Nyvaken

En längre tid har jag befunnit mig i en mental, suddig bubbla. Livet har pågått utanför men jag har inte varit i kontakt. Jag är ganska medveten om vad det beror på men har svårt att göra något åt det. Hittar inte balansen. Jag försöker fjärma mig från det jag inte kan påverka och åtgärda det jag kan göra något åt. Men det är inte lätt.

Fästingar - ett otyg

I förra inlägget skröt jag över hur ädel jag är som räddar en fästing som fastnat i målarfärgen när jag målade.

Straffet för högmodet kom snabbt. I ca 1 vecka har jag haft något som irriterat mig på halsen. Trodde det var en vårta som skavde mot halsbandet. Men i förrgår bad jag min syster kolla med förstoringsglas. Det var en elak fästing som sugit mitt blod under åtskilliga dagar. Och det var en gaska stor rodnad runt bettet. Syrran tog bort fästingen som fortfarande levde och välfylld med mitt blod. Hämndlystet lät jag den gå en kvalfull död till mötes i det smältande stearinet. Genast fick jag dåligt samvete men då var det för sent att göra något åt saken.

Nu har det uppstått en en svullnad stor som en ärta under huden. När min dotter Kicki fick höra det gick hon i taket och beordrade mig genast till vårdcentralen. Jag försökte tala om att det är vanligt med svullnad vid ett fästingbett och det brukar sitta i länge. Men det gick inte hem hos henne. Så nu har jag ett nytt hot hängande över mig.

En olycka kommer sällan ensam.

Idag har jag räddat ett liv.

Idag beslöt jag mig för att det var rätt väder för att måla dörren på vår nybyggda gäststuga. Den skulle grundmålas. Det var svårare än jag trodde mest pga att jag inte hade någon bra stege. Så det tog sin rundliga tid.
Plötsligt såg jag en fästing som hade fastnat i färgen. Instinktivt tänkte jag döda den och ta bort den från dörren. Men så hejdade jag mig, Av vilken anledning hade jag rätt att ta dess liv? Han hade inte gjort mig något. Och dessutom - jag har aldrig fått någon fästing på mig trots att de finns här omkring. De undviker mig faktiskt.
Alltså tog jag försiktigt loss fästingen ur färgen och satte ner den på ett grässtrå med den förhoppningsfulla hälsningaen att de kunde gärna få undvika mig i fortsättningen också. Gissa om jag kände mig ädel resten av dagen.

Livet - min spegel

Den här bloggen ska ju vara ett andrum. Oftast har det absolut inte varit det. Jag har "pratat" politik, gnällt, varit arg, gett "goda råd" (jag är duktig på det) och skrutit om mina goda vanor. Ibland har jag varit rolig också.

De senaste dagarna har jag av omständigheterna tvingats ge mig själv ett andrum. Att hejda mig och tänka: "Vad är det jag gör?!!!" Jag upptäckte med förskräckelse att jag avrådde andra från att göra det jag själv gör! Det blev ingen vacker bild. En osminkad uppgörelse med mig själv som höll mig vaken en stor del av natten. Jag tvingades hårdhänt att inse sanningen i budskapet att livet självt är bästa läromästaren. (Läs gärna Sören Grinds bok "Livet - din spegel").

Här står jag nu med stukad självkänsla och inser att livet slagit mig på fingrarna - hårt!

Hur ska jag krångla mig ur detta?

Uranbrytning i Rättvik?

I FaluKuriren kan man idag läsa att bolaget European Mineral Exploration AB har fått undersökningstillstånd för brytning av uran och andra metaller av Bergsstaten, ett beslutsorgan inom statliga förvaltningsmyndigheten SGU (Sveriges geologiska undersökning). Tillstånd till undersökning har getts till stora markområden i Rättvik, vilket hela kommunledningen i Rättvikär motståndare till. Kommunen får tydligen inte ha några åsikter innan undersökningstillstånd ges!

"Vi som kommun har inte rätt att uttrycka oss i frågor om undersökningstillstånd" säger Annette Riesbeck, kommunstyrelsens ordförande.

Nu har kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att överklaga Bergsstatens medgivande till European Mineral Exploration AB vars styrelse består av 2 personer med säte i Nederländerna och Storbritannien/Irland. Bolaget bildades 2013 och aktiverades i febr. 2014. 0 anställda.

Är det verkligen möjligt att kommunerna har så lite att säga till om att de inte ens får ha synpunkter på tillståndsgivning av så omfattande, milöfarlig verksamhet som uranbrytning? Som dessutom skall ledas av ett alldeles nystartat bolag utan resurser?

Nu har jag ställt till det igen!

Jag hade ju en dator krasch för en tid sedan. Det har resulterat i en ny kraftfull laptop som nu bl a skulle få en ny upphottad variant av Office. (jag tycker att det är jättekrångligt med gratisvarianter som sedan ska sparas i div versioner som kan läsas av alla). Ska jag vara alldeles ärlig så begriper jag ingenting av det där!

Så jag kontaktade Pricerunner och såg ut det företag och den variant jag ville ha. Fyllde i alla uppgifter, betalade och väntade på nedladdning. Men sedan började eländet!! De skulle ha dom o dom uppgifterna! Uppgifter om det o det, återställningskoder, säkerhetslösen och ditt o datt. Till slut kom jag till en sida med 1000 (ja, det verkade så) råd om hur jag skulle göra för att få fram de namn, lösen och koder (gamla koder som jag glömt) som behövdes för att nedladdningen skulle ske (eller så sker den i alla fall, jag vet inte).

Till sist gav jag upp, stängde ner alltihopa, skickade ett argt mail till "Det stora företaget" och frågade hur jag skulle bete mig. Sedan gick jag ut i vardagsrummet och tittade på TV!

Nu har jag lugnat mig något och sitter nu här och kuckilurar framför datorn. Det kanske ändå hade varit bättre att fortsätta med LibreOffice.

SecOp löser problemet med återvinning, avfallsberg och miljö

Avfallsbergen växer, miljön skadas och våra naturtillgångar plundras. Hur ska denna trend vändas? Vi har ju bara en jord.

 Min åsikt är att vi måste börja satsa på kvalitet på kläder o prylar. Satsa på att laga/reparera när de går sönder eller sälj till Second Opinion, "SecOp" (en ny sorts kvalitetsloppis) när vi tröttnat på prylarna/kläderna/möblerna. (Eller varför inte SeCop? =Svensk samverkan)

Lokala hantverks-/arbetstillfällen skapas över hela landet och innebär att människor som vill arbeta med händerna också får en chans till jobb. Och detta även i glesbygden! Man måste inte ha gått i högskola för att bli en duktig, efterfrågad hantverkare.

Prylarna som säljs på SecOp ska naturligtvis vara momsbefriade. Moms har ju redan betalts för varan när den var ny. En massa krånglig administration sparas.  Många människor med praktiskt handlag tvekar ofta att starta eget pga administrationen. Det är bara arbetstiden som är skattebelagd.

En sådan SecOp-butik ska ha samma status och ses med lika respektfulla ögon som en butik som säljer nytt. Ligga bland alla andra butiker, vara ett alternativ till inköp av nyttillverkat.

Vem törs satsa? Vem blir först? Varför inte en butik i Kupolen i Borlänge? Jag har alltid betraktat  Borlänge som en stad som är progressiv och framåt.

PS: Det här är saxat och lite justerat, efter ett inlägg på min systers blogg där jag skriver om mina funderingar som legat och grott under lång tid. Därav den konstiga bakgrundsfärgen. Och jag vet inte hur man justerar det. Hoppas det inte stör för mycket  DS.

Norges medaljer idag var en uppvisning i samarbete

Jag har alldeles nyss sett hur norska tjejerna totalt överlägset tog samtliga medaljer på 3-milen i Sortji idag. Vilken insats! Ett stort GRATTIS!

De har också på ett fantastiskt sätt visat vad samarbete kan betyda. De hjälptes åt ända till den sista kilometern. Och gladdes åt varandras prestationer. Tänk om samma anda kunde genomsyra konkurrenter inom andra dicipliner -  företagande t ex.

Jag mår fortfarande illa över Leksandsbröds hjärtlösa agerande när de förstörde alla bakugnarna då de lade ner bageriet där Vikabröd bakats under långa tider. Det lilla bageriet som ville starta tillverkning av handgräddat knäckebröd i liten skala ville överta lokalerna och några av ugnarna men fick stå vid sidan och beskåda hur alla ugnarna förstördes.

Jag är övertygad om att man kan konkurrera utan att döda varandra. Det har norskorna med all tydlighet visat under OS idag.

Staten har blivit ett riskkapitalbolag

För ett par dagar sedan stod det i tidningarna och sades på TV att SJ måste minska på underhållet och säga upp folk. En av anledningarna är att staten kräver att SJ ska leverera in så stora vinster till staten.

Har staten blivit ett riskkapitalbolag?

Äldreboende till de som önskar och frigör lägenheter till yngre.

På TV och tidningar är det just nu många inslag om hur svårt det är för äldre och vårdbehövande att komma in på äldreboende trots att de behöver det och också gärna skulle vilja det.

Som jag ser det så skulle det vara en samhällsvinst att erbjuda äldreboenden för de som vill bo så. Lägenheter i massor skulle frigöras för den stora skara yngre som nu desperat söker bostad. Hemtjänstpersonalen skulle kunna ägna sig åt sitt yrke i st f att flänga runt med sina hemtjänstbilar för att nå sina "brukare".

Äldreboendet skulle, förutom små 1- och 2-rumslägenheter med kokmöjligheter, innehålla matsal, sällskapsrum, gym, sköterskemottagning, kanske ett litet bibliotek. Inga långa, tråkiga korridorer.

Jag själv fyller snart 73 år och är fortfarande frisk och rörlig men om/när jag blir sjuklig, handikappad eller ensamstående skulle jag verkligen inte vilja sitta ensam i en liten lägenhet och längta efter sällskap.

Millenium-triologin återuppstår!

Nu går skammen på torra land! Nordstedts förlag har gett i uppdrag till författaren David Lagercrantz att skriva en ny bok om Lisbeth Salander och Mikael blomkvist. Ni vet - den där berömda Millenium-triologin som skrevs av Stieg Larsson, som tragiskt gick bort strax innan hans första bok kom ut.

Märk väl - det är inte fråga om den där fjärde boken som sägs halvskriven finnas i Stieg Larssons sambons dator. Det är en helt ny bok men med Stieg Larssons huvudfigurer, övriga omständigheter och miljöer och skriven av en helt annan författare.

Det känns faktiskt som en slags våldtäkt. Som dessutom tycks vara laglig.

Leksands knäckebröd smakar inte gott längre

I många år har två knäckebrödmackor med ost stadigt varit min frukost tillsammans med en balja kaffe.  Och det skulle självklart vara Leksandsknäcke. Samt morgontidningen. Men nu smakar inte mackorna så gott längre.

Jag har sedan länge vetat att Leksandsbröd köpt upp världsberömda, handgräddade Vikabröd men efter en tid lagt ner det oekonomiska vedeldade brödbaket i Vika och flyttat det till Leksandsfabriken och börjat baka på mer modernt sätt. Leksandsbröd lade ner fabriken i Vika, sade upp personalen, rev alla ugnar och all utrustning skrotades.

En kvinna på orten vill börja grädda bröd på det gamla sättet igen i lite mindre skala och berättar att hon sedan länge förhandlat om att inte alla ugnarna skulle rivas. Leksandsbröds VD förnekar kännedom om detta. F*n tro´t.

Brödjätten Leksandsbröd tvekar alltså inte att slå undan benen på en innovativ kvinna som vill baka bröd i liten skala för den lokala marknaden och samtidigt ge några av de uppsagda bagarna jobb. Allt i den  hyllade konkurrensens namn. Detta handgräddade bröd är en droppe i havet i jämförelse med jätten Leksandsbröds produktion. Det gäller tydligen att döda minsta lilla irriterande mygga.

Var har samverkan och solidaritet tagit vägen?

Människan uppstod när det kliade på ryggen.

Jag är helt övertygad om att människans intelligens startade med att det kliade på ryggen!

En liten del av ryggen når vi inte med våra händer och naglar. När det kliar där uppstår vårt behov av hjälpmedel. Under vårt apstadium skapades vårt sociala liv genom vårt behov av att bli kliade på ryggen. Men så småningom ökade vårt behov av att bli kliade och det blev en indikation på status - ju mer vi blev kliade desto högre status.

Därmed skapades klyftor i apsamhället, ensamhet uppstod som i sin tur skapade ett behov av maskiner som kunde ersätta den sociala klådan. Därur uppstod vår enorma utvidgning av intelligensen! Och därmed uppstod den moderna människan.

En lång kratta uppfanns som tillfredsställde vårt behov att bli kliade på ryggen. Men sidoeffekter skapades också. Bostäder, kläder, bilen, datorer osv.

Tänk att en sådan liten detalj som en onåbar fläck på ryggen kan skapa en sådan utveckling! Gud visste nog vad han gjorde när han skapade den lilla fläcken på ryggen.

Eller hur!?

(Egentligen skulle jag vilja ha med en liten bild av en sån där ryggkratta som man köper på Rättviks marknad för 50:-. Men jag har ingen själv (har fortfarande ett socialt liv tillgängligt) och jag har dyrt och heligt lovat en väninna att aldrig mera stjäla bilder från nätet så det blir därmed ingen bild den här gången.  :))

Ska jag eller ska jag inte?

Jag har flera gånger utdelat lovord för vår fina tvättstuga i kvarteret Hvilan i Rättvik. Den fungerar så bra att jag inte känner behov av att köpa egen tvättmaskin.

Men säg den glädje som varar för evigt. Kom nyss underfund om att jag snabbt måste iväg och köpa nya trosor för det är tomt i garderoben, upptäckte jag. Och tvättstugan är upptagen till kl 16.

Kan jag vänta ut att den blir ledig eller måste jag ut i höstrusket? Jag har bokat kvällstiden medan jag funderar. En kopp kaffe, kanske?

Nanotekniken - världens frälsning eller dess undergång?

Min käre bror sände mig den här länken från YouTube om nanoteknikens välsignelser:

https://www.youtube.com/watch?v=mEH6tDLKcVU&feature=youtube_gdata_player

Filmen visar på vilka fantastiska egenskaper nanotekniken har och vilka otroliga förbättringar vår vardag kan få.

Otroligt energibesparande, nästan outslitliga material i kläder, verktyg, flygplan osv. Plaster med sådana egenskaper att vi knappt kan föreställa oss det.

Det pågår försök med att låta nanopartiklar vara bärare för mediciner som skall transporteras till olika organ för att där ge lokal effekt eftersom nanopartiklar lätt penetrerar huden och vandrar in i vår kropp. Redan nu tillverkas hudkrämer mm som innehåller nanopartiklar för att göra hudkrämen smidig och behaglig. Men vad händer om krämen tränger längre in i kroppen? Vet vi det? Någon berättade för mig att det tydligen finns nanopartiklar i tvättmedel. Undrar om det stämmer? I så fall - vilken verkan har det på miljön?

I filmen visas på kläder, skor, verktyg och byggmaterial som behandlas med nanopartiklar. Smuts, lera, vatten mm bara rinner av. Underbart! Men vad händer i miljön?

Vad händer när dessa nanopartiklar tas upp av alger, mikroorganismer och därefter till högre djurarter? Vet vi det?

Vad händer t ex när nanopartiklar fäster sig till jordpartiklar och får denna fantastiska vattenavvisande egenskap? Blir våra jordar till öknar?

Jag är inte emot den hägrande tekniken - tvärtom! Men den får inte komma i händerna på allehanda vinstjagande företag förrän effekterna på vår jord och därmed på allt levande är grundligt undersökt. Om det inte redan är försent!

Lite understimulerad idag.

Lite grått ute idag och jag känner mig lite nere. Jag har konstaterat att jag är understimulerad. Så nu gäller det att "hitt på nå´t". Men vad?

Målningen ligger och väntar men jag behöver lite fler uppgifter innan jag kan fortsätta. Så det måste bli nå´t annat. Hämta hem gröna tomater från stugan där de hänger mörkt o svalt och sylta dom? Kanske det. Eller ta en promenad med stavarna och min nya smartphone där jag har "appat" in MapMyWalk och bege mig till Johansons Järn (eller vad de heter nu för tiden) och där köpa 6 st S-krokar så jag kan hänga upp solstolarna? Nu ligger de nere i förrådet och barrikaderar allt annat. Eller att övertyga CG om att en promenad ner till Kulturhuset och läsa dagstidningarna och sedan ta en fika på Södergården är det bästa alternativet?

Det sistnämnda låter väl inte så dumt? Nu får jag starta operation övertalning!

Viktig information ang min nya smartphone!

Med anledning av bilagda länk från en för mig okänd bloggare, vill jag meddela att jag kommer att ta det mycket lugnt med övningstillfällena med min nya smartphone! För det första för att bloggaren har alldeles rätt, för det andra för att jag är tröglärd och för det tredje för att jag är väldigt lat.

http://mmafarsan.wordpress.com/2013/10/02/lagg-ner-den-dar-javla-telefonen/

Jag ska - så fort jag slitit mig från datorn/nya telefonen - läsa mer om vad denne bloggare har att förtälja.

På Facebook har jag redan meddelat att jag nu kan ringa/ta emot samtal och sms:a. Men inget mer. Ännu!

Behovet av konsumtion

Jag lyssnade på Anders Borgs budgetförklaring vid flera av nyhetsutsändningarna idag. Jag hörde honom säga att det var nödvändigt att ge ännu ett jobbskatteavdrag för att stimulera konsumtionen. Men vore det inte bättre då att ge de pengarna till de som har minst, dvs de arbetslösa? De har så lite att röra sig med att de garanterat kommer att använda pengarna till konsumtion, bl a mat o kläder. De som redan tjänar ganska mycket kommer troligen att i större omfattning stoppa pengarna i madrassen eller något konto i ett skatteparadis. Och det gynnar inte konsumtionen.

Jag har också tvingats konstatera att det inte någonstans nämns ordet "solidaritet" eller "samarbete". I stället stimuleras bara konkurrens mellan människor. Det känns inte bra. Inte alls bra.

Morgontidningen i den bästa av världar

Har nyss avslutat min ljuvliga morgonstund med kaffe och två obligatoriska knäckebrödmackor med ost. Samt morgontidningen!

De som känner mig vet, att jag politiskt står lite till vänster och åt miljöhållet till. I flera år prenumererade jag på DD men känner mig tvingad att byta till FK på grund av det f ö tunna innehållet i DD. (Tyvärr fick jag tumma lite på min önskan om stora rutor i Sodukon.)

Jag har funderat på det här med tidningsdöden. Vi talar i alla sammanhang om vikten av samarbete över gränserna. Varför gör man inte detsamma inom tidningsvärlden? Där är det tydligen vattentäta skott mellan tidningar med olika politisk inriktning. Är det inte lite omodernt?

I den bästa av världar prenumererar jag på en morgontidning där olika politiska åsikter samsas. Tänk att få slå upp en tidning med gemensamma familjesidor, nyheter, köp/sälj, korsord, kultur och annonser. Och speciella sidor för Dalarna, Falun, Borlänge VästerDalarna, Rättvik/Leksand osv. Så bör det förstås finnas en sida Riksnyheter, gärna första sidan. Som grädde på moset finns det sedan väl markerade sidor för de olika politiska falangerna. Där ska det finnas ledarsida, opinion, politiskt präglade nyheter och annonser. Insändarsidan kan med fördel ligga under det gemensamma. Tänk viken levande debatt det skulle bli! Sporten bör absolut ligga som bilaga, så slipper det bli slagsmål runt frukostbordet.

En ovan förslagen sammanslagning av ortstidningarna skulle spara massor av pengar och jag tror att prenumerationerna skulle öka rejält eftersom tidningen blir fylligare då de gemensamma intresseområdena faktiskt rör sig över alla politiska riktningar. Däremot ser jag det som viktigt att man noga markerar vad som är politiskt färgade inlägg. Människor blir annars misstänksamma och läser med misstro. Med viss tvekan - och en ursäkt till DD - tycker jag att tidningen namn med fördel bör heta Dalarnas Tidning (obs, i singular!).

Det borde inte vara svårt att samsas om tidningssidorna. T o m Almedalsveckan avlöpte ju utan missöden. Ett nytt slags Dalauppror som den här gången slåss för samarbete?

Jag vill ändra mig: Namnet på den nya supertidningen skall naturligtvis vara "Dalatidningen". Det bör göra alla nöjda och glada.

Centern raderar ut sig själva.

Jag börjar allvarligt fundera på om inte Centerpartiet med vett och vilja håller på att radera ut sig själva.  Flera av Allianspartierna är farligt nära 4%-spärren och det måste vara en mardröm för Moderaterna. Order uppifrån, kanske, att Centern bör försvinna som parti och ge rösterna till de andra partierna i stället.

Som jag ser det, är det rena idiotin att gå ut med så radikala tankar så här nära valet. Jag anser visserligen att det ska vara högt i tak beträffande bollandet av idéer. Men det här får folk att tro att det är inlägg i valdebatten som snart står för dörren. Centern, som har sina rötter i det gamla bondesamhället har nog svårt att svälja tanken på platt skatt, månggifte, slopad skolplikt och fri invandring.

Jag blir inte fri från känslan av att Centern håller på att utplåna sig självt. Under galgen.