Mästerkocken lagar mat.

Vid ett besök i vår stuga kom en granne och erbjöd mig en nyfångad gädda. Det kunde jag naturligtvis inte tacka nej till. Nu hör det till saken att jag aldrig tillrett en hel fisk (i Konsum ligger ju fisken snyggt filéad på isbädd). När min mamma tillredde fisk som pappa dragit upp i Enån uppe i gamla Hedslund på 40-talet så var jag alltid strängt upptagen med annat. Jag minns bara att hon använde Expressens sportsidor (jodå, det fanns på den tiden med) som underlag när hon rensade fångsten. Och så vände hon bara blad när den sida hon arbetade på blev för geggig.

Skam den som ger sig. Jag tog fram Expressens Sportbilaga och i Bonniers kokbok från 60-talet hittade jag ett recept om kokt, hel fisk. En snabb genomläsning av receptet visade att den skulle fjällas, tas ur och gnidas in med salt och ättika. Jag fjällade gäddan nere i diskhon med rivjärnet (det gick finfint) och sedan skulle den tas ur. Jag började med att skära av huvudet, ögonen såg så förebrående ut. Sedan skulle innanmätet ut och då kom det ur en liten fisk till! I det ögonblicket övervägde jag starkt att bli vegetarian.

Jag bet dock ihop och fortsatte. Läste receptet lite noggrannare och upptäckte att gädda inte ska fjällas överhuvudtaget. Men strunt i det, det var som det var. Det var först senare när fisken var kokt och skulle rensas som jag förstod vitsen med att fjällen borde varit kvar.

Den sköljda fisken skulle gnidas in med matättika (hur 17 gnider man in ättika, egentligen?) samt salt. Medan det låg och gottade sig i 10 minuter gjorde jag i ordning koklagen (salt, purjolök, morötter och kryddpepparkorn). Sedan fick det sjuda ca 15 minuter på spisen. Egentligen borde jag ha gjort såsen och kokat potatisen under tiden men det hann jag inte.

Men nu har jag rensat fisken, ställt den i kylskåpet och så får vi se hur vi gör när vi blir hungriga. Jag kokade nämligen kaffe och bredde några mackor i stället. Vi får se hur det blir med det där om att bli vegetarian.

La puzlo Esperanto

Det är jätteroligt att studera Esperanto. På http://sv.lernu.net/index.php finns flera typer av kurser. Det är bara att leta reda på den kurs som passar ens kynne bäst. Jag har fastnat för "La puzlo Esperanto". Eftersom esperanto är ett språk som bygger på en ordstam samt tillägg för att skapa nyanser och nya ord så är puzzlet idealiskt.

T ex ordstammen för skratt = rid/. Man skapar nyanser genom att "-et-", som innebär förminskning/försvagning ger "rid/et/o" = "leende". Medan "rid/eg/o = "gapskratt" eftersom "-eg-" = förstärkning. ("-o-" visar att det är ett substantiv).
Mera: "mal-" ger motsats dvs "bela" = vacker. "malbela" = ful.

Med "La puzlo Esperanto" lägger jag puzzel med ordstammar och andra "bitar" och får samtidigt känsla för språket. Med  hörlurar och får jag uttalet. Det tog ett tag innan jag kom på hur det fungerade. Men det går bättre och bättre.

Jag har ett problem.

Följande råder: Jag blev lite putt på vår bank som vi stött i alla år sedan 70-talet. Det visade sig att ett sparkapital samt ett par andra konton jag har där hade skamligt låg ränta och så haft sedan Hedenhös. Medan CG (maken) fått bättre ränta på sina konton för att han gör sig ärenden till banken då och då (skulle inte förvåna om han ger personalen geléhallon ibland för det brukar han göra till personalen på vårdcentralen). Men inte fick jag nå´n extra ränta heller. Jag var ju hemma och diskade mm i stället. Grrr! Så jag stövlade iväg till banken och frågade argt om de körde med könsdiskriminering på det där stället. Visst ska du få ränta, sade dom ljuvt och gav mig ett par tiondels procent. Varvid jag blev ännu argare, slog papperen i bordet och sade att jag byter bank. Dom såg lite stukade ut, men jag seglade ut med näsan i vädret och vände mig till en konkurrentbank och fick massor av fördelar.

CG ville troget hålla fast vid "sin bank" (tacka 17 för det så som han smörjer dom (mutter)). Men för mig började en intensiv period. Nya konton, villkor och snyggt designade kort. Till saken hör, att vi har varsitt kort för inköp av mat och bådas våra kort är knutna till ett och samma konto, dvs mitt. Det innebar att CG skulle börja använda ett kort från "min bank" när han skulle handla mat o dy. Där skar det sig. För att göra en lång historia kort så måste jag, med svansen mellan benen, krypa till korset och be att få komma tillbaka till min "gamla bank". Men jag ska nog se till att få betydligt bättre räntevillkor. Nu har jag bättre förhandlingsläge. Jag behöver ju inte skriva dom på näsan att det sker s a s "under galgen".

Kärnavfallets halveringstid

På måndag är det dags för min skrivarcirkel. Uppgiften den här gången är att skriva en argumentation mellan två personer. Vad passar bättre än en dialog om kärnkraftens existensberättigande? Det blev en A4.

Men jag vore inte den jag är om jag inte kastade mig in i en vild orgie med Google. Hittade bl a följande högintressanta rapport om kärnavfallets farlighet.

I gårdagens, lite mer allmänna inlägg om min åsikt kring kärnkraften skrev jag om 100 000 års förvaring tills det är ofarligt. Jovisst, - släng dig i väggen! Författaren talar om 4,5 miljarder år och då är det ändå inte ofarligt! Läs rapporten. Den är på 11 sidor men det är värt besväret och så ses vi under fanorna senare.

Är kärnkraften verkligen så ren som det sägs?

Jag känner sorg och vanmakt inför det försvar som finns för att vi behöver atomkraft. Har inte senaste tidens händelser visat att atomkraften bara är en återvändsgränd?

Atomkraften är nog säker och bra så länge kärnkraftverken fungerar som de ska, men när något går snett så går det så väldigt snett och blir farligt för allt levande över stora ytor och under nästan oöverskådlig tid. Atomkraften skapar också stora hälso- och miljöproblem när uranet bryts och drar oerhörda kostnader under många generationer när ett kärnkraftsverk skall skrotas. För att inte tala om farorna vid slutförvaringen. Det talas om 100 000 år som det måste hållas under kompetent förvar och bevakning. Vem vet hur efterkommande civilisationer klarar den uppgiften?

Led in utbildningen av våra intelligenta och kreativa ingenjörer och forskare på att i stället ta fram enkla, flexibla energikällor. Om alla de miljarder som läggs på kärnkraften i stället leds in på att utveckla vind, vatten, sol, biomassa och energieffektivitet så har vi snart energibehovet täckt. Och se till att kunskapen och resultaten kommer alla till godo och inte låses in i något bankfack.

Det som just nu händer i Japan borde väcka alla till eftertanke. Bara det att så många kärnkraftverk, 55 stycken, ligger på en så jordbävningsutsatt plats visar på hur stor girighet efter snabba vinster som härskar på vår jord utan tanke på kommande generationer.

ToDo-listan läggs på is ett tag.

Snopet! Under 6 dagar har jag 2 ggr/dag droppat en äcklig smet av antibiotika i ögonen inför morgondagens ögonoperation. Jag har gjort upp en snygg lista på alternativa busstider med marginal för väntetider mm.

Och nu är operationen inställd! Läkaren sjuk! Ja, sån´t händer ju - inget ont om läkaren. Men min långa ToDo-lista som jag gjort upp känns plötsligt oviktig. Här gör jag mig naturligtvis skyldig till ett feltänk. Jag kan ju faktiskt göra sakerna ändå, inte sant? Men eftersom jag är ett högst naturligt exemplar av människosläktet så återgår jag direkt till 0-läge. Människan skulle aldrig ha kommit dit det kommit om vi inte vore fulländade i konsten att dra ner på energinivån när vi kan. Det är bara dårar som sliter i onödan. Inte sant?

Så min ToDo-lista läggs till handlingarna. För tillfället. En kopp kaffe, kanske?

Vatten på fel ställe

Tänk vad några vattendroppar kan ställa till med! En av medlemmarna i vår bostadsrättsförening lade märke till några bruna fläckar på parketten. Tillsammans slog vi våra kloka huvuden ihop och beslöt att för säkerhets skull anmäla det hela som eventuell vattenskada.

Det har nu konstaterats att ett avloppsrör (från våningen ovanför) hade en liten läcka. Vattnet har under lång tid sedan sipprat ut och sugits upp i väggarna till badrum, kök, grovkök, vardagsrum och hall. Letat sig ner under de olika golvmaterialen i alla rummen. Stilla och smygande har det sugits upp av gipsskivor i väggarna, trösklar och socklar och underliggande betonggolv.

Jag lider med medlemmen som kommer att få en jobbig vår och kanske t o m sommar. I stort sett hela lägenheten måste restaureras. Så kan det gå när lite vatten hamnar där det inte ska vara. Jag hoppas dock att medlemmen kan tröstas av vetskapen att det trots allt inte kan mätas med tragedin i Japan.

Vad har Rättviksmål och Esperanto gemensamt?

Sitter just vid datorn och pluggar Esperanto ur webbkursen Lernu.net och stöter på ordet: "jen". Ur ordlistan får jag fram översättningen: "här är".

Vi som är från Rättvik med omnejd känner genast igen ordet. På Rättviksmål är det nämligen precis detsamma. Undrar vad Rättvik och den gode dr Zamenhof från Polen, skaparen av Esperanto, har gemensamt.

En tsunami - Moder Jord ruskar på sig.

När jag vaknade idag nåddes jag av nyheten om en kraftig jordbävning utanför Japans kust med en tsunami som följd. Just nu sköljer vågen in över Japan och drar med sig allt i sin väg. Om några timmar når vågen USA:s västkust men bör då lyckligtvis vara försvagad. Innan dess har den dragit förbi Hawaii. Hoppas människorna blivit varnade och hinner dra sig upp till högre höjder.

Det har varit många olika katastrofer på sista tiden. Stormar, jordbävningar, vulkanutbrott, kyla / värme, torka / regn. Även bland människorna är oron stor. Jag är inte alls förvånad över resningen bland människorna i Nordafrika. Som jag ser det, är det Moder Jord med alla dess livsformer som ruskar på sig.

Men jag följer rådet som den danske filosofen Martinus (1890-1981) gav inför de kommande oroligheterna: "Det gäller att hålla sig på rätt köl". Så jag går och kokar en kopp kaffe och tillsammans med CG äter upp resterna från den sista tårtan från mitt utdragna 70-årsfirande.

I diket

Jag avslutade förmiddagens inlägg från vårt Vasalopp med . . . "Jag återkommer".
. . . . och här är jag.

När vi gått i mål och stånkande tagit oss ur fåtöljerna där vi tillbringat flera timmar så beslöt vi oss för att ta bilen i det vackra vädret och åka till Klockargården i Tällberg och äta våfflor med hjortronsylt och grädde. De gör så himla goda våfflor där.

Jag kör. Det innebär - numera - en anständig hastighet, oftast inom lagens ram. Idag körde jag extra försiktigt för det var snorhalt från avtaget från Rättvik mot Tällberg. Och det bar sig inte bättre än att jag körde ner i diket i Kullsbjörken. Som tur var, så hände det alldeles vid en gård där invånarna utbrast  ". . . men är du inte Ingers syster?". "Jo, och nu är det så att jag har kört i diket och jag undrar . . .". "Naturligtvis, vi har en stor traktor". Nog var traktorn stor, alltid. Traktordäcket var lika stort som vår bil. Och rejäla snökedjor. Lätt och geschwint drog han upp oss på vägen trots att jag inte ställde bilens framhjul så idealiskt som jag trodde att jag gjorde. Gissa om vi var tacksamma!

Jag kan tala om att våfflorna smakade extra gott på Klockargården den här gången.

(OBS Bilden är "lånad" och inte från vår dikeskörning men det såg ungefär ut så här).

Vasaloppet. Missade starten!

Vaknade kl 6, hungrig så jag gick upp och fixade kaffe o mackor och satte mig tillrätta i favvo fåtöljen med en bra bok. OCH GLÖMDE VASALOPPSSTARTEN!!!!! Inte förrän CG yrvaket kom upp för en halvtimme sedan och satte på TV:n förstod jag vad jag missat. Och jag som älskar Vasaloppsstarten!!!!

Just nu är han Rickard från Melodifestivalen fortfarande kvar i backen strax efter starten medan de första redan passerat Mångsbodarna.
Återkommer.

Misslyckande (fiasko, malsukceso)!

Idag misslyckades jag igen! Jag steg upp som beräknat, satte på kaffet, hämtade morgontidningen, bredde knäckemackor med ost och satte mig tillrätta i favvofåtöljen. Läste tidningen, åt min frukost och beredde mig på att ta itu med esperantostudierna (för träning av framför allt hjärncellerna). Men naturligtvis trillade jag dit på att sudokun såg lätt ut!

Så nu sitter jag här med skamset hängande huvud och skriver av mig på bloggen. Jag ska bara publicera det här inlägget och sedan kopplar jag upp mig på http://sv.lernu.net/

Jag studerar Esperanto. (Mi studas esperanto)

För några år sedan bestämde jag mig för att försöka lära mig esperanto. Men annat kom emellan. För ett tag sedan  bestämde jag mig för att ta tag i det igen. Det är en utmaning. I stället för att träna hjärnan med att lösa sudoku kan jag lika gärna göra det med att lära mig esperanto. Problemet är att jag f n gör båda delarna.  Svårt att ändra vanor, tycks det.

Jag är anhängare av idén med esperanto. Ett helt igenom logiskt språk, utan oregelbundenheter. Det består av en ordstam och med hjälp av ändelser, prefix och suffix skapas språket. Kan man bara sin grammatik (4 A4-sidor) så är resten bara plugg av glosor. Och glosorna har ordstammar som man ofta känner igen.

Tänk vilken nytta t ex EU skulle ha av ett gemensamt språk som inte är behäftat med nationella intressen! Det är inte meningen att det ska ersätta det egna språket, men vara ett andra-språk. Det finns massor av litteratur på esperanto och antalet människor som talar språket växer hela tiden.

På nätet finns en alldeles utmärkt kurs, lernu.net. Man kan t o m ta examen där. Gå in på deras hemsida, surfa runt och se hur det fungerar. Den är gratis och det är bara att registrera sig på den svenska versionen om man blir intresserad. På hemsidan i rutan: "Nytt från lernu" finns länken: "Ny kurs för nybörjare". Surfa runt där och bekanta dig med sajten och uppläggningen av kursen så upptäcker du att det nog kan vara intressant och inte så svårt.

Vi får se om jag har uthållighet nog att fortsätta. Jag hoppas det

Akuta nödighetsbehov

Sportlovsveckan inleddes och önskemål från barnbarnen uppstod om att få åka till stugan. Vad gör man inte för de små liven. Ett problem stod dock klart. Jag misstänkte starkt att vår toatank hotade att svämma över. Mycket riktigt - vår mätsticka visade på ett klart behov av tömning, < 250 liters marginal fanns. Ni som har kontakt med ungdomar förstår direkt problemet.



Slambilen tillkallades och problemet var löst. Tack och lov för duktiga chaufförer, snön på skogsvägen gav honom en hel del problem. Han fick t o m lov att backa de sist 100 metrarna. Men det var jag som skottade väg för slangen från gärsgår´n och till tanken. Tur att jag numera går på gym 3 ggr/v.

Jag fick 2 sköna dagar ute i stugan i det vackra vädret. Jag passade på att uppdatera min laptop. Det tog mer än 2 timmar. Hoppas jag inte installerat en massa som är avgiftsbelagt. (Bror!!! Kom och kolla min dator, är du snäll!) Nu är barn och barnbarn där och jag hoppas de får ett par sköna dagar.