Jag lyssnade nyss på en intervju Som TV4:s Lasse Bengtsson gjorde med Islands president. Han menade att den pågående finanskrisen visar att världens finansiella system inte fungerar. Han sade att de nordiska ländernas tidigare ansvarsfulla marknadspolitik är det enda som är hållbart.
Inte för att jag begriper så mycket av finanspolitik men när man lånar ut mer pengar än man har, säger det sig självt att systemet rasar så småningom.
I dessa dagar propageras det för att vi ska handla och shoppa för att försöka hålla det nuvarande, dåliga finanssystemet under armarna och hålla det sjunkande skeppet flytande ett tag till för att desperata penningmånglare ska få ytterligare lite tid att rädda undan mer pengar till sina skatteparadis. Eller få tid att reparera sin förlorade förmögenhet. Men det ställer jag inte upp på.
Jag anser, att det är ett fundamentalt fel i det finansiella systemet. Jag vet egentligen inte hur, men för mig är det självklart att det måste vara fel när världens välfärd bygger på så mycken rovdrift som möjligt av naturtillgångarna. Slit och släng är dagen honnörsord för att få gång på de skeva, vingliga hjulen igen. Och det applåderas av makthavarna.
Som jag ser det, måste det finnas andra vägar till välfärd. Jag kommer att vara ytterst restriktiv med shopping under den här tiden. Och det jag handlar ska i största möjliga mån vara lokalproducerat. Jag prioriterar loppisar, second hand-affärer eller välgörenhetsinrättningar typ Eriks-hjälpen. Det är mitt sätt att sätta fokus på det vansinniga ekonomiska systemet.
När jag får tillfälle ska jag gå in på Borlänges största affär (det blir väl ICA Max) och räkna hur många olika shampoo-märken som trängs på hyllorna. Jag kan slå vad om, att det är mer än 30 varumärken! (förresten, någon som bor där kan väl rapportera här på min blogg). Tänk om man bara minskade ner det till, låt oss säga, 10 varumärken. Hur mycket arbetskraft, reklam, förpackningar mm skulle vi inte spara in. Arbetstiden skulle kunna minskas, men man tjänar ändå lika mycket eftersom lika mycket shampoo ändå behövs. Minskad mängd reklambroschyrer och förpackningsmaterial sparar våra skogar och ger ett lugnare inflöde av information, som ju bevisligen skapar stress. Allt detta bara på att minska antalet shampoo-märken! Tänk om man gör det på fler varuslag! En hisnande tanke, inte sant?