När termometern visade +11 grader ute, tyckte jag att det var tid att gå ut och börja fylla pallkragarna med jord. Det blev alltså en säck plantjord underst. (Se tidigare inlägg)
Sedan sållade jag kompostjord ner i skottkärran (varför heter det just skottkärra?). Det blev en full kärra i varje pallkrage. Jag har jättefin, välbrunnen kompostjord som nu legat i 2 år. Förra året tog flytten från hus till lägenhet alla krafter så jag gjorde ingenting åt det som skulle kunna kallas trädgård här ute i stugan. En guldgruva vi ligger på, alltså. Överst lade jag sedan en säck terrassjord.
Så skulle härligheten vattnas. Vattenkannan fylldes men var är strilen? Ingenstans. Letade och letade. Jag VET att den ska finnas någonstans. I vedboden där jag har mina trädgårdsredskap finns den inte. Inne i förrådet är det ingen idé att leta. Det är C:s revir och finns den där så är den förlorad för alltid. Barnbarnen???!!! Kan tänkas. Och inte sitter jag och kör i,5 mil för att köpa en sketen stril för 13:-. Alltså blev det till att vattna med kannan som den var. Men det blev inte så dumt i alla fall.
Medan jorden "sätter" sig, så sätter jag mig. En härlig lunch med två kokta ägg (äggkokaren är det bästa köksredskapet jag har, nästan), en burk matjessill, gräddfil, massor med gräslök och en tomat. Kallt vatten från vår brunn. Visserligen otjänligt men det är gott i alla fall. Och vi har aldrig blivit sjuka av det. Inte våra gäster heller.
Snart ska jag gå ut och sätta plantorna i jorden!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar