Vi har haft ett par sköna dagar i stugan. Vackert väder hade vi hela tiden. Jag har t o m setat någon timme i vår solhörna en solstol och bättrat på solbrännan från Thailandresan.
Jag har gjort några riktiga ryck i stugan. Tagit ner alla julbelysningar, städat kylskåpet (tendenser till mögel) och sorterat i linneskåpet. Vi har alltför många uppsättningar lakan eftersom vi är en stor familj när alla är samlade, 9 stycken. Nu mera har vi blivit lite bekväma så C och jag rymmer fältet när båda barnen med barnbarn är på besök. Då räcker det gott med ett besök i stugan för fika eller middag. Sedan drar vi oss lättade tillbaka och är glada att vi slipper plocka våta handdukar, sättas skorna tillrätta i den minimala hallen, trampa på brödsmulor, diska 100-tals glas, prata samtidigt som TV:n står på förfullt och datorn blippar av allehanda spel. Och ärligt talat - så tror jag att barnen/barnbarnen tycker detsamma. Vi gamla stofiler är alldeles för mossiga för att kunna njuta av ovanstående.
På tal om ovanstående. Jag kommer aldrig att glömma en jul när barnbarnen var riktigt små. Kicki (dottern) och Fia (svärdottern) stod och diskade i köket med barnen lekande runt fötterna. Massor av spännande saker hade dragits fram ur diverse kökslådor och låg strödda runt på köksgolvet. Där stod Kicki o Fia och pratade glatt om kläder och nöjen och var inte ett dugg störda av barnen som byggde torn av plastburkarna, använde durkslaget som störtkruka, fäktades med kaveln och soppsleven och lade ut pepparkaksformar som väghinder. Och hojtade! När barnen var i vägen vid diskbänken makade de bara bort dom och röjde väg med foten och fortsatte glatt att prata. Då insåg jag att det var dags för tronskifte. Men jag måste erkänna att det har tagit onödigt lång tid från tanke till handling.
Jaha, det var lite nostalgi så här på morgonkröken. En kopp kaffe skulle nog smaka nu. Och morgontidningen.
PS. Förstår inte varför kommentarsfunktionen inte funkar. DS
