Dags för adventpynt.

I morgon är det 1:a advent. Det kom (som vanligt) som en överraskning. Det medföljde automatiskt att ett antal kartonger hämtades från förrådet vilka nogsamt släpades dit för ett par veckor sedan då vi skulle göra lägenheten redo för fotografering och visning för hugade köpare. Så nu står kartongerna i det nyligen upptäckta rummet som visade sig finnas under trappan (se tidigare inlägg).

"Istappar" har jag nu satt fast på utsidan av balkongräcket. Tidigare var de fästa på takstolarna högt uppe under taket över balkongen. Ett livsfarligt akrobatprojekt varje år. I år vågade jag inte ens försöka upprepa tidigare års gymnastiska övningar. Räcket fick duga. Ovanpå räcket fäste jag sedan en slinga med syntetiskt granris som var smyckat med diverse små ljuselektroder. Alltsammans bands fast i räcket med ett nystan vitt, halt syntetsnöre (hoppas snön döljer snöret sedan). Förutom mina två händer så tvingades jag använda tänderna för att hålla snöret sträckt och samtidigt klämma fast nystanet under hakan. Efter 7 sorger och 8 bedrövelser var utsmyckningarna på plats och jag klämde lättat in kablarna med vidhängande transformatorklampar på ett regelvidrigt sätt genom fönstret och kopplade på strömmen. Bara hälften av "istapparna" lyste!! Så nu blir det en resa till CA (Clas Ohlson) för att inhandla nya "istappar". Och göra om hela monteringen!

Nu återstår att smycka entrén under taket med "istappar" (en annan kvalitet dock) och en LITEN julgransbelysning i en MINI-julgran som ärligt stulits från grannens tomt vid sommarstugan.

I kväll ska jag ge mig på att sätta upp adventsstjärnorna i köksfönstret. Förra året lovade jag dyrt och heligt att slänga eländet (se förra årets inlägg) men av någon konstig anledning dyker dom upp i julpyntslådorna i år också. Så de kommer upp även i år. Men till nästa år och därmed i den nya lägenheten då ska de sannerligen inte finnas kvar! Mina nerver tål inte vad som helst!

Medicin med högkostnadsskydd kan sakna patientförsäkring

Nu är jag ordentligt upprörd. Det gäller frågan om att patienter med gällande högkostnadsskydd kan råka få mediciner som inte omfattas av en patientförsäkring för läkemedel. Vill man ha detta skydd så måste patienten betala mellanskillnaden eftersom regeln för högkostnadsskyddet bara gäller för det billigaste preparatet som "staten" framförhandlat för just precis en viss månad.

På TV i kväll skyllde Göran Hägglund på att EU-regler säger att det är frivilligt för läkemedelsföretag att vara med i den försäkring som garanterar ersättning om allvarlig läkemedelsskada uppstår. Och han skyller på att det är mycket krångligt och tar lång tid att ändra gällande EU-regler.

Men det är bara att vända på steken!! "Staten" kan ställa villkoret att högkostnadsskyddet bara gäller för preparat som omfattas av försäkringen! Hur enkelt som helst!  Är Göran Hägglund dum, eller??

Jag tänker bli obekväm och se till att jag bara handlar mina mediciner under den månad då medicinen omfattas av försäkringen. Medicinupphandlingen gäller ju bara för en månad i taget. Men jag får kanske uppsöka ytterligare någon eller några läkare så att jag har dubbla recept och kan tajma in rätt månad. Läkarnas receptförskrivning samkörs inte så det kan inte uppdagas att jag springer hos olika läkare. (det kom ju också fram i kväll i Kalla Fakta där narkotikaklassade mediciner kan skrivas ut i massupplaga om man bara besöker olika läkare.)

Så nu gäller följande: (det ska bli kul det här)

• Besöka minst ännu en läkare (utöver min ordinarie) som skriver ut mediciner som jag behöver.
• Kolla vilka tillverkare som tillverkar de mediciner som jag använder. (FASS är perfekt)
• Kolla med apoteket vilka av mina mediciner som är försäkrade just den här månaden.
• Springa ett par gånger i månaden på apoteket och fråga vilka mediciner som ligger i fas för nästa högkostnadsskydd med gällande patientförsäkring. 

Jag kommer att bli en trägen apoteksbesökare. Det finns vattenautomat, tidningar och stolarna är ganska bekväma på "mitt" apotek (f ö det enda som finns på orten, m a p debatten om konkurrens och valfrihet). Och jag har ju gott om tid eftersom jag är pensionär  ;)

 Lite civil olydnad är alltid upplyftande och ger lite kickar till mitt annars så stillsamma pensionärsliv. :)

Ett par slappardagar.

Nu har lugnet lägrat sig över lägenheten. Den är nu såld och vi fick ut vad vi ville ha, så allt känns OK. Men vad ska jag göra nu, då? Plötsligt känns det som om jag har en uppsjö av tid. Jag vet, att jag lurar mig själv - det finns hur mycket som helst att göra. Men jag ska unna mig ett par slappardagar och tror att det bästa jag kan göra är att ta mig en promenad till Kulturhuset för det pågår en utställning där som lär ska vara mycket bra.

I väntans tider.

Fick kontakt med mäklaren igår eftermiddag. Han hade inte kontaktat alla ännu så han var inte klar över hur många som ville vara med och ge bud. Han trodde i alla fall att torsdagen skulle kunna bli en lämplig dag. Och vi får följa budgivningen via sms-meddelanden. Det ska bli intressant.

Under tiden njuter vi av vilan. Jag känner att det är bäst att hålla på den avskalade, rena looken ifall någon eftersläntare vill komma på besök. Så målarpenslarna får stå undanstoppade.

Det får bli en dag i vilans tecken. Det kan behövas.

En massa timmar senare:  Mäklaren ringde och meddelade att en intressent vill ha ett nytt besök - nu med sin sambo. Ja, tacka sjutton för det. På fredag ska det städas lite extra och diskstället och tandborsten får ställas undan igen. Så nu är budgivningen framflyttad till måndag i stället.

En slappardag efter en hektisk period.

Sådärja, nu har lägenheten visats för hugade spekulanter. Och jag har ingen aning om hur det gått. Ett okänt antal besökare har varit här men jag vet inte hur många och hur stort intresset varit. Mäklaren hade bråttom till nästa visning. Vi får bärga oss till i morgon då det är vardag och personalen på Fastighetsbyrån är tillgänglig - hoppas jag.

Vi förväntades att inte närvara vid visningen så vi blev i stället bjudna hem till syster Inger och svåger Rolf där vi bjöds på lunch. En jättegod soppa med massor av lök, vitlök, jordärtskockor (eller var det kronärtskockor) och fänkål (tror jag). Laxbitar och stenbitrom toppade soppan. Ostsmörgås och vitt vin. (Inger får rätta till receptet i kommentarsfältet).

CG hade gått i förväg med rullatorn till Inger o Rolf (ca 300m) och jag skulle komma efter med bilen när jag pratat med mäklaren innan visningen. Tyvärr glömde jag bilen hemma. Det innebar att jag drack vin till maten och eftersom CG inte ville ha vin så drack jag hans också. Så man kan väl säga att det var tur att jag glömt bilen. Rolf åtog sig att köra hem CG medan jag kom efter med rullatorn. Vilket också var tur. Jag vill dock bara rekommendera Inger att minska på löken om hon ska bjuda soppan till gäster som sedan ska t ex på teater, bio o dy. Snacka om gasbildande maträtt!

Idag blir det en slappardag framför TV:n. Inte för att det är bra program utan för att jag/vi unnar oss att bara vara. Och njuta av vår "avskalade" lägenhet. Inte en onödig pryl framme. T o m diskstället och tandborsten är undanstoppade.

Snart kommer hugade lägenhetsköpare. Hoppas jag.

Snart väller besökarna in i vår lägenhet. Full av entusiasm inför ett ev köp, hoppas jag.

Jag har städat och plockat, sorterat och slängt. Under trappan hittade jag ett rum till. Det har varit blockerat av kartonger med  julgranspynt, sparade kläder ("det kan komma sämre tider", ni vet) och en massa annat oidentifierbart.

Eftersom vi annonserade ut en 3:a så har det nu plötsligt blivit en 4:a !!  Ett extra rum under trappan. Tråkigt att jag inte hinner ändra i annonsen. Dessutom är det nu så skinande rent och undanplockat att jag börjar fundera på om vi kanske ska inställa försäljningen! Men - vi kan ju inte ha två lägenheter.

CG har fått stränga order om att inte röra någonting, inte flytta på något och inte smutsa ner den skinande diskbänken. Fruktskålen som han tittar på med lysten blick är s a s förbjuden frukt. Syster med svåger bjuder på lunch medan visningen pågår så han får svälta till dess.

Håll tummarna, gott folk.

Vår fina, välstädade lägenhet!

I går kom våra räddande änglar - våra barnbarn Cazzandra, 20 år och Alexander, 16 år från Borlänge för att hjälpa oss med en riktig städning inför visningen av vår lägenhet på lördag.

Cazzandra satte igång med att putsa fönstren. Inte visste jag att de kan skina så kristallklart när de är riktigt rena! Sedan dammade hon, dammsög och till sist våttorkade hon alla golv. Hon anmärkte att vattnet nog var i svartaste laget efter arbetet men jag svarade att bubblorna från rengöringsmedlet var helt vita. Så då kunde det väl inte vara så farligt.

Alexander fick verkligen visa hur stark han är. Vi bar ut fulla banankartonger både från lägenheten och förrådet och stuvade in i bilen och körde till stugan. Där fyllde han vår foderautomat för fåglarna med en hel 20-kg-säck med solrosfrön. Från en stege! En tur till tippen och en tur till Erikshjälpen blev det också.

När vi frågade vad de ville ha till middag så blev det unisont -  PANNKAKOR!!! Och det fixade Alexander med den äran. Vi kände oss riktigt överflödiga. Ungdomarna gjorde ett jättearbete och det blev fantastiskt fint utfört.

När ungdomarna sedan hastade iväg till bussen blev det så förunderligt tyst. Och jag sov till kl 10.15 i morse!

En gammal dröm går i uppfyllelse

I går blev en sedan länge närd dröm uppfylld. Jag hade en första studieträff med några personer som visat intresse av att ta del av den danske filosofen Martinus Thomsens kosmologi. Min förhoppning är att vi ska få till stånd en samtalsgrupp med personer, intresserade av hans andliga vetenskap.

I Borlänge, där jag bott i många år, är Martinus kosmologi välkänt och jag har studerat hans teorier under många år. Men här i Rättvik har jag till min förvåning märkt att det är mycket få som hört talas om den danske filosofen. På biblioteket har jag bara hittat två av hans böcker. Då och då har jag lagt ut lite försiktiga krokar om reinkarnation mm för att se om jag skulle möta någon intresserad blick. Men så icke.

För ett par månader sedan tog jag chansen att ta steget ut lite tydligare och fick till stånd en monter på Hälsomässan som hölls på Folkets Park i Rättvik. Där visade jag upp Martinus´ digra bokverk och berättade för den som ville lyssna vad det handlade om. En utlagd intresseanmälan samlade faktiskt rätt många namnunderskrifter.

Igår kväll hölls vårt första möte i Vuxenskolans lokaler. Fyra personer kom och några hade hört av sig att de ville komma men var förhindrade. Jag upplevde att intresset växte hos deltagarna vartefter jag berättade. Deltagarna fick med sig lite att läsa till nästa gång. Hoppas läsandet väcker många nyfikna frågor. Nu väntar jag fler mötesdeltagare nästa gång. Det finns plats för fler.

Så småningom skulle jag vilja hålla två studiegrupper. En på kvällstid för förvärvsarbetande och en på dagtid för pensionärer. Jag brinner för det här och jag vet att detta ämnesområde är något som många människor hungrar efter att ta del av.

Jag är född och uppvuxen i Rättvik och har som ung kostat kommunen mycket pengar. Pengar som jag sedan undandragit kommunen genom att jag under hela min yrkestid arbetat på andra håll. Nu har jag blivit en s k "hemvändare" och pensionär. Och kostar återigen kommunen en hel del pengar. Att ställa upp och hålla i sådana samtalsgrupper skulle ge mig känslan att jag ger lite tillbaka av allt jag fått från min gamla hembygd.

Undvik diken när man fyllt 71!

Under många år har jag varje gång jag passerat sträckan Åkersbodarna - Hästberg i Leksand i mörker undrat vad det är för reflexer som sitter i träden utefter vägsträckan. Det är säkert bortåt 100 reflexer i träd och buskar som lyser så vackert och mystiskt i mörkret när man åker förbi och billyktorna sveper över den mörka skogen.

Idag beslöt jag mig för att stilla min nyfikenhet. CG fick sitta kvar i bilen medan jag resolut klättrade nerför dikesslänten. I botten forsade en liten yster bäck och på andra sidan fanns kraftiga, vattenfyllda hjulspår efter en skogsmaskin. Men mitten av hjulspåren verkade stabil varför jag tog ett svanhopp över diket och landade helt efter beräkning  mitt mellan hjulspåren.

Felet var bara att den där fina mittremsan var rena dyhålan. Bara en tunn skorpa av frusen mossa täckte nödtorftigt. Där satt jag fast i den iskalla dyn med båda fötterna och en bra bit ovanför vristerna. Ena skon fastnade i dyn och jag hade ett förfärligt besvär att få loss skon. Samtidigt sjönk jag ännu djupare ner med andra foten. Dessutom halkade jag och stukade tummen rejält. På högerhanden!

Arg som ett bi beslöt jag i alla fall att undersöka vad det var för reflexer så jag stapplade de återstående metrarna med ena skon i handen fram till närmaste buske. Och konstaterade att någon underbar person klätt massor av träd och buskar med reflexband! Helt underbart! Det var nästan så jag tyckte att det var värt våta, kalla, dyiga fötter och förstörda skor för att få skåda denna reflexpark.

Nu återstår bara att tvätta jeansen och strumporna. Kanske jag kan rädda skorna också. Om jag kan för tummen. Förbaskat också! Man ska inte tro att man kan hoppa som en 20-åring när man fyllt 71!

Mer prylar ut till stugan

Nu har jag kommit till nästa punkt på listan över "måsten".

Mäklaren har fotograferat lägenheten och lagt ut den på nätet. Så det är klart. Som jag snodde för att få den presentabel inför fotandet! Igår tog vi en vilodag och bara slappade.

Nu är det bara 10 dagar kvar till visningen! Jag måste nu rymma ut allt som jag slarvigt pulade in i garderober o skåp. Inte kan det vara kvar när kräsna åskådare öppnar alla dörrar och ser kaoset i skåpen. Så nu är ett bra tillfälle att göra sig av med hamsterbeteendet och obönhörligt slänga allt onödigt.

Idag blir det i alla fall en resa ut till stugan med bl a alla våra sommarkläder. De ska vi ju ändå inte ha förrän efter flytten. Vi ska nog också passa på att njuta av det fina vädret som har utlovats. Kanske kan det finnas tillfälle till en fika med syster o svåger, som troligen är därute och snickrar på sin stuga.


Här är länken till vår lgh som ligger ute på nätet
http://objekt.fastighetsbyran.se/Objekt/?ObjektId=949565

Vår bostadsrätt ligger nu ute för försäljning

Nu ligger vår bostadsrättslägenhet ute till försäljning,
Dalagatan 26 F, Rättvik




Visning: lörd 17 nov. kl 12-12.30





Fastighetsbyråns bildspel med fakta och planritning.
Jag har försökt föra över hela bildspelet med 19 bilder men lyckades inte.
Klicka på Fastighetsbyråns länk nedan, så går det bra.

http://objekt.fastighetsbyran.se/Objekt/?type=search&pageRefId=37&ObjektID=949565
Eller gå in på www.fastighetsbyran.se  och fyll i webb-nr 2110-2596

Lägenheten finns även utlagd på Hemnet:

http://www.hemnet.se/bostad/bostadsratt-3rum-centrum-rattviks-kommun-dalagatan-26-f-4395038

Finns fria bildsajter?

Inlägg på bloggen blir ju alltid trevligare om man kan ha några bilder att stajla med. Tidigare har jag glatt stulit bilder till mina blogginlägg från alla möjliga ställen via Googles bildarkiv (såvida det inte är egna bilder förstås).

Men nu har mitt samvete börjat vakna och det gnager, må jag säga. Mycket tack vare frilansfotografen Berit Djuses tysta ogillande.

Är det någon som har några länkar till sajter med fria bilder? Både foton o tecknat.

Min mamma sade alltid: "Ett rent samvete är bästa huvudkudden" och jag vill helst sova gott om nätterna.

Packningsbekymmer

Mäklaren är nu klar med fotograferingen av vår lägenhet. Aldrig har den väl sett så naken ut! Men jösses så mycket prylar vi stoppat in i garderober och skåp! Jag var glad att jag hittade kaffebryggaren när fotograferingen var klar så vi kunde få oss en kopp kaffe och pusta ut. Men var ligger alla andra prylar som jag stoppade undan? Många överraskningar väntar antagligen framöver.

I eftermiddag ska annonsen läggas ut på Hemnet. Jag kommer att komplettera det här inlägget senare med länken.

Vi har redan börjat planera för upplägget av packningen av alla prylar. Lördagen den 17 nov (mindre än 14 dagar) blir det visning. Då bör väl i alla fall de mest privata prylarna vara undanstuvade på sådant sätt att besökare kan öppna garderobsdörrar mm utan att svimma.

Jag har planerat enl. följande schema (nu ler Nallebror Håkan igenkännande): Endast banankartonger gäller! Flyttkartonger är bara till för stora, starka flyttkarlar.
Garderoberna gås igenom och saker som ska till tippen och saker som går till Ta-till-vara separeras. Samma sak görs för skåpen. Jag hoppas på många kartonger av ovanstående.
Därefter packas de saker som inte skall användas förrän till våren/sommaren och lagras i sommarstugan.
Kvar blir bara det som ska användas denna vinter - inomhus och utomhus.

Vad tror ni om ovanstående? Håller det?

Efter stiltjen kommer stormen

Efter en lång tystnad har jag tveksamt bestämt mig för att ta till orda igen. Det har hänt så mycket och ändå ingenting. Jag har varit lite låg, så att säga.

Jag har varit en del ute på FB och "konverserat" med mina barn o barnbarn. Men det blir mest för att hålla reda på vad dom har för sig och inte blir det precis några djuplodande "samtal". Nej, jag återgår nog allt till bloggen - där får man fördjupa sig lite utan att bli avbruten. Visst känns det ovant. Har jag verkligen något av värde att säga?

Men visst - vi ska flytta! CG har en neurologisk skada liknande Parkinson och är ganska handikappad. Han måste använda rullator både inomhus och utomhus. Det har förändrat vårt tidigare så rörliga liv i grunden. Vi bor i en trevlig lägenhet där entrén ligger i markplanet och en trappa leder upp till själva våningsplanet. Men vi har börjat inse att vi pga CG:s handikapp är betjänt av att ha hela vårt boende i markplanet.

Vi blev nyligen erbjudna en hyresrätt där allt finns i markplanet - lägenhet, carport och gångstigar in mot centrum. Det finns inte så många sådana erbjudanden här i Rättvik så vi nappade direkt. Och nu ska alltså vår lägenhet läggas ut till försäljning. Mäklaren var här i fredags och fotograferingen blir i morgon, måndag!! Och vi som har så mycket prylar! Mäklaren poängterade att sparsmakad möblering är en fördel.

Gissa om vi fick bråttom. Först halkade jag på en skjorta som låg på golvet och slog mig rejält i huvudet. Låg stilla en stund så att yrseln fick ge med sig och det hann faktiskt bli en riktig blodpöl på golvet. Men det gjorde inte så värst ont. Och inte fanns det tid att göra något åt den saken. Det blev i stället ett försvarligt lass med stora skrymmande grejer som inte går att stuva in i skåp och garderober och som vi körde ut till sommarstugan. Småsakerna får vi försöka pressa in där det finns plats. Men det blir nog en vända till ut till stugan med fulla banankartonger. Svågern Rolf kom som en räddande ängel och satte upp ett par dörrfoder i köket och badrummet som inte kom på plats när vi flyttade in för 6 år sedan. ;))

Nu ska jag gå och duscha och tvätta håret. Har inte vågat göra det tidigare för jag var rädd att jacket i huvudet skulle börja blöda igen. Samtidigt ska jag ta bort kalkavlagringarna på glasväggarna i duschkabinen.

 Kolla Hemnet på internet i morgon, måndag. Läggs troligen ut under eftermiddagen.