Mästerkocken lagar mat.

Vid ett besök i vår stuga kom en granne och erbjöd mig en nyfångad gädda. Det kunde jag naturligtvis inte tacka nej till. Nu hör det till saken att jag aldrig tillrett en hel fisk (i Konsum ligger ju fisken snyggt filéad på isbädd). När min mamma tillredde fisk som pappa dragit upp i Enån uppe i gamla Hedslund på 40-talet så var jag alltid strängt upptagen med annat. Jag minns bara att hon använde Expressens sportsidor (jodå, det fanns på den tiden med) som underlag när hon rensade fångsten. Och så vände hon bara blad när den sida hon arbetade på blev för geggig.

Skam den som ger sig. Jag tog fram Expressens Sportbilaga och i Bonniers kokbok från 60-talet hittade jag ett recept om kokt, hel fisk. En snabb genomläsning av receptet visade att den skulle fjällas, tas ur och gnidas in med salt och ättika. Jag fjällade gäddan nere i diskhon med rivjärnet (det gick finfint) och sedan skulle den tas ur. Jag började med att skära av huvudet, ögonen såg så förebrående ut. Sedan skulle innanmätet ut och då kom det ur en liten fisk till! I det ögonblicket övervägde jag starkt att bli vegetarian.

Jag bet dock ihop och fortsatte. Läste receptet lite noggrannare och upptäckte att gädda inte ska fjällas överhuvudtaget. Men strunt i det, det var som det var. Det var först senare när fisken var kokt och skulle rensas som jag förstod vitsen med att fjällen borde varit kvar.

Den sköljda fisken skulle gnidas in med matättika (hur 17 gnider man in ättika, egentligen?) samt salt. Medan det låg och gottade sig i 10 minuter gjorde jag i ordning koklagen (salt, purjolök, morötter och kryddpepparkorn). Sedan fick det sjuda ca 15 minuter på spisen. Egentligen borde jag ha gjort såsen och kokat potatisen under tiden men det hann jag inte.

Men nu har jag rensat fisken, ställt den i kylskåpet och så får vi se hur vi gör när vi blir hungriga. Jag kokade nämligen kaffe och bredde några mackor i stället. Vi får se hur det blir med det där om att bli vegetarian.