Det var så länge sedan jag skrev att jag inte riktigt vet var jag ska börja. Men jag tar det som gjorde mig upprörd i morse (hmm, vaknade först kl 11) när jag läste morgontidningen. Där stod det i FK att Rättviks kommun än en gång förlorat upphandlingen av viss mat till kommunens skolor och åldringsvård. Och landstingsrådet Ann-Catrin Lofvars (MP) anser att "Matjättar gynnas av EU:s lag"
Det påminde mig om mina gamla käpphästar beträffande kraven på upphandlingar.
1. Sätt ett pris på CO2-utsläpp!! Hela Europa säger sig vilja vara miljömedvetna. Varför tas då inte CO2-utsläpp med som en kostnad? Det alstras bra mycket mer CO2 att köra t ex smör från Sydeuropa än från ett mejeri i Mellansverige. Det borde definitivt tas med i kalkylerna när man räknar på kostnaden. Är inte Sverige intresserad av att få ner CO2-utsläppen?
2. Värna om en levande landsbygd! Europas invånare anser ju numera att Sverige är deras stora semesterparadis med ren luft och natur, knätofs och service även på landsbygden. Varför då slå undan benen på små lokala företag som i mindre skala producerar mat och andra hushållsprodukter? Som reglerna nu är skrivna så gynnas de stora supereffektiva producenterna. Det måste kunna räknas med de skatteeffekter som drabbar en kommun när de måste ta sina varor från en storproducent i annan kommun eller utomlands och sedan tvingas se ortens egna producenter lägga ner sin verksamhet. Man kan ju undra om Sverige verkligen vill ha en levande landsbygd.
Snälla Ann-Carin Lofvars och andra likasinnade: Slåss för en förnuftigare och miljövänligare upphandlingslag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar