Jag är måttligt intresserad av OS men jag måste säga att damernas final i curling var en riktig rysare. Vilken kämpaglöd och vilken koncentrationsförmåga! (bilden från Aftonbladet). Jag höll nästan på att inte hinna med att förbereda för den kaffeträff som skulle tima.
F ö har jag inte stuckit näsan utanför dörren i dag. Jo, jag hämtade tidningen i brevlådan kl 6 i morse. Måtte det inte komma mer snö. Jag har slut på lusten att skotta mer. Men det är ju förstås bra träning och besparar mig utgiften för dyra gymkort.
För övrigt tycker jag ni kan roa er lite med att läsa ett utmärkt inlägg i Motvallsbloggen som handlar om samhällsutvecklingen sedan 50-talet, eller bättre uttryckt: samhällsavvecklingen, "Om Sverige före och efter den nyliberala tsunamin". (Så konstigt - det inlägget skrevs den 25/2 och nu (27/2) har det varit en fasansfull jordbävning i Chile och en tsunami väntas som vi ännu inte sett effekten av.)
lördag, februari 27, 2010
torsdag, februari 25, 2010
Risk för snöras i sommarstugan?
Även jag börjar oroa mig för den myckna snön. Inte så mycket för lägenhet och gård här i Rättvik utan för sommarstugan i Leksand.
Jag måste tillstå att det var när jag hörde att t o m mitt barnbarn Robin (18) är orolig för hur det går med sommarstugan. Han har tydligen även sagt till sina föräldrar att han är beredd att åka upp och skotta taken. Ända från Skövde! Men det är nog ingen risk för ras. Huset är stabilt byggt i timmer och takstolarna är gjorda av snickare från bygden. Men det är klart - det ligger betongtegel på taket. Det är tungt, det. Då är jag mer rädd för altantaket. Det är plasttak och jag minns att jag argumenterade med Christer att vi borde ha lagt takstolar och läkt lite tätare. Vi får hålla tummarna. (altanen syns inte på bilderna).
Även mitt yngsta barnbarn Alexander, 12 år, har tydligen framfört att han oroar sig för att taket rasar in. Han hade (enl storasyster) hejdat sig mitt i en film och sagt: "Tänk om ....".
Det är tydligen bara Cazzandra (17) och Pernilla (16) som behåller lugnet. Men jag hörde ändå att Cazzandra och hennes pojkvän Fredrik hade pratat om att åka upp från Borlänge och skotta av taket.
Barnbarnens engagemang tror jag hänför sig till att de gjorde ett så fantastiskt arbete i somras med att ge stugan en ordentlig upprustning. De målade och tvättade, staplade ved och lagade brygga och skar vass. Ni som följt min blogg minns kanske bildspelet jag lade ut från det arbetet. Jag tror att det gav dom en speciell känsla för sommarstugan. Jag måste säga att jag är djupt tacksam och glad för all omtanke.
Jag måste tillstå att det var när jag hörde att t o m mitt barnbarn Robin (18) är orolig för hur det går med sommarstugan. Han har tydligen även sagt till sina föräldrar att han är beredd att åka upp och skotta taken. Ända från Skövde! Men det är nog ingen risk för ras. Huset är stabilt byggt i timmer och takstolarna är gjorda av snickare från bygden. Men det är klart - det ligger betongtegel på taket. Det är tungt, det. Då är jag mer rädd för altantaket. Det är plasttak och jag minns att jag argumenterade med Christer att vi borde ha lagt takstolar och läkt lite tätare. Vi får hålla tummarna. (altanen syns inte på bilderna).
Även mitt yngsta barnbarn Alexander, 12 år, har tydligen framfört att han oroar sig för att taket rasar in. Han hade (enl storasyster) hejdat sig mitt i en film och sagt: "Tänk om ....".
Det är tydligen bara Cazzandra (17) och Pernilla (16) som behåller lugnet. Men jag hörde ändå att Cazzandra och hennes pojkvän Fredrik hade pratat om att åka upp från Borlänge och skotta av taket.
Barnbarnens engagemang tror jag hänför sig till att de gjorde ett så fantastiskt arbete i somras med att ge stugan en ordentlig upprustning. De målade och tvättade, staplade ved och lagade brygga och skar vass. Ni som följt min blogg minns kanske bildspelet jag lade ut från det arbetet. Jag tror att det gav dom en speciell känsla för sommarstugan. Jag måste säga att jag är djupt tacksam och glad för all omtanke.
Ärenden i Falun samt livräddning.
I går blev det besök i grannkommunen Falun. Både tänder och ögon skulle åtgärdas. Åt både Christer och mig. Jag har som sport att försöka vara effektiv när det gäller bilkörning och försöker alltså tajma in flera projekt på samma biltur (vilket ofta saboteras av min käre make) så jag hade naturligtvis bokat in tider hos både tandläkare och optiker. Tack och lov så höll tidsplanen för oss med båda projekten.
Tandläkaren (Olle Stenhamre) var som vanligt effektiv och höll tiderna perfekt. Christer hade tid kl 11.10 och jag kl 15.20. I mellantiden skulle vi besöka optikern.
Beträffande ögonen så hade vi båda fallit för den lockande annonskampanjen "3 för 1". Hos Direkt Optik på Åsgatan 53 var servicen perfekt. Eftersom jag har lite speciella behov så resulterade det i 3 par glasögon (avstånd, data, läs). De lade ner enorm tid på synundersökningen och bästa val av teknik för glasen. För att inte tala om vilken hjälp jag fick med val av bågar! Dyrt blev det, förstås. Men med tanke på att tre personer lade ner minst 3 timmars arbete var på oss så får man säga att timkostnaden var rimlig.
Sedan raserade vi vår ekonomi ytterligare genom att handla på ICA Max på regementsområdet. Där föll vi i trance vid fiskdisken och kunde inte motstå några fina makrillar. Så nu ska det bli "Römmefisk", inkokt makrill med Cremefraiche-sås. De´ ni!
Men det får bli i morgon för i dag kommer Cazzandra hit för att städa vår lägenhet. Hon har tomt på mobilen och "...... jag dööööör!" Det vore ju dumt, så nu får hon städa till sig några kronor till mobilen. Och hon vill ha pannkakor till middag.
tisdag, februari 23, 2010
Kaos i tågtrafiken
Ingen har väl kunnat undvika att beröras av kaoset med järnvägstrafiken. Visst har vi haft en ovanligt svår snösituation och allt kan väl inte skyllas på "SJ". Men nog är det konstigt att varken Norge eller Finland har haft tillnärmelsevis så svåra förseningar eller så många inställda tåg.
Organisationsproblem? Troligen. Alla skyller på alla. Jag kan inte komma ifrån att det är ett bekvämt sätt att komma ifrån ansvar.
Trenden att låta konkurrerande företag slå sig in på järnvägsspåren kommer att leda till sämre service och i värsta fall en olycka. Tyvärr finns risken för att tåg kommer att krocka (som i England). Hur samordnade är datasystemen? Och hur blir det för oss resenärer att få grepp om avgångstider mm? Priskonkurrensen och vinstkravet kommer förmodligen att ytterligare spä på det dåliga underhållet av både räls och tåg. Och ingen ska inbilla mig att det blir billigare. Läs inlägget och faktarutorna om detta i "Ett hjärta RÖTT".
Organisationsproblem? Troligen. Alla skyller på alla. Jag kan inte komma ifrån att det är ett bekvämt sätt att komma ifrån ansvar.
Trenden att låta konkurrerande företag slå sig in på järnvägsspåren kommer att leda till sämre service och i värsta fall en olycka. Tyvärr finns risken för att tåg kommer att krocka (som i England). Hur samordnade är datasystemen? Och hur blir det för oss resenärer att få grepp om avgångstider mm? Priskonkurrensen och vinstkravet kommer förmodligen att ytterligare spä på det dåliga underhållet av både räls och tåg. Och ingen ska inbilla mig att det blir billigare. Läs inlägget och faktarutorna om detta i "Ett hjärta RÖTT".
måndag, februari 22, 2010
Ny dust med Mandala nr 5 Rosa Lotus
Idag var det -32 grader på morgonen, enligt grannen U. Men längre fram blev det strålande sol och -26 grader. Det knarrade så skönt under skorna när vi gick iväg på målningen på ABF-lokalen här i Rättvik. Solen lyste oss i ansiktet och jag njöt faktiskt trots kylan. På målningen var det som vanligt högt i tak. Vi har jätteroligt och avbrottet för fikat är lika uppskattat varje gång.
Målningen är fortfarande långt ifrån klar. Jag är inte nöjd med färgerna. Så det får bli en ny dust med bilden på nästa målarträff. Nu önskar jag att Erik Grind, min målarlärare, vore här så jag fick lite undervisning.
Målningen är fortfarande långt ifrån klar. Jag är inte nöjd med färgerna. Så det får bli en ny dust med bilden på nästa målarträff. Nu önskar jag att Erik Grind, min målarlärare, vore här så jag fick lite undervisning.
söndag, februari 21, 2010
Ruggugglorna har förberett för våren
Tar snön aldrig slut!? Idag har jag skottat i flera timmar och har ändå bara gjort gångstigar. Men jag räknar med att hustomten tar resten med sin fyrhjuling.
F ö så håller vi Ruggugglor humöret på topp. Har t o m förberett oss för vårens kaffestunder. Den ska väl inte vara så långt borta.
F ö så håller vi Ruggugglor humöret på topp. Har t o m förberett oss för vårens kaffestunder. Den ska väl inte vara så långt borta.
lördag, februari 20, 2010
Ruggugglorna spekulerar
Igår satt vi Ruggugglor och funderade över sakernas tillstånd. De andra två tittade uppfordrande på mig och undrade varför jag slösade så mycket tid på att blogga och kretsa runt på FaceBook.
Jag förklarade att när man bloggar kan man lägga ut sina åsikter och tankar utan att bli avbruten. Och inlägg som jag inte gillar kan jag enkelt sudda ut. Hur ofta går det IRL (in real life)?
FaceBook (FB) är bra för "kallprat", lite snällt skvaller om vad man ska äta till middag och, naturligtvis, vädret. Och för småbekymmer, lite gnäll och uppdateringar till släkt o vänner är FB ett alldeles utmärkt forum.
Mobilen, däremot, är fortfarande en stängd dörr för mig. Men ungdomarna har verkligen anammat den. Vi återkommer en annan gång om funderingar kring denna lilla tingest.
Jag förklarade att när man bloggar kan man lägga ut sina åsikter och tankar utan att bli avbruten. Och inlägg som jag inte gillar kan jag enkelt sudda ut. Hur ofta går det IRL (in real life)?
FaceBook (FB) är bra för "kallprat", lite snällt skvaller om vad man ska äta till middag och, naturligtvis, vädret. Och för småbekymmer, lite gnäll och uppdateringar till släkt o vänner är FB ett alldeles utmärkt forum.
Mobilen, däremot, är fortfarande en stängd dörr för mig. Men ungdomarna har verkligen anammat den. Vi återkommer en annan gång om funderingar kring denna lilla tingest.
fredag, februari 19, 2010
Snöslunga till salu via universum.
Vi köpte den här snöslungan för några år sedan. Den är i mycket bra skick och har bra prestanda. Nu har vi övervägt att sälja den och eftersom Strykarkatten har
beställt av universum så utnyttjar jag tillfället att leka gud (för andra gången).
Läs också gärna hennes blogg Kattmat, länken finns i högermarginalen.
beställt av universum så utnyttjar jag tillfället att leka gud (för andra gången).
Läs också gärna hennes blogg Kattmat, länken finns i högermarginalen.
torsdag, februari 18, 2010
Krångel med datorn!!
I mer än två dagar har jag slitit med datortrassel. Jag är innerligt trött på att datorer är så svårbemästrade så fort något utöver det vanliga ska åtgärdas.
Vi stackars normala datoranvändare möts med förvånade uttryck när vi inte klarar av anvisningarna från datanördar. Jag har problem med att datorn (och även vår laptop) inte fungerar när det gäller att visa upp kopior av fakturor som jag ska attestera i den förening som jag tillhör.
Jag klagar inte på helpdesk - jag bemöts både vänligt och artigt och får mig tillsänt dokument som "Gör si och gör så och om det inte fungerar gör på annat sätt, såsom t ex ....." Men dokumenten jag får är skrivna med en massa fackuttryck och dirigeringar som förutsätter att jag ska ha grundläggande kunskaper om hur det ser ut under skalet på datorn. Det har inte jag. Jag är (som målare ofta presenteras) autodidact, dvs självlärd genom åratals av misstag. Men då finns det också många svarta kunskapshål som visar sig vid dom mest olämpliga tillfällen, såsom nu. Jag undrar hur en datanörd skulle se ut om jag instruerade honom/henne att t ex göra en komplicerad kemisk analys efter en instruktion skapad för kemister.
Förmodligen ligger problemet (enligt helpdesk) i att "säkerheten i zonen" är satt för högt. Jag har satt ner det till minimum men det hjälper inte. Sedan är det en lista, lika lång som Konsumkvittot på livsmedelsinköp inför en släktmiddag, på alternativ som ska bockas av eller på under fliken Säkerhet. F*n ta´t!
Jag gick till grannen i Ruggugglegänget och attesterade i hennes dator i stället. Där gick det minsann på direkten!
Vi stackars normala datoranvändare möts med förvånade uttryck när vi inte klarar av anvisningarna från datanördar. Jag har problem med att datorn (och även vår laptop) inte fungerar när det gäller att visa upp kopior av fakturor som jag ska attestera i den förening som jag tillhör.
Jag klagar inte på helpdesk - jag bemöts både vänligt och artigt och får mig tillsänt dokument som "Gör si och gör så och om det inte fungerar gör på annat sätt, såsom t ex ....." Men dokumenten jag får är skrivna med en massa fackuttryck och dirigeringar som förutsätter att jag ska ha grundläggande kunskaper om hur det ser ut under skalet på datorn. Det har inte jag. Jag är (som målare ofta presenteras) autodidact, dvs självlärd genom åratals av misstag. Men då finns det också många svarta kunskapshål som visar sig vid dom mest olämpliga tillfällen, såsom nu. Jag undrar hur en datanörd skulle se ut om jag instruerade honom/henne att t ex göra en komplicerad kemisk analys efter en instruktion skapad för kemister.
Förmodligen ligger problemet (enligt helpdesk) i att "säkerheten i zonen" är satt för högt. Jag har satt ner det till minimum men det hjälper inte. Sedan är det en lista, lika lång som Konsumkvittot på livsmedelsinköp inför en släktmiddag, på alternativ som ska bockas av eller på under fliken Säkerhet. F*n ta´t!
Jag gick till grannen i Ruggugglegänget och attesterade i hennes dator i stället. Där gick det minsann på direkten!
tisdag, februari 16, 2010
Läs dagens inlägg i "Ett hjärta rött"
Läs dagens inlägg i "Ett hjärta rött". Länk till den bloggen finns förresten redan i marginalen till höger.
söndag, februari 14, 2010
Lätt att stjäla en villa?
Jag ser i tidningen att det tydligen varit på tapeten igen det där med att det har varit så enkelt att stjäla hela villor genom att vem som helst kan få lagfarten(?) överförd på annan utan att den rättmätige ägaren underrättas därom. Tydligen har ägaren inte rätt att få tillbaka sin bostad trots att det var uppenbart att han var ovetande om transaktionen. Det var mycket rabalder kring detta för något år sedan. Representant för ansvarig myndighet(?) lovade att fortsättningsvis sända ut ett brev till ägaren om att överföring begärts. Men han kom med många undanflykter om hur krångligt det skulle bli. Hänvisade t o m till dyrt brevporto, jag hörde det själv i TV.
Jag såg idag en upprörd kommentar någonstans på nätet där en person menar att det är mycket lätt för en oärlig person att vittja villaägarens brevlåda och lägga beslag på brevet. Om det stämmer att myndigheten bara skickar ut ett brev utan att begära undertecknat svar, så måste jag ta mig för pannan. Det måste naturligtvis skickas ut i rekommenderat brev och undertecknat svar begäras. En villa är för det mesta en familjs i särklass största affär i livet och får inte behandlas så respektlöst av myndigheter.
Kom gärna med en kommentar om fakta kring detta. Ni såg kanske att jag skrev frågetecken på ett par ställen. Mitt minne sviker mig beträffande detaljerna.
16 febr.
Jag surfade lite i dag på morgonen på E24 (via Expressen). Där hittade jag följande artikel med rubriken "Fortsatt enkelt att kapa fastigheter". Där finns fakta om detta klantiga system.
Läs länken under artikeln: "Så kapades Birgits hem"! Det är makalöst!!! Man tror inte att det är sant!
Läs länken under artikeln: "Så kapades Birgits hem"! Det är makalöst!!! Man tror inte att det är sant!
lördag, februari 13, 2010
Ingenting blev som jag planerat.
Konstigt. Det var länge sedan jag kände mig så rastlös. Förmodligen för att mina planer gick om intet. Det var meningen att vi skulle åka ut till stugan och vara där över helgen.
Det var 28 grader kallt i morse men jag satte mig ändå vid symaskinen för att sy klart den sista "mörkläggningsgardinen", den som fattades för att vi skulle kunna hänga för fönstren för att hindra underhållsvärmen i stugan att läcka ut alltför mycket. Men så behövde jag klättra upp på en liten stege (jag är ganska kort) och fick ett ordentligt yrselanfall. Det blev bara för mycket. Minus 28 grader och yrsel! Dessutom pågick en pampig OS-invigning så jag föreslog Christer att vi stannar hemma i stället och glad var han. Vi kanske åker ut en sväng i morgon i stället.
Jag kan ju i alla fall visa den färdigmålade ostbrickan. Men vad ska jag använda den till? Att lägga ost på är nog inte så lämpligt. Snacka om onödigt arbete!
Det var 28 grader kallt i morse men jag satte mig ändå vid symaskinen för att sy klart den sista "mörkläggningsgardinen", den som fattades för att vi skulle kunna hänga för fönstren för att hindra underhållsvärmen i stugan att läcka ut alltför mycket. Men så behövde jag klättra upp på en liten stege (jag är ganska kort) och fick ett ordentligt yrselanfall. Det blev bara för mycket. Minus 28 grader och yrsel! Dessutom pågick en pampig OS-invigning så jag föreslog Christer att vi stannar hemma i stället och glad var han. Vi kanske åker ut en sväng i morgon i stället.
Jag kan ju i alla fall visa den färdigmålade ostbrickan. Men vad ska jag använda den till? Att lägga ost på är nog inte så lämpligt. Snacka om onödigt arbete!
torsdag, februari 11, 2010
Det okända i blåsväder
Christer säger att jag begår socialt självmord om jag redovisar mina åsikter om "Det okända" men jag känner att jag vill ställa upp på det här programmet.
TV4+ långkörare "Det okända" fick löpa gatlopp i "Debatt" i TV1 i kväll. En mamma, vars barn gått över på andra sidan, var mycket upprörd över att ha blivit uppringd av en medarbetare i "Det okända" eftersom mediet Terry Evans nämnt den andliga närvaron av ett barn med den flickans namn i ett program. Jag förstår mammans reaktion, eftersom hon "inte tror på sån´t", så det var ett olyckligt övertramp i det här fallet. Själv skulle jag bli jätteintresserad om någon ringde mig om den förmodade närvaron av någon avliden anförvant eftersom jag "tror på sån´t" och skulle genast vilja undersöka fenomenet.
Panelen i programmet var mycket debattlysten och Christer Sturmark hävdade upprört att "det finns inga belägg". Jag undrar om han överhuvudtaget sett några program av "Det okända". Såvida de inte kör med rena fusk och uppgjorda scener så tycker jag att det finns mängder av "belägg". Jag tror inte att vanliga noviser utan utbildning i skådespeleri kan spegla en sådan karta av känslor. Förvåning, tårar, glädje över mediets uppgifter. Dessutom verifieras uppgifterna många gånger genom uppgifter i kyrkoböcker mm. Det skulle vara intressant att få lyssna till vittnesbörd från familjer i tidigare program hur pass regisserade programmen egentligen varit. Tydligen var det ett program i går kväll i TV1, "Uppdrag granskning" där den här mamman berättade mer om hur hon upplevt telefonsamtalet från filmteamet. Det går i repris i natt kl 01.15 och det är satt på inspelning.
Jag ska inte orda mer om programmet men vill i stället utveckla mina åsikter om "belägg/bevis". För att man ska kunna tala om "bevis" måste vissa villkor, grovt uttryckt, vara uppfyllda. Det ska kunna mätas och vägas och det ska kunna upprepas av vem som helst. Men tänk om "sån´t här" inte går att mätas och vägas? Om våra nuvarande instrument är för grova? Och tänk om det är så att det krävs en viss egenskap i hjärnan som inte alla har, för att kunna förnimma "andar"? Jag tycker att det behövs lite mer ödmjukhet inför det okända, lite mer upptäckaranda och nyfikenhet. Vi kanske måste utvidga definitionen på vetenskapliga bevis.
Jag tycker att "Det okända" uppvisar hög grad av trovärdighet och är väl värt att titta på. Och en sak till: Glöm inte att TV1 har stor anledning att misstänkliggöra publikmagneten "Det okända" i konkurrentkanalen. Så stå på dig, Caroline Giertz!
Men jag har en uppmaning till Nordisk Film AB: Dra ner på alla onödiga spektakulära effekter. Det minskar trovärdigheten.
TV4+ långkörare "Det okända" fick löpa gatlopp i "Debatt" i TV1 i kväll. En mamma, vars barn gått över på andra sidan, var mycket upprörd över att ha blivit uppringd av en medarbetare i "Det okända" eftersom mediet Terry Evans nämnt den andliga närvaron av ett barn med den flickans namn i ett program. Jag förstår mammans reaktion, eftersom hon "inte tror på sån´t", så det var ett olyckligt övertramp i det här fallet. Själv skulle jag bli jätteintresserad om någon ringde mig om den förmodade närvaron av någon avliden anförvant eftersom jag "tror på sån´t" och skulle genast vilja undersöka fenomenet.
Panelen i programmet var mycket debattlysten och Christer Sturmark hävdade upprört att "det finns inga belägg". Jag undrar om han överhuvudtaget sett några program av "Det okända". Såvida de inte kör med rena fusk och uppgjorda scener så tycker jag att det finns mängder av "belägg". Jag tror inte att vanliga noviser utan utbildning i skådespeleri kan spegla en sådan karta av känslor. Förvåning, tårar, glädje över mediets uppgifter. Dessutom verifieras uppgifterna många gånger genom uppgifter i kyrkoböcker mm. Det skulle vara intressant att få lyssna till vittnesbörd från familjer i tidigare program hur pass regisserade programmen egentligen varit. Tydligen var det ett program i går kväll i TV1, "Uppdrag granskning" där den här mamman berättade mer om hur hon upplevt telefonsamtalet från filmteamet. Det går i repris i natt kl 01.15 och det är satt på inspelning.
Jag ska inte orda mer om programmet men vill i stället utveckla mina åsikter om "belägg/bevis". För att man ska kunna tala om "bevis" måste vissa villkor, grovt uttryckt, vara uppfyllda. Det ska kunna mätas och vägas och det ska kunna upprepas av vem som helst. Men tänk om "sån´t här" inte går att mätas och vägas? Om våra nuvarande instrument är för grova? Och tänk om det är så att det krävs en viss egenskap i hjärnan som inte alla har, för att kunna förnimma "andar"? Jag tycker att det behövs lite mer ödmjukhet inför det okända, lite mer upptäckaranda och nyfikenhet. Vi kanske måste utvidga definitionen på vetenskapliga bevis.
Jag tycker att "Det okända" uppvisar hög grad av trovärdighet och är väl värt att titta på. Och en sak till: Glöm inte att TV1 har stor anledning att misstänkliggöra publikmagneten "Det okända" i konkurrentkanalen. Så stå på dig, Caroline Giertz!
Men jag har en uppmaning till Nordisk Film AB: Dra ner på alla onödiga spektakulära effekter. Det minskar trovärdigheten.
onsdag, februari 10, 2010
En slappardag i vackert väder.
Slappardag.
Jag tog en timmes promenad i det oerhört vackra vintervädret. Ända ut på Långbryggan (i Rättvik) gick jag. Men trots solen bet det ordentligt i ansiktet av kylan.
Mötte syrran på "stan" och vänligt nog upplyste hon mig om att jag hade rimfrost i skägget och så tog hon vanten och vevvlade runt i ansiktet på mig. "Sådär, nu är det borta", var hennes sakliga replik innan hon skyndade vidare med ett skratt.
Eftermiddagen har grannen U och jag tillbringat vid köksbordet och målat. Hon ville testa hur det är att måla med akrylfärger. Fortsättning följer.
Jag själv målade på en sån där ostbricka som säljs i var och varannan affär med några olika ostar på. Men jag behöver fler. Jag funderar starkt på att använda brickorna för att måla porträtt av mina barnbarn. Givmilda vänner har skänkt några så nu har jag tre som ligger och väntar på penslar och färg. Men jag har fyra barnbarn så det fattas en bricka och så behöver jag väl någon som "kladd" också. Så snälla - har ni någon som ligger och skräpar? ABF-lokalens brevlåda mitt mot biblioteket i Rättvik rymmer en hel del. *ler flirtigt*
Jag tog en timmes promenad i det oerhört vackra vintervädret. Ända ut på Långbryggan (i Rättvik) gick jag. Men trots solen bet det ordentligt i ansiktet av kylan.
Mötte syrran på "stan" och vänligt nog upplyste hon mig om att jag hade rimfrost i skägget och så tog hon vanten och vevvlade runt i ansiktet på mig. "Sådär, nu är det borta", var hennes sakliga replik innan hon skyndade vidare med ett skratt.
Eftermiddagen har grannen U och jag tillbringat vid köksbordet och målat. Hon ville testa hur det är att måla med akrylfärger. Fortsättning följer.
Jag själv målade på en sån där ostbricka som säljs i var och varannan affär med några olika ostar på. Men jag behöver fler. Jag funderar starkt på att använda brickorna för att måla porträtt av mina barnbarn. Givmilda vänner har skänkt några så nu har jag tre som ligger och väntar på penslar och färg. Men jag har fyra barnbarn så det fattas en bricka och så behöver jag väl någon som "kladd" också. Så snälla - har ni någon som ligger och skräpar? ABF-lokalens brevlåda mitt mot biblioteket i Rättvik rymmer en hel del. *ler flirtigt*
tisdag, februari 09, 2010
Nya stolar och soffor åt TV-gäster i pratprogrammen!
Sitter och väntar på att det ska bli dags att åka iväg på en ny träff med "Filosofiska rummet". Så jag kan väl lika gärna värma upp hjärnan till arbetstemperatur med att filosofera över ett TV-fenomen som jag förundrat mig över en längre tid.
I alla sådana här pratprogram (Skavlan undantaget) sitter värden och gästerna i soffor och stolar som får dom att se ut som fågelskrämmor som ramlat ihop i en hög. Det gäller speciellt män. Långa män i synnerhet. Deras långa ben spretar åt alla håll och kanter och de ser ut att sitta mycket obekvämt. Kvinnorna å sin sida, som oftast är kortare skulle behöva en kudde bakom ryggen för att sitta bra. Dom når ju ofta inte ens ner i golvet med fötterna.
Varför protesterar dom inte mot en sådan behandling? Högljutt!
I alla sådana här pratprogram (Skavlan undantaget) sitter värden och gästerna i soffor och stolar som får dom att se ut som fågelskrämmor som ramlat ihop i en hög. Det gäller speciellt män. Långa män i synnerhet. Deras långa ben spretar åt alla håll och kanter och de ser ut att sitta mycket obekvämt. Kvinnorna å sin sida, som oftast är kortare skulle behöva en kudde bakom ryggen för att sitta bra. Dom når ju ofta inte ens ner i golvet med fötterna.
Varför protesterar dom inte mot en sådan behandling? Högljutt!
söndag, februari 07, 2010
2500 inkarnationer kvar?
Jag håller just på att läsa en trevlig liten bok - " Konsten att leva innerligt" av Ted Harris och Ann Lagerström. Det handlar om en ung sökande människas möte med Sören Kierkegaard, skriven med ett härligt, lättsamt språk.
Här kommer ett citat ur boken som den tibetanske buddhisten Dalai Lama lär ha sagt:
"Det är synd om er i väst eftersom ni tror att ert jag har byggts upp under några ynka decennier och att ni bara har 80 år på er att få ordning på det. Det är enklare för mig, jag tror att min person har formats under 2500 liv och jag är helt säker på att jag aldrig helt kommer att förstå varför jag är den jag är. Dessutom har jag till skillnad från er ett oändligt antal inkarnationer på mig att göra något åt det."
Till skillnad från Dalai Lama tror jag att det är ganska många här i väst som tror som han, däribland jag.
Dessutom ska jag nog allt låna böcker av S. Kierkegaard på bibblan.
Här kommer ett citat ur boken som den tibetanske buddhisten Dalai Lama lär ha sagt:
"Det är synd om er i väst eftersom ni tror att ert jag har byggts upp under några ynka decennier och att ni bara har 80 år på er att få ordning på det. Det är enklare för mig, jag tror att min person har formats under 2500 liv och jag är helt säker på att jag aldrig helt kommer att förstå varför jag är den jag är. Dessutom har jag till skillnad från er ett oändligt antal inkarnationer på mig att göra något åt det."
Till skillnad från Dalai Lama tror jag att det är ganska många här i väst som tror som han, däribland jag.
Dessutom ska jag nog allt låna böcker av S. Kierkegaard på bibblan.
lördag, februari 06, 2010
Lilla Maserträffen i brottning i Borlänge
Dagen har varit som åskådare till brottning på Lilla Maserträffen i Borlänge. Vårt barnbarn Alexander skulle tävla i sin viktklass, 35 kg. Jag avstod t o m från heldagsseminariet i kosmologi på Solsökehem i Sunnansjö och det vill inte säga lite.
Det var 26 klubbar (tror jag) och drygt ett 100-tal tävlande som träffades för att tävla. Ingen brist på kämpaglöd där inte.Alexander vann tyvärr ingen av de 4 matcher han deltog i den här gången. Men han kommer igen, det vet jag. Så måste jag ge en eloge till de vuxna som engagerar sig så i ungdomarna. De är verkligen guld värda.
Det var 26 klubbar (tror jag) och drygt ett 100-tal tävlande som träffades för att tävla. Ingen brist på kämpaglöd där inte.Alexander vann tyvärr ingen av de 4 matcher han deltog i den här gången. Men han kommer igen, det vet jag. Så måste jag ge en eloge till de vuxna som engagerar sig så i ungdomarna. De är verkligen guld värda.
onsdag, februari 03, 2010
Kärnkraftsutbyggnaden igen
Delar av min blogg som jag skrev igår, är idag citerad i Expressen sid 4 Debatt.
Genom det korta citatet kan man få uppfattningen att jag är anhängare av kärnkraftsutbyggnad men det är helt fel. Jag är mycket stark motståndare till kärnkraftsanvändning men det hindrar inte att jag är motståndare till hur röstningen kan användas.
Genom det korta citatet kan man få uppfattningen att jag är anhängare av kärnkraftsutbyggnad men det är helt fel. Jag är mycket stark motståndare till kärnkraftsanvändning men det hindrar inte att jag är motståndare till hur röstningen kan användas.
tisdag, februari 02, 2010
Kohandel om kärnkraften. Moraliskt acceptabelt?
Vad har det blivit av våra politiker egentligen? Var har övertygelsen att man som politiker har anförtrotts uppgiften att handla för folkets och landets bästa tagit vägen?
Expressen skriver idag att Göran Thingwall meddelar att det är inte säkert att han röstar ja till alliansens kärnkraftsutbyggnad. Det beror på om han får igenom sin fråga om rätten att sälja privata läkarmottagningar. "Han gör det inte utifrån ett kärnkraftsmotstånd utan får att han känner sig sviken av alliansregeringen ...."
Ska verkligen en så viktig fråga som utbyggnaden av kärnkraften få ställas mot privata läkarmottagningar? Är det att förvalta den politiska förtroendeposten ansvarsfullt? Har han i riksdagen att göra över huvudtaget? Det här är i högsta grad en principfråga.
Sett från min intressehorisont så har jag inget emot att privata läkarmottagningar får säljas om vi bara slipper kärnkraftsutbyggnad. Men jag ställer mig mycket tveksam till sättet att utöva utpressning.
Jag vill ha politiker som röstar med folkets och landets bästa för ögonen och som inte gör sådan här kohandel.
Expressen skriver idag att Göran Thingwall meddelar att det är inte säkert att han röstar ja till alliansens kärnkraftsutbyggnad. Det beror på om han får igenom sin fråga om rätten att sälja privata läkarmottagningar. "Han gör det inte utifrån ett kärnkraftsmotstånd utan får att han känner sig sviken av alliansregeringen ...."
Ska verkligen en så viktig fråga som utbyggnaden av kärnkraften få ställas mot privata läkarmottagningar? Är det att förvalta den politiska förtroendeposten ansvarsfullt? Har han i riksdagen att göra över huvudtaget? Det här är i högsta grad en principfråga.
Sett från min intressehorisont så har jag inget emot att privata läkarmottagningar får säljas om vi bara slipper kärnkraftsutbyggnad. Men jag ställer mig mycket tveksam till sättet att utöva utpressning.
Jag vill ha politiker som röstar med folkets och landets bästa för ögonen och som inte gör sådan här kohandel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)