnar för säsongen snart.

Mitt emot travbanan ligger mitt barndomshem. De som har tagit över gården har rustat det mycket smakfull och nu märkte jag att det har tillkommit ett lusthus på gården. Glädjande. Jag svängde av in i skogen, lyckades leta reda på den nästan igenväxta vägen förbi "Vikars" och vidare förbi den numera nerlagda rävgården. Den smala vägen borde underhållas. Den finns omnämnd i gamla skrifter som den kyrkväg som ledde till kyrkan för invånarna i Gärdsjö.

Jag fortsatte den smala vägen ner mot Enån, där jag haft så många fina badminnen. I sluttningen, långt från ån, hittade jag stora bestånd av vass, den där blågröna styva sorten med kort avstånd mellan noderna. Min gamla biologilärare, Axel Björklund blir nog besviken, men jag kan faktiskt inte komma ihåg namnet på arten. Beståndet, i den backen, bör väcka förvåning hos människor som inte känner traktens historia.

Jag fortsatte över strandängarna, kom fram till "Lågbron", så liten nu och så stor när jag var liten. Vid bron hittade jag ett anslag som visade att området norr om ån avsatts som biotopskyddsområde. Verkligen glädjande. Jag vek av åt nordost och följde åns krumbukter. Hittade mina gamla stigar som jag vandrat så många gånger. Det fanns inte så många lekkamrater när jag var barn och skogen, ån och stigarna blev min fantasivärld.

Så småningom kom jag fram till "Gamla skjutbanan". Nu igenvuxet men då (för 50-60 år sedan)en öppen glänta med en liten stuga. Jag minns att jag och en kamrat vid ett tillfälle försiktigt öppnade den olåsta dörren och smög oss in. Vi rörde ingenting, med vi njöt av den förbjudna känslan. Jag trängde mig fram genom den täta slyn och mycket riktigt - grundstenarna fanns kvar. Jag minns, att de då lyste blått och har senare förstått att de var av s k Bergslagssten. Jodå, de var av ett slags glas men med grönare färg än jag minns dem.

I den solbelysta sluttningen vid "Gamla skjutbanan" dök ett vackert minne upp. Jag var liten, mycket liten. Mina föräldrar hade packat en ryggsäck med saft, en termos med kaffe och några härliga kanelbullar, för en promenad i vårsolen. Vi satte oss i en solbelyst sluttning med brunt fjolårsgräs och jag kan än i dag känna lyckan av saften och bullarna, de varma solstrålarna och lukten av mylla. Varje gång jag känner den lukten dyker det speciella minnet upp. Och det dröjer nog inte länge nu, förrän vi kommer att känna den där speciella lukten.

Jag fortsatte utefter ån och kom till ett ställe där C och jag (vi var ganska nygifta då) sent en midsommaraftons kväll faktiskt kom att förhindra ett överlagt mord (jo, jag är allvarlig nu). Det var först lite senare som vi förstod vad som varit på väg att hända. Det är länge sedan nu, parterna bör vara döda vid det här laget och det är hur som helst preskiberat.

Det här biotopskyddade området kring Enån är stort. Det är gott om stigar överallt, det är vandringsvänligt och ger vackra naturupplevelser. Numera finns det också välhållna skidspår i omgivningarna. Men de smälter fint in i naturen och skadar ingenting. Jag kunde se, att även ryttare har hittat till området. Hoppas de kan samsas om området.

På tillbakavägen sneddade jag över IK Jarls friluftområde. Många barn åkte i backarna (det är ju sportlov) och jag tänkte på hur lyckligt lottade dom är som har ett sådant underbart strövområde inom räckhåll. Jag hoppas att föräldrarna har förstånd att ta med barnen ut i denna, relativt sett, ganska orörda vildmark. Att de får lära sig att se skönheten i den svenska naturen.

Det blev en fin dag med det vackra vädret och ensam med minnena. En oförglömlig födelsedagspresent till en som redan har allt.

Nallebror - en riktig datanörd

I morse ringde lillebror och ville hälsa på. Han är gräsänkling och var nog lite kaffesugen men skyllde på att han ville städa vår laptop. Dessutom kände han sig inte helt kurant. Det är nog influensa på gång i hela släkten.

Till sist tog han datorn under armen och åkte hem med den för att fullfölja städningen. Han skulle komma tillbaka med den framåt kvällningen så vi lovade att bjuda honom på middag, vilket han glatt tackade ja till.
Jag misstänker att frugan hans, M, har beordrat honom att göra en massa saker hemma medan hon förlustar sig med en Ålandsresa tillsammans med barnen och en väninna. Så nu skulle han kunna skylla på oss om ingenting blev gjort hemma (obs, jag skämtar).

Men nu är datorn snabb och fin, går som ett urverk och är rolig att sitta vid. Ja, det är förståss C som sitter där. Jag trivs bäst vid min gamla fasta installation. Jag gillar inte tangentbordet på de där flyttbara sakerna.

Datorkrångel och målarlaborationer

Förstår inte vart dagarna tar vägen!
Barnbarnet Alexander, 10 år, har varit här sedan fredag em. Han är så lugn och stillsam så han märks knappast. Enligt hörsägen skall han ha sagt att han ville komma upp till oss "för att bli ompysslad" ett par dar. Besöket skulle avslutas med att vi skulle köra honom till Borlänge på söndag fm för han skulle ställa upp i en brottningstävling. Tyvärr visade det sig att det var fel dag. Det är först nästa helg.

Idag var den första träffen efter semesterresan med oljemålningsgruppen på ABF. Håller på med ett Falumotiv från Elsborg, den gamla stadsdelen. Fullt med Faluröda gamla hus. Jag laborerar med en ny teknik. Först lägger jag sparsamt med en svag färglösning i rött. Sedan lägger jag på rikligt med rött med kniv (dvs spatel). Sedan tar jag spateln och skrapar bort det mesta. Beroende på hur rikligt jag skrapar så framträder underliggande färg mer eller mindre. Med hjälp av det kan jag framhäva dagrar o skuggor. Nästa gång lägger jag på ytterligare en annan färgblandning. Och skrapar. Då framträder den underliggande färgen (i detta fall den röda) mer eller mindre beroende på hur mycket jag skrapar. Det låter komplicerat men är väldigt kul. Resultatet blir levande och variationsrikt. Ska försöka komma ihåg kameran nästa gång. Kanske skulle det kunna bli en liten miniserie hur motivet växer fram som jag publicerar på bloggen. Om det blir skapligt bra, vill säga.

Idag har Andreas, Datadoktorn, varit här. Undra på att Laptoppen var seg. Andreas sade att mer än 90% av datorkraften upptas av något otyg som jobbar i bakgrunden. Han startade ett rensningsprogram som skulle ta några timmar på sig. Och sedan lämnade han oss med en liten manual om hur vi ska klicka bort otyget när programmet jobbat färdigt. Tyvärr stämmer inte hans skärmbild med den som dyker upp och vi vågar inte försöka själva försöka trycka på de rätta knapparna. Och datorn står i "Felsäkert läge"! Hur stänger man det? Ska strax slå en signal till lillebror och fråga hur i all världen man sedan klickar bort otyget. 67 filer står det på skärmen! Håll tummarna!

Hemma igen - och utsövd

Så där ja! Nu är vi hemma igen. Det var en dryg hemresa. Vi kom hem sent i måndags kväll och stupade i säng. Hann dock konstatera att datorn hade pajat. Naturligtvis. Att packa upp väskorna fick vänta.


Så det blev till att ta datorn under armen på tisdagen (alltså i går) och åka till Datadoktorn i Borlänge. Nätverks-någonting hade pajat. För mycket damm. En hel låda med fläkt och allt fick bytas.

Lördag 23 februari.
Satte mig vid datorn (på onsdagen, alltså) för att avrunda om resan. Hann precis skriva det som står ovan och så ringer telefonen. Lena undrade var jag var. Jag skulle ju vara på akupunkturbehandling! Det var bara att snabbt lägga det ovan skrivna som utkast och rusa iväg.

När jag kom hem var datorns kontakt med cyberrymden stendöd. Och så har den varit sedan onsdags. Och nu är det lördag! Detsamma gällde även laptoppen. Lamporna på modemet och rautern har inte blinkat en endaste gång.

Idag har min snälla lillebror varit här och skakat igång tröskverken. Vad som var fel har jag ingen aning om. Det retar mig att en så vanlig hushållspryl som en dator med uppkoppling ska vara så komplicerad att det måste till experter varje gång minsta lilla avvikelse inträder. Jag väntar fortfarande på att datorer blir lika lättmanövrerade som miniräknare är. Kan man flyga till månen så borde det väl kunna fixas lite enklare kopplingsrutiner för datorer!

Just nu väntar en liten spelsugen 10-åring på att få sitta här så det är bäst att jag flyttar på mig.
Återkommer snart. Hoppas jag.

Sista blogginlagget fran Phuket

Nu ar de harliga, varma dagarna vid beachen slut. I morgon aker vi hem. Det ska bli konstigt att landa i sno och kyla efter 4 veckor i 30-gradigt badvatten och annu varmare i luften.

I gar blev jag sangliggande i valdsam magsjuka. Jag fros, svettades, madde illa och hade diarre. De andra akte till beachen och lamnade mig i det svala sovrummet med en bok. Och lika bra var det. Ocksa i dag stannade jag pa rummet medan de andra badade.

Men till middagen var jag med. Konstigt nog (?) hade jag ingen aptit. Men det vallade inget problem. Elvy ater upp allt fran alla fat. Det tog lite tid. Men vilken aptit hon har!

Sedan drog vi vidare till nasta restaurant och rundade av med annu en Irish Coffee. De matte kanna till oss nu for nar vi kom ropade personalen "Ahhh, Irish Coffee!"

Nu har taltrastarna trasslat till det

Tur att jag hade gatt pa eget uppdrag i gar. Tror ni inte att de vimsiga taltrastarna hade lyckats trockla in sig mitt bland en gaygrupp pa beachen? Som dom skrockade och kacklade nar dom kom till oss och forsokte reda ut begreppen. Men jag fick klart for mig att Ulla tyckte att det var synd med sa rara arter.

Annars har det varit annu en baddag och jag har fatt bade ansikts- och fotmassage. Dessutom pedikyr med blodroda naglar som resultat. Det har jag aldrig haft forut. Skont. Men nu maste jag kopa ett par sexiga remsandaler och lagga mina fotriktiga, stadiga, stabila sandaler med kardborreslejfar at sidan ett tag.

Vi hors.

Beachen - igen

Med risk for att jag blir tjatig. Idag har vi avverkat annu en beach och badat, solat och atit lunch pa beachen. Hemfard, dusch och en stunds vila. Darefter ut i ruschen pa Patongs strandvag for att leta ratt pa en lockande restaurang dar vi ater en thai-supe. Gott o nyttigt. Inte LCHF forstoss, men vi mar valdigt bra av den har maten.


C kor sa forsiktigt efter polisens razzia eller sa har vi blivit luttrade. Trastarna kuttrar i baksatet men nu har jag abdikerat som kartlasare efter att ha dirigerat bort oss i ett virrvarr av flotta villor dar vi kande oss som katter bland hermelinerna eftersom vi inte kor en Bentley. Sa nu far dom kuttra i framsatet i stallet. Jag skyller pa dalig syn.
Vi har det alltsa bra.
Skot om er.

Onsdag
Forsokte igar att skicka det ovanstaende men det vagrade ga igenom. Nytt forsok idag, alltsa.
Idag begarde jag egen tid. Ville handla utan att behova halla reda pa tva vimsiga taltrastar och en ovillig naltergal. Passade pa att handla en hel del bade till mig sjalv och anglarna hemma i Sverige. Det visade sig att de andra ocksa hade handlat pa eget bevag.

Avslutade kvallen med en harlig middag pa stranden och nu har jag ocksa en Irish coofee innanfor vasten.

Taltrastarna har anlant - jag hinner inte blogga.

Nu har Taltrastarna kommit och de kvittrar hela dagarna sa tiden racker inte till bloggen.
Allt ska de se och de ska helst bada hela dagarna. Och som de ater! Frukost, lunch, middag - for att inte tala om allt kaffe de ska ha. Tur att vi kopt en vattenkokare och neskaffe. De ar uppe med tuppen och en av dom gar en langpromenad innan C och jag ens har vaknat. Sen vacker de oss och vill ha kaffe - snabbt. Och inte tycker de att C kor for fort, men jag undrar jag - det ar misstankt tyst i baksatet sa jag tror att de blundar i alla fall trots ivrigt nekande. De tar massage var och varannan dag. Och da ar dom alldeles tysta.

Vi aker till olika beacher och badar men i forrgar fick C bilen beslagtagen med ett rejalt hjullas och polisen ville inte lasa upp forran han betalat 500 bth. Men da passade trastarna pa att bestalla mer klader. Och nu vill de bastalla annu mer.

Vi har det alltsa bra och allt ar val med oss. Bilder ska jag lagga ut nar vi kommer hem. Det ar lite problematiskt nu pga langsam uppkoppling.

Tandvarken har slappt.

Annu en skon dag vid beachen.

Idag badade vi pa Kata Beach, den sydligaste beachen pa Phuket.
Vi hittade ett fint stalle dar vi hade skugga under ett stort trad hela dagen. Mycket battre an de andra som lag under parasoll. De hade ett himla besvat med att placera stolarna sa att de hade skydd for solens heta stralar. Vi behovde inget parasoll alls.

Sedan vilade vi en stund pa rummet och sedan gick vi ut och at en bit mat. Jattegod mat. Istee till - det ar min favorit.

C har reklamerat sina progressiva glasogon och de nya kommer pa tisdag. Han har tappat sina billiga Clas Ohlsson-glasogon sa nu knycker han mina sa fort han hinner.

I morgon hamtar vi de tva trotta Australien-faglarna. Undrar om de kvittrar fortfarande. Lite hesa ar de nog.

En skon sondag pa beachen.

Idag tog vi bilen och akte upp till en beach norr om Simala beach. Ett litet paradis men vagorna brot lite val hart mot stranden. Men en bit ut var det mycket lugnare.
Vi lag under palmerna och parasoll, laste, solade och at sedan lunch nere pa beachen. En riktigt skon avkoppling.

C ar missnojd med de progressiva glasogonen han bestallt. Han ser bra bara genom en smal spalt i mitten. Kan ocksa bara lasa en spalt i tidningen utan att flytta huvudet. Sa ska det val inte vara? Jag har sagt att han maste reklamera arbetet. Sa det blir val i morgon, mandag, som han med tunga steg gar de fa metrarna till glasogonbutiken.

Vi har nyss fatt meddelande att Taltrastarna ar pa vag. Vi ska hamta dem pa flygplatsen nar de kommer. Men de ska forst overnatta i Bankok innan de aker hit till Phuket.

En vanlig dag i Phuket

Ny solig dag. Forvananasvart latt att tala varmen.

I gar tog vi bilen till en beach norr om flygplatsen. Lugnt o skont dar. Vid farden hem hamnade vi i trafiken vid arbetsdagens slut. En trafiksakerhetsovervakare fran Trafiksakerhetsverket skulle fa hjartstillestand har. Motorcyklar med 2-3 personer pa, ofta med en 4-5-aring langst bak kor slalom mellan bilarna och hastigheten vagar jag inte ens gissa pa.

Vi har kopt en vattenkokare. Jag saknar en kopp ibland och det ar inte latt att hitta ett bra kaffefik har, eller sa ar det svindyrt.

Ska lasa av mailen for att se om syrran har nagra uppgifter om tandlakaren. Det gor inte ont langre om jag inte ror vid tanden. Da kanns det. Tuggar bara med framtanderna. Sa jag far tanka mig for nar jag bestaller fran menyn.

Var inte ledsen att jag inte kommenterar era bloggar. Men jag laser allt ni skriver och jag ar mycket tacksam for kommentarer fran er. Jag sitter pa ett internetkafe och det tar lang tid att skicka kommentarer och inlagg.