fredag, november 03, 2006

Nattsvart! Bara svart! Katastrofsvart!

Snacka om "Rena natta".

I förra veckan blev plötsligt vår dator alldeles svart och vi visste inte vad som var fel så vi tog datorn under armen (så gott det nu går med det åbäket) och uppsökte Tommy (vår PC-doktor)vid Dataverkstan i Borlänge. Det var turligt nog skärmen som sagt upp sig och den var det fortfarande garanti på. Ny leverans lovades till den här veckan och det blev idag.! Så nu har jag insyn i omvärlden igen. Skönt.

Men faktiskt så gjorde det ingenting att jag inte kunde använda datorn. Så sjuk som jag varit, och forfarande är, är det länge sedan jag varit. En influensa bröt ut för drygt en vacka sedan. (Vissa tecken tyder på att att jag burit på den längre.) 40 graders feber och jag formligen brann i sängen. Så småningom gav febern med sig något men nu har lunginflammation tillstött så nu är det antibiotika som gäller. Men det värsta har hela tiden varit hostan. Jag har hostat på ett astmaliknande sätt så att jag ofta fått början till panik. Magen och bröstet värker av träningsvärken från hostan. Hela tiden har det rört sig om torrhosta. Inte förrän i går började jag få antydningar till upphostningar av slem. Och idag har de blivit blodblandade. Men råden från sjukvårdsupplysningen är lugnade. Nu börjar antibiotikan verka och då lugnar allt ner sig, säger dom.
Men jag börjar fundera på om inte min diagnositerade stroke fördrygt 2 veckor sedan i stället var en virus på balansnerven. Jag hade redan då ont åt njurarna och nämnde det också för läkarna men jag hade inte fler influensasymtom så de noterade inte detta. Det njuronda fortsattte sedan ända till febern utbröt. Hade även rejält ont i kroppen (överarmar, axlar, lår).
Så nu äter jag en stor räcka mediciner. Antibiotika, hostdämpande med luftrörsvidgande, slemlösande, förstärkt propplösare samt mina ordinarie hjärtmediciner.
Jag är naturligtvis lite orolig att en sådan här påfrestning kan förvärra min hjärtsvikt. Jag ligger nu på en ständig med en puls > 100 trots ordentlig vila. Annars är min normala puls kring 65. Men jag har varit verkligt försiktig under den här tiden så det ska nog gå bra.

Undet tiden har Roger och Fia lånat vår sommarstuga men jag har ännu inte träffat dom för delas orkar jag inte och dels vill jag inte smitta ner dom. Men i morgon är vi bjudna ut till dom och det ska bli roligt. Jag kan ju placera mig bekvämt i soffan. Tydligen blev toatanken full i dag men en snabb insats från slambilen räddade situationen. Christer har verkligen fått sköta all marktjänst. Men han har varit i stor del befriad från matlagning. En tallrik fil på morgonen, ett ägg till lunch och "någonting" till kvällen har räckt för mig. Det mesta har smakat blää.

2 kommentarer:

Jag sa...

Skönt att höra att skärmen har kommit och blivit vederbörligen ansluten och installerad. Bra! och välkommen ut i cybervärlden igen.
Efter alla mediciner så kommer du nog snart att känna dig fit for fight igen, och blir du riktigt bortskämd i dag av son och sonhustru så går det ännu fortare.
Ha en bra dag och vi hörs och syns!

Kram Inger

Brittis sa...

Tack, det känns verkligen som om jag hittat ut till verkligheten igen.