Gott Nytt År

Gott Nytt År

önskar

Brittis med familj

Dålig rapportering från Rättvik i DalaDemokraten

Nu måste jag protestera. En längre tid har det varit mycket dålig rapportering från Rättvik i DalaDemokraten och idag blev måttet rågat.

Vi får Rättvik-Mora-utgåvan. Men där står mer om Leksand än om Rättvik. Och så är det ofta. Jag har ingenting emot att det står mycket om Leksand - vi har ju vår sommarstuga där. Men det borde väl finnas något mer att rapportera från Rättvik än en helsida om att det spelats en hockeymatch mellan IFK Ore och Orsa IK. Naturligtvis ska det rapporteras från lokala sportevenemang ( hellre det, än från de nationella och internationella sporterna för de uppmärksammas i andra media så det räcker). Men inte behöver väl bilderna ta upp all plats. Jag får intrycket att man tar till stora bilder för att dölja att det inte finns något att skriva om över huvudtaget.
Redaktörer för Rättvik är (enl. uppgift strax under Rättviksrubriken) B. Oldhammer, E Salomonsson samt B Nilses Gröndahl. Alltså 3 redaktörer!

Samma dag står det om Leksand: Pippi-gympa, Hjärt- och lungsjukas förening, Ridkursavslutning, Brandrapporter samt förslag till föreningsbidrag.
Redaktör: M Rönnblad. Alltså 1 redaktör!
Man frågar sig vad det då står i den utgåva som Leksand tillhör. Ännu mer?

3 redaktörer i Rättvik mot 1 redaktör i Leksand. Och en sådan skillnad i rapportering! Vad beror det på, månne?

Ska man vara tvungen att gå över till FaluKuriren? Jag gillar Göran Greiders ledare, funderingar och dikter. Jag gillar också Sofie Wiklunds friska upprorsanda. Dessutom har jag socialdemokratiska ideal så jag vill gärna fortsätta prenumerera på DD. Men nu börjar jag vackla.

En alldeles vanlig lördag

Jaha, så nu är det vardag i dag. Ganska skönt. Det har varit lite för rörigt för min smak i helgen. Ingen ordning på nånting.

C är slak som en överkokt sparris. Jag är trött och barnen är förvirrade. Endast barnbarnen tar allt med ro. Men får jag sova ut ordentligt en natt så blir nog allt sig likt igen.

Annandag Jul ...

... går i det lugnas tecken. C känner sig trött och lite vilsen och vet inte riktigt vilken ställning han ska ta till händelserna under helgen. Han minns bara glimtvis vad som hände under julafton och han är naturligtvis oroad.

Så det har verkligen varit en innesittardag. I morgon blir det också lugnt. En liten biltur ut till stugan där vi träffar Roger med hela sin familj och får en kopp kaffe. Eftersom C inte kommer ihåg vad som hände under julafton så blir det liksom nyhetens behag för honom att få träffa dom.

Idag hade barn o barnbarn varit på Kupolen i Borlänge och satt sprätt på presentcheckarna som barnbarnen fick i julklapp. Jag vet, att det var uppskattade julklappar. Jag kan livligt föreställa mig att barnbarnen spred sig som agnar för vinden på de olika våningsplanen och lämnade sina förvirrade föräldrar kvar, troligen i kaffehörnan.

Det ska bli trevligt att träffas i morgon. Dessutom vill jag ha tillbaka kameran som jag livligt saknar. Dessutom blev fickalmanackan för 2008 kvar i villervallan när vi ringde sjukvårdsupplysningen på julafton. Den är oersättlig för mig. Den innehåller hela mitt liv för 2008. Där finns bl a alla de telefonnummer som jag inte "orkat" lägga in i telefonboken (mest pga att jag är lite dålig på att komma ihåg hur man gör). De ska nu föras över till 2009 års almanacka. Ett styvt jobb.

En annorlunda jul. Fortsättning 5.

Slutrapport från en alternativ jul.

Nu har C kommit hem. Efter en försenad juldagsmiddag med rester från det stora taberaset i eftermiddags, fick C bl a äta Dopp i Grytan där vörtbrödet i brist på skinkspad blöttes upp i hopkokt korvspad som jag förstärkt med kryddpepparkorn och lagerblad samt en skinkskiva som fick koka med. Men dessutom vankades det både julkorv, leverpastej, pressylta, rödbetsallad, potatis, skinka och julöl. Brysselkålen var tyvärr slut. Han blev mätt och belåten i alla fall. Det hade varit dåligt med mat på akuten. Vi har nu också avnjutit koffeinfritt kaffe med pepparkaka så nu är det dags för rapport.

C minns nästan ingenting av gårdagen. Inte att han kört bil (en mycket kort sträcka), ätit i stugan före färden till akuten och inte vad han berättat för läkaren där. Men han har röntgats och det visade inte på något fel men han ska magnetröntgas längre fram. Inte heller ögonläkaren hittade något fel på ögonen. "Felet sitter här" sa ögonläkaren och pekade på huvudet.

C fick utskrivet Trombyl och det antyder att de tror att det är en sk TIA, en lindrig blodpropp, tror jag det betyder. Tur att det inte var värre. Men en TIA är ju en varningssignal, såvitt jag förstår. C ska tala med sin ordinarie läkare nästa vecka och då får han antagligen bättre reda på fakta. Det är väl det hela.

En annorlunda jul. Fortsättning 4.

Rapport från en alternativ jul

Barn o barnbarn har varit här - och gått igen. Som dagsländor. Eller kanske hellre gräshoppor för nu är skafferiet tomt.

Flickorna hade bråttom för de skulle med tåget till Borlänge. Men hungriga var dom. De fick äta av det kallskurna och medan de "smakade" på skinkan och leverpastejen (de är ju nästan vegetarianer) och gjorde skidbacke av osten, så fick jag snabbkoka potatisen, brysselkålen så de fick något varmt i sig. Sedan pep dom iväg.

Sedan kokade jag julkorven (allt det där som jag glömt i stugan i villervallan i går) och så åt vi andra i lugn och ro. (Men allt skinkspadet till Dopp i Grytan råkade kastas bort vid avdukningen så nu blir C inte glad när han kommer hem). Kaffe o pepparkaka serverades sedan i bästa danska måsporslinet. Vi fick faktiskt tid "att umgås" lite innan de också försvann ut till stugan.

Kameran hade de förståss glömt i stugan.

Några minuter senare fick jag SMS från C (fortfarande förbjudet tilltag) att han får skjuts hem och jag väntar nu hem honom inom kort.

En annorlunda jul. Fortsättning 3

Rapport från en alternativ jul:

Telefonrapport från sommarstugan: Tonårsflickorna har ombestämt sig. De kommer på juldagsmiddag i alla fall. Trots Dopp i Grytan. Så nu var det bara att duka fram de borttagna kuverten, dvs ta in extrabordet från balkongen, plocka fram den borttagna julduken igen och fördela jullöparen bättre på bordet, duka fram nya tallrikar o glas och bryta nya servetter (de andra har jag torkat ur diskhon med). Och hela konkarongen bör nu vara på väg hit.

Nu hoppas jag bara att de kommit ihåg att ta med sig vissa matvaror som av misstag råkade komma med till stugan i går och som sedan i villervallan när C skulle köras till akuten inte kom med tillbaka hit. Glömmer de det glömda så blir det magert på bordet. Och att de kommer ihåg kameran (men minneskortet är väl fullt, förmodar jag).

Från C har jag hört nada.

En annorlunda jul. Fortsättning 2

Rapport från en Alternativ Jul.

C ringde från sjuksängen (på mobilen, vilket var förbjudet). Skallröntgen var OK, nu ska han på ögonundersökning, sen får han komma hem. Någon får ta bilen när han ringer och köra de 5 milen till Falun och hämta honom.

Telefonkontakt har gett följande: Barn o barnbarn finns i sommarstugan (några sover tydligen fortfarande), Alexander har ramlat ur våningssängen och skadat benet och Cazzandra är på väg till sin farmor o farfar för ett kort besök. Hon längtar efter sin Fredrik så därefter vill hon hem till honom i Borlänge. Då upplever kusinen Pernilla att det blir så tråkigt "i skogen" så hon vill med till Borlänge också. Det blir alltså ett betydligt decimerat gäng som kommer hit till Rättvik för att äta juldagsmiddag. Jag har en känsla av att ett av skälen är att Dopp i Grytan inte är så populärt. Men vi måste hålla på traditionerna (till varje pris, tydligen, tycker nog barnbarnen). Ja! säger jag. Jag får tydligen duka bort 2 kuvert från bordet (som redan är dukat).

En joker i planeringen är när C ska hämtas. Men i vår familj är vi av nödvändighet vana vid att vara flexibla.

Just nu har jag det alltså lugnt och skönt och väntar bara på den explosiva invasionen.

En annorlunda jul

Jaha, nu sitter jag här hemma alldeles ensam. Alldeles tyst är det. Ingen mat, inga klappar, julglöggen kan jag glömma. På sin höjd kan jag dricka en kopp kaffe eller ett glas julmust eftersom jag måste vara beredd att med kort varsel köra bil.

Barnen och barnbarnen roar sig i sommarstugan i Leksand med alla julklapparna, all julmaten, glöggen, alla ljusen, granen och varandra. Granen, som dom i brist på en julgransfot hängt upp i ett snöre i taket. Mitt i rummet! Kreativt, verkligen. I telefon har jag fått veta att dom har väldigt roligt.

Min käre C har jag fått skjutsa in på akuten och där skall han ligga till i morgon, juldagen. Han skall röntgas, CT-skalle, heter det visst. En massa blodprover har tagits och naturligtvis EKG. Det är synd om honom. Han såg så eländig ut när jag lämnade honom i det kala övernattningsrummet på akuten.

Det började i morse när han skulle stiga upp. Då ramlade han baklänges ner i sängen igen. Han fick ta igen sig en stund och sedan kom vi på att det kanske var idé att ta blodtryck. 117 / 62. Han måste ha haft betydligt lägre när han just vaknade och steg upp. Så vi tog det inte så allvarligt. Såg det som ett blodtrycksfall med tillhörande yrsel.

Han steg så småningom upp men kände sig seg och jag noterade att han talade långsamt och otydligt och till och från lite virrigt, faktiskt. Men han gör så ibland när han mår dåligt så jag reagerade inte annat än att jag höll ögonen på honom.

Sedan var det dags att åka ut till stugan där vi skulle fira jul med barn o barnbarn. C körde men jag såg med förskräckelse att han körde bara i 20km/tim och mycket försiktigt och sedan bad han mig ta över. Att han ber mig köra lite då och då när han känner att koncentrationen inte är på topp, är jag van vid. Men plötsligt säger han: "Konstigt att alla bilar har dubbla hjulpar!". Då blev jag rädd på allvar. Han såg dubbelt! Alla bilar vi mötte såg han i dubbel upplaga! Jag körde till stugan där vi lassade av alla julklappar och all julmaten men var helt inställd på att det här var läge för akuten. Jag ringde sjukvårdsupplysningen och de rådde oss att åka till Mora. Men eftersom C alltid har haft kontakt med Falun så åkte vi dit.

Nu ligger han där på ett övernattningsrum på akuten i Falun. Han ska röntgas i morgon och förhoppningsvis får han reda på vad det är för fel. Läkaren sade att symtomen är lite diffusa och jag såg att reflexerna inte var som de skulle i benen och ena armen. För ett par dagar sedan sade han att benen inte lyder honom riktigt när han ska tex resa sig. Han har också haft lite lätt huvudvärk då och då under sista veckan. Kan det vara en stroke?

Så nu får jag försöka roa mig själv i väntan på att få besked och förhoppningsvis få hem honom snart. Det blir nog tidig sänggång för mig. God Jul

Några dagar i stugan

Vi har varit i stugan några dagar för att, som C säger: "sopa manegen tills barnen kommer". Lite surt, tycker jag. Själv tycker jag om att elda, städa, vädra sängkläder och göra det lite trevligt till de kommer. Hänga upp ljusslingor och stjärnor. Mjölk, bröd, smör är också något som jag vill ska finnas så det räcker i alla fall till nästa morgon. Men den här gången är det nog knappt. De är ett helt regemente som kommer. Och bytt barnbarn har de gjort också. Lämnat en och fått ett annat.

Vattenpumpen har krånglat så jag var lite orolig för hur det skulle gå med så många i hushållet. Men C redde ut det till sist. Vi fick ju lov att borra efter vatten eftersom brunnen sinade - första gången på mer är 30 år. Det blev en dyr historia. Och inte smakar vattnet gott heller. För mycket järn och flourid i vattnet. Ev måste vi sätta in filter också. Det blir också dyrt. Inte kul alls.

Men nu är det snart jul så vi lägger allt gnäll bakom oss, förhoppningsvis! På julafton ska vi träffas allihopa i stugan (9 pers). Det ska bli trevligt.

"... rutan uppe till höger ..."

Min käre datanörd till bror säger att "... rutan uppe till höger laddas aldrig nästan." Det är hans sätt att beskriva ett dataproblem. Min tolkning är att han ev menar min slideshow (som just nu handlar om att Alex vinner guld i Dalaserien) som förresten är kopplat till Picasa webbalbum. Hans svar är ungefär "kanske det". Jag har rått honom att uppgradera sin gamla häck men ev är jag ute och cyklar.

Så nu vill jag fråga min kära läsekrets om ni ev upplevt detta problem med min sida. Går det långsamt någonstans? Tacksam för många kommentarer.

God Jul och Gott Nytt År

Med den här bilden vill jag önska alla läsare av min blogg

God Jul och Ett Gott Nytt År

Saknar lust att blogga just nu

Befinner mig i en liten svacka just nu. Jag saknar den där riktiga lusten att skriva. Så nu tar jag en liten time-out tills lusten infinner sig. Vilken den iofs kan göra snabbt. Beror på vad som händer i vardagen.

Änglakör och gamla minnen

Idag damp det ner ett paket i brevlådan. Och ett stort brev. Båda inslagna i julpapper. Avsikten med försändelserna var nog att de skulle öppnas på julafton. Men eftersom jag är min mormors barnbarn så kunde jag inte bärga mig utan öppnade paketen. Det var 3 änglar i paketet så nu består min änglasamling av 5 stycken musicerande skyddsänglar!
Och inte nog med det. Brevet innehöll en fotobok med gamla scannade familjebilder. Här kommer ett axplock. Många tusen tack kära Strykarkatt!

Otydligt tal i radion

Reportern Elisabet Höglund skriver i gårdagens Expressen om oskicket att många anställda radiopratare talar otydligt i radion. Hon menar att värst är de som läspar och inte kan uttala rullande tungspets-r. Jag vill lägga till listan de som talar med nasalt ljud samt de som sväljer de sista stavelserna. Det sistnämnda är mycket vanligt.

Man borde faktiskt kunna kräva av anställda på SR (och även SVT) samt frilansande reportrar att de har ett tydligt uttal. Det borde naturligtvis ingå i anställningskraven. Skicka medarbetarna till talpedagoger och om de inte kan tillgodogöra sig den utbildningen bör de uppmanas söka annat, mer passande yrke.

För mig, som har en lättare hörselskada och därmed svårt att höra konsonanter, är det otroligt viktigt att orden uttalas tydligt i radion. Jag gillar P1 men har tyvärr tvingats konstatera att allt fler av radiopratarna talar otydligt. Speciellt ungdomar talar hackigt, slarvigt och alltför fort. Naturligtvis kan man inte begära av intervjuobjekt att de ska ha ett bra uttal men det bör man kunna kräva av de anställda radiopratarna.

Alex vinner guld i Dalaserien

Idag fick vi uppleva att våran Alex vinner guld i brottning i Dalaserien (se även slideshow som ligger ute ett tag). Han går i 35-kg-klassen och vann alla sina 3 matcher på fall. Bra gjort!Tävlingen gick av stapeln i Orsa och vi tyckte det var ett bra utflyktsmål för oss. Vi ångrar verkligen inte den utflykten.

Här lägger jag in några bilder från matcherna. I de första matchbilderna bär han blå dress och i nästa sekvens bar han röd. En av matcherna avgjordes så snabbt så jag hann inte ta några bilder.

Tyvärr är många bilder oskarpa. De är tagna på långt avstånd, utan blixt och därför med lång slutartid. Men de ger i alla fall bilden av fart och fläkt och det var det verkligen hela tiden.

Luciasång i Boda kyrka

Julen skullle sjungas in i Boda kyrka på Luciadagen. Kören Bellatrix och Boda spelmanslag stod för underhållningen. Församlingen sjöng med i flera av psalmerna och julsångerna. Efteråt bjöds på glögg och pepparkakor. En skön kväll.

Kvällen var så vacker med stor fullmåne (nästan), lagom kallt och lagom med snö. Tyvärr var batteriet nästan slut till kameran så det blev inte så många bilder och dessutom satt jag lite illa till och kunde inte ta bilder som jag ville. Men några blev det i alla fall.

Gatufest på Spanngatan i Borlänge

Jag satt och "bläddrade" lite bland oredan av bilder på datorn och "hittade" dessa inscannade diabilder från någonstans kring 70-talet. En nostalgitripp, verkligen.

Vi bodde då på det alldeles nyetablerade området Nygårdsdalen i Borlänge och gatan heter Spanngatan. Området var ett då ett riktigt barnrikeområde och den sociala samhörigheten var hög. Bl a ordnade vi gatufester varje år. Gatan stängdes av, alla tog med bord och stolar samt förtäring. Musiken togs från närmaste elurtag men ibland fixade vi live-musik, som på just den här festen där en el-orgel lastas ur bilen och placeras på en garageuppfart.

Jag hoppas någon från gatan känner igen sig och gläder sig åt bilderna.

Resan med Birka Paradise för 14 dagar sedan

C och jag bjöd ju barn och barnbarn på en resa med Birka Paradise som julklapp. Det blev verkligen uppskattat. Där fanns något att göra för alla och vi kunde umgås utan att behöva tänka på matlagning och disk (se inlägg för 14 dar sedan). Vi reste söndag - måndag och då är det lugnt och städat som gäller. Mycket tid tillbringades vid polen men (naturligtvis) hade jag ingen kamera tillgänglig just då.

Av någon anledning har jag inte tagit mig samman och kollat upp bilder från resan men det reparerar jag nu och hoppas de blir uppskattade.

Jag ber om ursäkt för att bilderna kommer lite hur som helst men jag blir inte riktigt sams med programmet.

Syjunta igen

En "syjunta" har vi också hunnit med. Men just nu ägnar vi oss åt att sticka julklappar.

Jullunch för pensionärerna på Cederroth

Nu har jag bevistat den årliga jullunchen för alla pensionärer som jobbat på Cederroth i Falun. Som vanligt var det mycket uppskattat. Vi värdesätter alla att företaget avsätter tid, engagemang och inte minst pengar till denna inbjudan som sker 2 ggr per år. Det märks, att de som svarar för arrangemanget tycker att det är en rolig uppgift, men vi vet ju samtidigt att det tar tid från deras ordinarie uppgifter.

Vi fick en uppskattad visning av fabriken. Det har ju skett en del förändringar sen sist och naturligtvis fick vi också en resumé över året som gått och en liten inblick i framtidsplanerna. Skönt att höra att företaget går bra.

Besöket avslutades med en jättegod lunch vid de trevligt dukade borden och så fick vi också en trevlig julklapp.

Inte minst trevligt är det att sedan mingla med de gamla arbetskamraterna.

Jag har fått tillstånd att även visa bilder från fabriksvisningen. Håll till godo.

Glöggfest på gården

I lördags hade vi ordnat en enkel glöggfest för att hälsa in julen. Vi hade tur med att det blev bra med snö men ändå inte alltför kallt. Varm glögg, både stark och bilkörarvänlig, kaffe med kakor som bakats av U och M. Och så pepparkakor förståss.

Vi hade också utlyst en tävling om vad vår hustomte som sitter vid gårdens trädgårdsbord skall heta. Vi fick ganska många svar och det vinnande namnet blev Nisse. Så nu har tomten äntligen fått ett namn. Hoppas inte vårt gårdsspöke, Karls Anders, blev förnärmad. Men det visar sig väl. Ringer det ännu oftare på M:s dörr på nätterna än det redan gör, så vet vi att det är vårt gårdsspöke som är missnöjd.

Fler bilder från glöggpartyt visas i bildspelet till höger. De kommer att ligga på bloggen en tid. Klicka på en bild så får du upp en förstoring och kan sedan också se de andra bilderna i förstoring genom att klicka på "Bildspel" i det nya fönster du får upp.

Önskad julklapp av Roger. Mandala nr 8

Jag har fått en varm önskan från sonen Roger om att även han vill ha en mandalamålning. En sådan gör jag ju så gärna. Men eftersom det är han och hans familj som ska ha den framför ögonen varje dag så tycker jag att den skall skapas så att det stämmer med vad han/de tycker. Varför jag bad om en ungefärlig förlaga.

Nu har Roger klippt och klistrat. Utan skam i kroppen har han stulit från alla möjliga bilder på intenet ;=) och mixat ihop ett motiv som han tycker om. En riktig utmaning för mig, måste jag säga.

Idag tog jag itu med motivet. Det måste bli flera förlagor som överlappar varandra och sedan kopieras på duken. Passare, linjal och gradskiva är nödvändiga verktyg för det här jobbet. Smörpapper och kalkerpapper likaså. Jag gillar den här kombinationen med matematikens precision och konstens frihet. Än så länge är det precisionen som gäller, men lite längre fram får jag sväva ut på fantasins vingar. "Den som väntar på nåt gott ..." osv.

Eftersom Roger känner till julklappen så tar jag tillfället i akt att lägga ut bilder allteftersom arbetet fortskrider. Det är inte säkert att jag blir klar till jul med tavlan men då får det bli så. Jag tänker inte fuska mig fram.

L:s blogg

Kolla in L:s blogg. Den finns även i min länklista. Det är kul att läsa hur en 13-åring upplever sin vardag. Det var ju så länge sedan för min egen del och man glömmer så lätt eller kanske förtränger ;=).

Hon har hunnit skriva en hel del.

Bloggtorka

Konstigt. Jag har egentligen en hel del att berätta om.

Bl a bjöd C och jag våra barn o barnbarn på en resa med Birka Paradise söndag till måndag och jag tog en del kort. Det var jättetrevligt med julbord och allt. Dans för dom som ville på kvällen/natten. T o m minstingen, 11 år, var uppe och dansade på diskot. Med "en gammal tant", som han sade. Men han hade i alla fall glitter på kinden vid frukosten. Badet på fartygets topp var populärt. Det kanske blir några kort på bloggen från resan vad det lider.

Vardagarna efter båtresan här hemma har bara flutit på. Förstår inte vart de tagit vägen. Men det klart - vi har hunnit med budgetmöte i bostadsrättsföreningen, skottat en stor del av gården, jag har målat vidare på beställningsjobbet (barnbarnets pojkvän), stickat på julklappar så stickorna glöder och - ja, bara varit.