Dags för adventpynt.

I morgon är det 1:a advent. Det kom (som vanligt) som en överraskning. Det medföljde automatiskt att ett antal kartonger hämtades från förrådet vilka nogsamt släpades dit för ett par veckor sedan då vi skulle göra lägenheten redo för fotografering och visning för hugade köpare. Så nu står kartongerna i det nyligen upptäckta rummet som visade sig finnas under trappan (se tidigare inlägg).

"Istappar" har jag nu satt fast på utsidan av balkongräcket. Tidigare var de fästa på takstolarna högt uppe under taket över balkongen. Ett livsfarligt akrobatprojekt varje år. I år vågade jag inte ens försöka upprepa tidigare års gymnastiska övningar. Räcket fick duga. Ovanpå räcket fäste jag sedan en slinga med syntetiskt granris som var smyckat med diverse små ljuselektroder. Alltsammans bands fast i räcket med ett nystan vitt, halt syntetsnöre (hoppas snön döljer snöret sedan). Förutom mina två händer så tvingades jag använda tänderna för att hålla snöret sträckt och samtidigt klämma fast nystanet under hakan. Efter 7 sorger och 8 bedrövelser var utsmyckningarna på plats och jag klämde lättat in kablarna med vidhängande transformatorklampar på ett regelvidrigt sätt genom fönstret och kopplade på strömmen. Bara hälften av "istapparna" lyste!! Så nu blir det en resa till CA (Clas Ohlson) för att inhandla nya "istappar". Och göra om hela monteringen!

Nu återstår att smycka entrén under taket med "istappar" (en annan kvalitet dock) och en LITEN julgransbelysning i en MINI-julgran som ärligt stulits från grannens tomt vid sommarstugan.

I kväll ska jag ge mig på att sätta upp adventsstjärnorna i köksfönstret. Förra året lovade jag dyrt och heligt att slänga eländet (se förra årets inlägg) men av någon konstig anledning dyker dom upp i julpyntslådorna i år också. Så de kommer upp även i år. Men till nästa år och därmed i den nya lägenheten då ska de sannerligen inte finnas kvar! Mina nerver tål inte vad som helst!