Bingolotto vinst med förhinder!

I mitt förra inlägg (en evighet sedan) skrev jag att vi har haft en osedvanligt lugn jul och nyår. Barn o barnbarn firade av olika anledningar sina högtider på varsitt håll och vi hade det lugnt här hemma.

Men en sak medförde vår lugna nyårshelg - vi spelade för första gången på länge BingoLottos nyårsspel. Och hör och häpna - jag vann! 1000 kr att användas på Intersport! Glädjen var stor.

Ett par veckor senare skulle vinsten omsättas i en tjusig vinterdress lämplig för promenader med stavar i stark kyla. Men närmsta Intersportbutik ligger i Borlänge, 6 mil bort. Men vad gjorde väl det! Dressen hägrade ju. Och mycket annat kunde också uträttas. Vi fikade på det nyöppnade IKEA (gott och prisvärt) tillsammans med dotter o barnbarn och handlade lite annat smått o gott.

På Intersport hittade jag en lämplig dress för 999 kr! Perfekt. I kassan lämnade jag glatt in vinstkupongen vilket dessutom skulle ge Intersport en bonus på 1 kr. :)  Men nu började problemen. De hade ingen aning om vad de skulle göra med kupongen. Det slutade med att jag betalade dressen med mitt kort och fick noterat på kvittot att jag senare skulle lämna in ersättning på något sätt från BingoLotto och därmed få tillbaka pengarna jag låg ute med.

Väl hemma läste jag noggrant igenom vinstvillkoren. Nya lotter och kontantvinster upp t o m 1000:- betalas ut av ombudet på orten. Vid vinster över 1000:- då ska lotten skickas in i rekommenderat brev. Jaha - men min vinst då? Den var inte att betrakta som kontantvinst och vinstsumman var 1000:- och inte "över 1000:." Den hamnade så att säga mellan stolarna. Ombuden visste ingenting och jag skickades mellan olika telefonnummer innan jag fick reda på hur jag skulle förfara. Lotten skulle skickas in! Så idag har jag skickat lotten i rekommenderat brev (76:- för inrikes 1-klass brev).

Nu ska det komma ett presentkort som jag kan lösa in i kontanter på Intersport mot uppvisande av kvittot då jag köpte dressen (förutsatt att jag kommer inom 30 dagar). Så nu hoppas jag att de inte ligger på utskicket av kupongen för länge. Sedan blir det en ny ToR-tripp 12 mil till Borlänge. Om man räknar krasst på mina kostnader 24 mil x 18 kr = 432 + 76 = 508 kr så blir vinsten reducerad med ca 50%. En ganska kraftig omkostnad. Hur skulle det ha känts för någon som bor i riktiga glesbygden? I Norrlands inland t ex? Jag undrar om BingoLottos kreativa idépanel har tänkt på det. Men jag är glad för min dress i alla fall.

Ändrad flyttdag - igen!

Ändring igen. Troligen. Först planerad flytt av möblerna på tisdag, sedan ev på fredag. Nytt bud i går kväll att det skulle ske idag (måndag). Nyligen nytt besked: En hjälpbärare förhindrad. Så nu vet vi ingenting. Kanske idag, kanske slutet på veckan. Kanske inte alls?

Jag får väl slita vidare med småprylarna och invänta nya besked. Sängkläderna ligger i plastsäckar så det är ju lätt att bädda upp var som helt, egentligen.

Posten är ändrad - ingen morgontidning. Telefonen + ADSL snart flyttad - men när? Tur att jag är van att vara flexibel. Tur att vi har mobiltäckning.

Förändringarnas tid

Nu var det längesedan jag skrev och jag känner lite skuld för det. Men det händer så mycket just nu och jag känner att jag inte mår bra av för många projekt samtidigt. Förr kunde jag ha "10 bollar" i luften samtidigt, men nu blir jag bara stressad. Det är väl åldern som tar ut sin rätt.

Vi är just nu på väg att flytta. Visserligen bara ca 400 m söderut - förhoppningsvis till ett varmare klimat  :)   Syster o svåger var här i fredags och under ett par intensiva timmar åstadkom de underverk med bl a  våra bokhyllors innehåll samt tungt, ömtåligt porslin. Jag hann bara serva dem med att öppna dörrar och bereda väg.  Barnbarnen Robin (som överraskande kom från Skövde) samt Cazzandra och Alexander (från Borlänge) kom i fredags och tömde linnekåp och köksskåp. Vi har inte sovplats för så många '"barn" så vi drog till sommarstugan och fick där trevlig kväll tillsammans. I går flyttade de fler kartonger med tungt innehåll innan de utfordrades med pizza från ortens pizzeria och därefter tog bussen till Borlänge. Snacka om virvelvindar.

På tisdag kommer flyttbilen och tar möblerna. I dag ska vi flytta otympliga grejer såsom gardinstänger, blommor, stora prydnadsgrejer, tavlor samt 2 stolar så vi har något att sitta och pusta ut på. Innehållet i frysen kan nog vara lämpligt att flytta över idag. Och innehållet i skafferiet. Jag har redan sorterat bort allt (nästan) med uppfyllt utgångsdatum så det är inte alltför mycket.

Det ska nog gå bra det här. Vi ligger bra till i schemat. 15 februari kommer de nya ägarna till vår nuvarande bostad. Jag hoppas innerligt att de ska trivas här. Det blir lite vemodigt att lämna den här bostaden - jag har trivts så bra med grannarna, lägenheten och gården. Men av hälsoskäl bör vi byta till en bostad utan trappor. Och det är bäst att göra bytet i tid så det inte behöver ske under panikartade förhållanden.

Om ett par dagar flyttas telefon med tillhörande internet över till nya boendet. Jag har insett att där datorn står - där bor jag.

PS (några timmar senare): Flyttbilen kommer kl 08.15 i morgon bitti!!  DS.

Nu har flytten startat

I dag skulle det bli skapligt väder - soligt men kallt. Så jag beslöt mig för att packa bilen med en massa otympliga utomhusprylar och köra det till sommarstugan. Där får det stå tills sommaren kommer och vi får se vad vi kommer att behöva i vår nya bostad. Jag har ju tidigare berättat att vi ska flytta till en ny lägenhet ca 400 m söderut med förhoppningsvis lite mildare klimat  :).

Jag deklarerade  för CG att jag skulle köra ut 7 stolar, 2 kafébord, diverse stora keramikkrukor, en matta samt kartonger med julpynt. Hans kommentar var "det går inte". Ett sådant uttryck är som ett rött skynke för mig, jag går igång direkt på en sådan utmaning. Så det var bara att se till att det gick. Och det gjorde det. Det var bara det, att ett av kaféborden hade jag stjälpt upp och ner i framsätet och det gjorde att jag inte kunde lägga i backväxeln. Och inte 5:an heller. Och så bad jag en stilla bön att jag inte skulle behöva backa eller möta någon på den 3 mil långa färden på riksvägen och den kilometerlånga skogsvägen till stugan.

Men resan gick bra och nu står allt prydligt staplat på altanen i stugan i stället. Och det blir lite mindre att bubba på när Den Stora Flyttdagen kommer om ett par veckor.

Undvik diken när man fyllt 71!

Under många år har jag varje gång jag passerat sträckan Åkersbodarna - Hästberg i Leksand i mörker undrat vad det är för reflexer som sitter i träden utefter vägsträckan. Det är säkert bortåt 100 reflexer i träd och buskar som lyser så vackert och mystiskt i mörkret när man åker förbi och billyktorna sveper över den mörka skogen.

Idag beslöt jag mig för att stilla min nyfikenhet. CG fick sitta kvar i bilen medan jag resolut klättrade nerför dikesslänten. I botten forsade en liten yster bäck och på andra sidan fanns kraftiga, vattenfyllda hjulspår efter en skogsmaskin. Men mitten av hjulspåren verkade stabil varför jag tog ett svanhopp över diket och landade helt efter beräkning  mitt mellan hjulspåren.

Felet var bara att den där fina mittremsan var rena dyhålan. Bara en tunn skorpa av frusen mossa täckte nödtorftigt. Där satt jag fast i den iskalla dyn med båda fötterna och en bra bit ovanför vristerna. Ena skon fastnade i dyn och jag hade ett förfärligt besvär att få loss skon. Samtidigt sjönk jag ännu djupare ner med andra foten. Dessutom halkade jag och stukade tummen rejält. På högerhanden!

Arg som ett bi beslöt jag i alla fall att undersöka vad det var för reflexer så jag stapplade de återstående metrarna med ena skon i handen fram till närmaste buske. Och konstaterade att någon underbar person klätt massor av träd och buskar med reflexband! Helt underbart! Det var nästan så jag tyckte att det var värt våta, kalla, dyiga fötter och förstörda skor för att få skåda denna reflexpark.

Nu återstår bara att tvätta jeansen och strumporna. Kanske jag kan rädda skorna också. Om jag kan för tummen. Förbaskat också! Man ska inte tro att man kan hoppa som en 20-åring när man fyllt 71!

De´ e´ mycke´ nu.

Vi står inför helgen och ska förbereda oss för att "flytta" ut till stugan. Så mycket flytt blir det väl inte eftersom det är så nära. De känsligaste krukväxterna kommer med i alla fall. Våra lapptoppar, förstås. Och vi har bestämt oss för att  - "... där datorn står - där bor vi".  Våra mediciner har vi för säkerhets skull på båda ställena). Målargrejerna ska förstås med (så blir det kanske något gjort). Några böcker av Martinus är ett måste.

Det tar bara ca 20 minuter mellan våra "hem" så erfarenheten har lärt oss att vi växlar ganska ofta mellan våra olika sängplatser. Vi ställer inte ens om posten och kläder har vi på båda ställena. Det är väl egentligen bara handväskan med dess innehåll som absolut måste vara med. Och så har vi ändrat tidningsadressen.

En dag i Borlänge

 Vi brukar samla ihop lite ärenden som behöver utföras i Borlänge. Igår var Dagen. Ett par skor som jag köpt på öppet köp skulle lämnas tillbaka (jag har köpt riktiga MBT-skor i stället, köpt på lokala ortens sportaffär för halva priset). Dessutom ville jag ha ett par hörlurar till min laptop.

Jag gillar musik men då ska det låta bra och datorns högtalare är inte av bästa kvalitet. Dessutom saknas ingång för hörlurar (det är visst så på vissa laptops). Så jag behövde hörlurar med USB-manick. El-Giganten hade, men de kostade nära 500:- och det tyckte jag var för dyrt. På Teknikmagasinet (Kupolen) fick jag en lös USB-manick för 166:- och till den kunde jag koppla de hörlurar jag redan har. Senare ska jag försöka hitta bra högtalare att koppla till laptopen via USB för då kan jag lyssna till musik när jag målar. Jag har ingen lust att  använda hörlurar där sladden lämnar släpspår i färgen.

Jag passade också på att förhöra mig om en ny mobil. Jag har en stenålders Nokia 6290 som jag aldrig brytt mig om att koppla till Internet (jag är ganska tekniktrött, dvs jag har inte lust att lära mig allt det där). Och det är ju faktiskt inte nödvändigt att kunna läsa av mail, göra inlägg på FaceBook, betala räkningarna mm med telefonen. Det kan man göra när man kommer hem.  Men jag överväger att skaffa en enkel telefon där texten kan göras så stor att jag slipper plocka fram glasögonen varje gång jag ska använda telefonen. Det finns en telefon, Doro 615, som jag tror passar mig, men jag tycker det är lite väl magstarkt att betala nästan 2000:- bara för att slippa ta fram glasögonen. Kanske finns den till bättre pris på annat ställe.

Sedan åt vi lunch med dottern Kicki och barnbarnen Cazzandra och Alexander. Det är alltid lika roligt att träffa dem. Det känns så tråkigt att vi inte kan göra detsamma med sonen Roger med familj. De bor för långt bort.

Passade på att handla lite smått o gott på ICA på Kupolen. Jag blir alltid lika överväldigade av hur mycket varor det finns. Träffade också några gamla vänner på Kupolen som jag fick en liten pratstund med.

Och när vi kom hem var det skönt att sjunka ner i bästa fåtöljen med en kopp kaffe och munkar inhandlade på ICA (5st  för 25:-). En av oss drar alltså en vinstlott och får en munk mer. Kom just på att det finns 3 st kvar. Känner att det suger i kaffetarmen så det passar bra.

Findhorn i Skottland var en upplevelse

Nu är jag hemma efter en oförglömlig resa till ekobyn Findhorn i Skottland. Tillsammans med 9 deltagare från spridda delar av världen samlades vi för att lära oss mer om att måla mandalas. Erik o Ann-Marie Grind från Falun var våra lärare. (jag har skrivit mer om det på min ManDALA-blogg).

Eftersom jag är mycket intresserad av växter så var resan i dubbel bemärkelse intressant för mig och jag hade stora förväntningar (se tidigare inlägg). Och jag blev inte besviken. Byn är ett unikum. Den tillkom i början på 1960-talet och har nu växt till en ekoby där andlighet och miljötänk sitter i huvudsätet. De har egen valuta och mycket ägs gemensamt. Pengar "utifrån" kommer från kurser och föreläsningar.

Det var underbart att vara där. Atmosfären är så ren, glad och positiv. Allt blev lätt och glatt. Och våren hade kommit långt. Maten, vegetarisk, var helt underbar och åts gemensamt i en stor matsal. Jag mådde jättebra av maten. Alla ombads göra någon form av arbetspass för byn. Själv åkte jag på kökstjänst en kväll. Helt OK. Skura stora grytor. Jag fick faktiskt tillfälle att lära några ungdomar hur man skurar golv efteråt utan att dra omkring "skiten".

Varje morgon fanns det tillfälle att delta i meditationer av olika slag. Själv deltog jag de flesta dagarna i en av dem. En morgon fick jag en vidunderlig upplevelse som resulterade i en, för mig, speciell mandala (se min ManDALA-blogg).

Det var också en upplevelse att vandra runt och titta på alla husen. Många bodde i ombyggda husvagnar och baracker. Ett antal hus var runda och gjorda av gamla wiskey-kar. Alla hus var byggda för att vara så energisnåla som möjligt. Trädgårdarna var både vackra och anlagda för hushållens grönsaksbehov.

Jag hoppas att min sällsamma känsla får vara kvar ett tag och jag skulle inte ha något emot att åka dit igen.

Fler bilder finns på mitt webalbum. Dubbelklicka på länken så kommer du direkt till min bildserie.  https://picasaweb.google.com/100612347276151765908/A20120324FindhornSkottland

Findhorn i Skottland nästa

Dagen före Dagen. Eller rättare sagt morgonen.

Jag har än en gång gått igenom packningen inför resan till Findhorn i Skottland. Vädret där sägs vara ombytligt och jag vill resa med lätt bagage. För den som inte läst mina tidigare inlägg -  jag åker till Findhorn för att måla mandalas i en hel vecka.  tillsammans med min lärare är Erik o Ann-Marie Grind från Falun.

Findhorn är ett center för andligt och ekologiskt tänkande. Speciellt känt är Findhorn för sitt andliga förhållningssätt till växter, ett center för växtdevor, kan man säga. Och dom ska jag försöka fånga med mina penslar och i mandalans form.

Av en "slump", eller bara helt följdriktigt, har jag ägnat 30 år av mitt yrkesliv att försöka skapa världens bästa växtnäring i samarbete med SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Professor Torsten Ingestad, numera "på andra sidan", ägnade hela sitt liv tillsammans med sin stab, bl a Tom Ericsson, åt att forska fram en växtnäring som inte påverkade naturen negativt . Och jag har ägnat mitt yrkesliv åt att kvalitetsmässigt vidmakthålla receptet för växtnäringen i form av varumärket Blomstra. Eller som det heter för vissa professionella odlare, Wallco Växtnäring. Nu är jag pensionär och varumärket skyddas av andra. Jag har lovat att spöka för alla som försöker tumma på kvalitetskravet på Blomstra när jag en gång befinner mig "på andra sidan". Till dess ska jag frossa i att lära känna växternas andliga sida, dess devor.

Namnet "deva" är ett gammalt namn och jag ser på det lite mer "vetenskapligt". Allting är energi och lämnar ifrån sig ett energimönster. Dessa energimönster används dagligen i våra laboratorier för att analysera ämnen så det är inget konstigt med det. Det som kan betraktas som konstigt är att vissa, däribland jag, tror att det även finns ett medvetande i dessa energier. Vissa människor kan tydligen känna av dessa energier och dessutom kommunicera med dem, antingen i form av ljud- eller ljusupplevelser. I det fallet är jag stendöv.

Med min resa till Findhorn vill jag få en chans att kanske förnimma dessa växternas energimönster och samtidigt lära mig mer om att mandalamålning. Tänk vilken lycka att få kombinera mina stora intresseområden på detta sätt! Växter, andlighet, målning och möjlighet att framföra budskap jag brinner för. Gå gärna in på min manDALA-blogg (till höger i länklistan) så förstår ni vad jag menar.

Nu ska jag återgå till packningen.

Jättefin röjning vid stugan

Vi åkte ut till stugan idag för att hämta vår extra mobilladdare och samtidigt kolla hur det blivit efter avverkningen ner mot sjön. Och jag må då säga att det blivit bra. Öppet, inbjudande, som ett leende parklandskap. Jag är jättenöjd.

Visst är det ett stort jobb kvar att röja ris osv. Det kommer att bli en, eller rättare sagt, flera högar med ris. Men jag gillar ju att gå där i skogen och pillemasa med riset. Bara jag då och då blir avbruten av den gamla malmklockan som klämtar att kaffet är klart. Det är nästan så att resan till Findhorn ligger lite i vägen nu. Men å andra sidan ligger ju riset kvar men målarkursen på Findhorn finns det bara ett tillfälle till.

Idag har jag tvättat och plockat fram allt som ska med på resan till Skottland. Vädret är ju lite labilt där så det gäller att packa genomtänkt.

En kursdag på Solsökehem

Hela dagen i går var jag på endagskurs i Solsökehem i Sunnansjö där Solveig Langkilde och Sören Grind som vanligt fängslade oss med sina väl genomarbetade föredrag. Temat var den här gången "Reinkarnation och karma". Ett mastigt och engagerande ämne.

 För den som inte känner till Solsökehem så kan jag berätta att det är en kursgård där Solveig och Sören lägger ner hela sin själ i att lära ut och inspirera om Martinus kosmologi. Jag är en varm anhängare av den världsbilden och ett besök på Solsökehem är en verklig lisa för själen. Vi är ett glatt gäng som brukar samåka dit och det blir alltid livliga diskussioner i bilen.

Utflykt till Zornmuseet i Mora. Peter Dahls konstverk.

Det är några dagar sedan jag senast skrev men jag har "varit upptagen med annat". Målning bl a.

Om ett par timmar ska jag på vattengympa (till min förvåning upptäckte jag att det var riktigt kul). Sedan ska syrran och jag åka till Mora och titta på utställningen av Peter Dahl målningar på Zornmuseet. Det ska bli en upplevelse. Kanske kan jag sedan lura med henne till loppisen som finns där på industriområdet. Jag gillar att gå på loppisar! Jag behöver också nya penslar till målningen och i Mora finns en affär som säljer konstnärsmaterial. De penslar som finns hos Clas Ohlson och Panduro är värdelösa. Jag vill ha BRA penslar, speciellt de som behövs till mycket fina och tunna streck!

Nu är det dags att packa ryggsäcken för vattengympan.

Resenärer på bussen och godset på järnvägen.

Jag läste i FaluKuriren idag att det har beslutats att toppmoderna bussar ska ersätta trafiken på Västerdalsbanan som ju lagts ner. Massor av tågfrälsta resenärer sörjer detta. Av förståeliga skäl.

Men nu är det ju så att trafiken med resenärer på järnväg är otroligt skiftande. Dels stor resandebeläggning under vissa tider (storhelger och morgon/eftermiddag) och dels det absoluta kravet att tiderna hålls. Samtidigt skriker företagen efter mer tid och plats för sin godstrafik. Järnvägsnätet är föråldrat, för många enkelspår och personalen orkar tydligen inte hålla spår och växlar rensopade i vintertider med kraftiga förseningar som följd. Och tågen, numera tillverkade på sydligare breddgrader, klarar inte vårt bistra vinterklimat, har jag förstått. Det kommer att kosta många miljarder att bygga ut och modernisera järnvägsnätet så att det tillfredsställer både resandebehov och godstransportbehov.

Det kanske inte är helt fel att flytta över resandeströmmen till landsvägarna och låta godstrafiken få fritt fram på järnvägarna. Bussar är mer flexibla, stannar smidigare på fler hållplatser och är numera väldigt bränslesnåla. Godstrafiken får lättare på järnvägsnätet att skapa ett jämnt flöde av produkter till industrier, lager och butiker. Samtidigt avlastas vägnätet de stora långtradarna som med sin tyngd förstör vägarna och spyr ut en stor mängd avgaser.

Tillverka bränslesnåla bussar med god komfort och komfortabla toaletter så tror jag nog att resenärer inte har något emot att byta färdsätt. Kanske det t o m går att få bort en stor andel enskild biltrafik. Möjligen kan det vara lämpligt att behålla persontrafiken på järnväg på de riktigt långa sträckorna (Stockholm-Malmö-Göteborg, Stockholm- kustvägen till norrland).

När elektroniken krånglar

Vi har trassel med elektroniken i vår stuga. Vi har sedan många år installerat en fiffig mackapär som är jättebra att styra temperaturen med i stugan via telefon. Den ska hålla en grundtemp på +4 grader men via telefon kan man sedan ringa och slå på värmen och då går den upp till +17 grader. Bra att göra några timmar innan man ska dit. Man kan också ringa och slå av om man ändrar sig och stannar hemma i TV-fåtöljen i stället. En gång när vi var på semester i Thailand och läste på nätet att det skulle bli mycket kallt så ringde vi helt enkelt och slog på värmen och stängde sedan av när i hörde att den stränga kylan släppt.

Men nu har något hänt med vredet på termostaten. Den verkar som om den på något sätt gått av. Plasten har väl blivit spröd med åren. Vi har försökt få tag i en ny men inte lyckats hitta en liknande.  Egentligen ska man inte röra den där ratten men en del har ju svårt att hålla fingrarna i styr. Jag med.

Idag åkte jag ut till stugan för att kolla läget. Tidigare brukade grundvärmen ligga runt 5-8 grader men nu var temperaturen bara +4,5 grader. Och det ska ju bli kallare i natt. Så det blir nog en ny tur ut till stugan i morgon. Tur att det inte är så långt. Dessutom har CG lovat att bjuda mig på våfflor med vispgrädde och hjortronsylt på Klockargården i Tällberg. Bara det är väl värt den extra turen. Det ska ju också bli fint väder lovar meteorologerna.

Jul utomlands

Det är faktiskt mer än 14 dagar sedan jag skrev senast. Men det har hänt en hel del, må jag säga. Vi hade beställt en solsemester till sydligare breddgrader, noga räknat Hurghada i Egypten. Vi beslöt fira jul där. Barn o barnbarn har ju sitt och vi orkar inte längre med alltför många timmar i stimmiga sällskap. Vi tyckte att det var en bra idé och barnen skulle inte heller behöva ha dåligt samvete för att de inte "tar hand om oss".

För oss blev resan till Egypten succé direkt. Och att resa med rollator är absolut ingen nackdel. Vi fick VIP-status redan på flygplatsen. Slussades genom passkontroll och bagagehantering i ett nafs. Vi var faktiskt först ute vid bussen som skulle ta oss till hotellet. Vi hade beställt "all inclusive" och med vår begränsade rörlighet så var det absolut ett perfekt alternativ. Servicen var perfekt, alla var otroligt vänliga och oron i Kairo påverkade inte turistorten det minsta. Personalen hade arrangerat en verkligt fin julmiddag med otroligt fantasifulla och vackra smårätter.

T o m när vi behövde få tag i en läkare för att CG fick en rejäl allergisk reaktion pga solskyddsmedlet så fungerade allt bra, mycket bra dessutom. Vi skjutsades i ambulans 5 mil till ett större sjukhus, läkarundersöktes, medicin och tillbakafärd i samma ambulans. Allt på mindre än 3 timmar. Får se om det går lika bra när jag kommer till försäkringsbolaget med mina kvitton.

När vi skulle hem till Sverige uppträdde det välkända fenomenet, kallat Viskningsleken. På Hurghada flygplats var det kaos. Hela det elektroniska systemet med avgångar osv hade fallerat och allt ropades ut av personal manuellt. I sorlet som var kunde de inte göra sig hörda och planen blev kraftigt försenade. Dessutom strejkade personalen i flygledartornet. Vi meddelade på flygplatsen att vi hade rollator och behövde den ända fram till flygplandörren. Men där gick något snett och CG kördes med rollator, fru och allt med en skylift till flygplanet och lastades in köksvägen. Väl i Sverige väntade rullstol och ledsagare som sade sig fått besked att bärhjälp även behövdes, helt fel naturligtvis.

Men nu är vi väl hemma igen i snöstorm, mörker o kyla. Men vi anpassar oss snabbt och är helt ense om att vi haft en välbehövlig och trevlig semester som varit full av trevliga erfarenheter.

Minnesvärd Stockholmsresa

Vi har varit ett par dagar i Stockholm på släktträff. Trevligt förstås att möta släkt och vänner under trivsamma former. Men jisses vilken trafik! Svågern körde som om han stulit bilen (tyckte jag) men han samtalade glatt medan har kryssade mellan filerna och biltrafiken. Så det är väl normalt. Det är bara jag som blivit en äkta lantis.När vi åkte hem i går så var det inte förrän vi passerat Enköping som trafikhetsen släppte taget.

På nervägen till Stockholm var jag tvungen att besöka "min" tandläkare i Falun för jag hade fått en hiskelig tandvärk. Så det blev uppborrad tand, rensning och nu skall jag leva med bakteriedödande pasta i tandrötterna i 4 veckor. Och vi som skall åka till Egypten inom kort!!

Tur i oturen

För en vecka sedan gick termostaten till ugnen i stugan sönder och bara plattorna fungerade. Det är en nästan 30 år gammal spis och bara 40 cm bred. En Elektro Helios SG405.  Det är mycket svårt att få tag i en så liten spis idag och om de finns så är de i alla fall dyra.

På Blocket hittade jag en likadan, begagnad i Stockholm som såg fin ut på bild. 1600 + 200:- för hemkörning inom Stockholm. Jag knuffade på CG och menade att han kunde ringa brorsonen i Den Stora Staden och fråga om inte dom kunde härbärgera spisen åt oss ett par dagar och så räknade jag ut att vi skulle göra en trevlig tripp till Den Stora Staden. Och kanske t o m shoppa loss lite. Men det blev tvärt nej. "Inte i h**e ska vi köpa en spis osedd på det där viset! Och åka så långt!"

Så jag gick och surade här några dagar och undrade hur i all världen vi skulle få tag i en annan spis till ett överkomligt pris. Men vilken tur vi hade! En annan, likadan spis dök upp i Mora på Blocket. Till priset av 600:-! Så i fredags åkte vi de få milen till Mora och fick oss på så sätt en mycket fin och välhållen spis som passade precis i hålet där den gamla stod. Och det ser ut precis som förut. Ibland är det bra med en tjurig make.

PS: Jag försökte hitta en bild av just den här spisen att bifoga inlägget, men det var tji. Inte en enda bild finns på nätet.

Siljan Airpark utsatt för sabotage

Det dubbeldäckade plan som Kicki, Cazzie och Alex flög i måndags (se förra inlägget) på Siljan Airpark i Siljansnäs var utsatt för ett sabotage. Det instrument som skulle ange höjd och fart var satt ur funktion. Piloten påpekade när han kom ner efter att mina tre älsklingar hade flugit att mätarna inte fungerade som de borde. Han trodde att det kommit in insekter i instrumentet. Jag var själv med och tittade på när han undersökte luftintaget till mätarna men inte hittade någon insekt. Det visade sig dock senare att det hade utförts ett sabotage på mätarutrustningen genom ett nästan osynligt snitt i luftslangarna. Nu var det ju ingen fara den här gången. Det var fin väder och piloten är mycket erfaren och skicklig.

Man kan undra vad det är för slags människa som kan göra ett sådant dåd. Det hade ju kunnat gå mycket illa. Man frågar sig vad avsikten var. Allmän ondska och vilja att förstöra eller en önskan att misskreditera hela projektet Siljan Airpark, Biggles Café eller initiativtagaren själv? Hur som helst tyder det på en otrolig dumhet eller ren ondska. Det var rena turen att ingen hann bli skadad.

Tilltaget är polisanmält och jag hoppas att förövaren blir hittad och straffad.

Shoppingrunda till Insjön

En sådan där mellandag idag. Vi beslöt oss för en utflykt till Clas Ohlson för att inhandla en DVD till sommarstugan. Vår gamla har lagt av  och eftersom vädret verkar komma att bestå av regn framöver så ville vi överraska våra ungdomar ute i stugan med en ny DVD så de kan sysselsätta sig där i skogen. De är ju vana vid att det ska hända så mycket hela tiden numera.

CO är inte vad det varit. Jag skulle samtidigt köpa skruvöglor till mina tavlor. Men tror ni det fanns? Nejdå. Jag fick köpa några andra fästanordningar i stället. Nästa gång besöker jag en järnhandel i stället. Neco i Leksand, kanske. De har ju skärpt upp sig betydligt sedan jag kritiserade dom rejält i min blogg för några år sedan (men det har jag skrivit också). Men det blev det en rakhyvel till CG, batterier och sopborste med skyffel. Och lite smått och gott på Rätt Pris att stoppa i de hungriga magarna som invaderar vår lägenhet i Rättvik i morgon.


Jag var in på Lager 70 också och ville ha tag i en jacka, typ huvjacka eller likande. Något mitt emellan jacka och tröja. Men tror ni det fanns? Nejdå! Visst är jag överviktig men inte SÅ mycket! Storlek 44 gick inte igen över magen! Jag skulle behövt minst storlek 52 och då hade den slutat vid knäna i stället. Jag går någon annanstans. Den affären är för tonåringar.

Det blev en mjukglass med strössel i Leksand och Tällbergsvägen hem. DVDn får ungdomarna i morgon då vi träffas.

En lönsam utflykt

Tänk så "slumpen" griper in ibland. I förrgår åkte CG och jag på en liten utflykt. Vi besökte Prästgårdarna, en "levande" fäbod och fortsatte sedan ner mot Svärdsjö och villade bort oss bland småvägarna när vi skulle vända hemåt igen. (GPS-en ligger hemma på köksbordet).  Vi stannade till vid en gård för att fråga om vägen. På gården pågick en loppis så jag passade på att fråga om de möjligen hade några gamla träorv (lieskaft av trä). I tidigare inlägg har jag ju klagat över att sådana inte tillverkas längre. Damen hade inga men lovade undersöka saken. Telefonnummer växlades och vi åkte hem.

I går ringde damen och talade om att 3 gamla orv av trä fanns att välja mellan. Så vi åkte dit och jag köpte alla tre. De var inte i bästa kondition men med lite kilar och förstärkningar så är jag nu välförsedd och har ingenting att skylla på om jag tvekar att ge mig på gräseländet på vår s k äng i stugan. Det blev en bilresa om ca 15 mil ToR men det var det värt. Vi beslöt oss nämligen också för att ta omvägen till Borlänge för en fika på Kupolen. Där stötte vi samman med dottern Kicki och barnbarnet Cazzandra och passade då också på att besöka vår gemensamma vän Lena. Det var länge sedan vi träffades. Ett trevligt besök.