tisdag, september 25, 2007

Lite funderingar kring alkohol, minnesluckor och blackout

Med anledningen av vad som hände i fredags kväll (se föregående inlägg) ser jag mig nödsakad att rannsaka hjärta och njurar beträffande mina reaktioner och min inställning till alkohol. (Värst så högtravande jag blev, då.)

Enligt flera vittnen (C, min lillebror och hans fru samt ett okänt antal barn) drack jag tydligen en större kvantitet alkohol än jag kan dra mig till minnes *ler*.

Jag minns bara 2,5 glas vin samt en drink gjord på någon okänd starkvara med något vitt och brunt i. Och ett sugrör. Smakade som mjölkchoklad - fast godare.

Nu påstår de vuxna vittnena att jag drack minst två whisky (on the rocks) samt mer vin. Dessutom höll jag låda om saker som engagerar mig (filosofi) och upprepade alltihop ytterligare två gånger! Min snälla lillebror talade om att han beundrade C, som kunde avhålla sig för att kommentera min något förvirrade föreläsning. (Det var kanske bra att jag upprepade mig två gånger så att de bättre kunde förstå vad jag sade*ler*).

Nog med skämt nu. Jag har inget som helst minne av att jag gjorde bort mig. Jag tyckte att jag minns allt som hände på kvällen, klart och tydligt. Enligt min minnesbild var jag lagom trevlig, samtalade kultiverat *skämtsamt*, i alla fall inte förvirrat - och jag har inget minne av att jag druckit någon whisky. Jag har heller inget minne av att jag var ostadig på benen, vilket jag förresten kanske inte heller var (ska fråga bror min).

Kanske ska vi lita på, att den som blir fast i en trafikkontroll pga rattonykterhet, är alldeles ärlig när han säger att han bara druckit X antal öl. Han minns faktiskt inte att han druckit fler (nu menar jag inte att han ska slippa påföljd). Kanske också flera borde fråga sina GODA vänner hur de brukar uppföra sig när de festar. Det kanske blir en chock att få höra sanningen. Hade inte min bror berättat - skämtsamt och med ett vänligt leende hur kvällen blivit, så hade jag ju varit fullständigt ovetande om mitt beteende. Och därmed riskerat att göra om det. Jag spydde inte, välte ingenting, kissade inte i blomkrukorna och jag tror inte jag var så ostadig på benen. Men jag fick en minneslucka, en black out!!! Det är det som jag finner så oroande.

Händelsen gör i alla fall att jag i fortsättningen tänker hålla koll på hur mycket jag dricker. En sådan här ögonblicklig black out vill jag inte vara med om igen!

Jag kanske ska tillägga, att min bror inte heller hade sagt något, om det inte kommit till min kännedom att hans fru visade sig ha mycket dåligt samvete för att "jag serverades så många glas whisky". Då anade jag oråd och ställde frågan till min bror om mitt beteende. Och fick, tack och lov, ett ärligt svar.

2 kommentarer:

Gunilla sa...

jaja, undanflykter...*S*
Hur är det med törstläppen idag då?

Brittis sa...

Nu är det torsdag och jag har hämtat mig.