Nu var det länge sedan jag skrev något här på bloggen. Jag har helt enkelt inte hunnit. CG.s sjukdom, Parkinsons, är ingen trevlig gäst i vårt hem. Vårt liv handlar till stor del om att anpassa oss efter den. Och det tar tid och krafter. Eftersom CG inte bör köra bil längre så blir det mycket körningar till diverse läkarbesök, provtagningar, neurogympa mm. Jag har t o m svårt att få tid att teckna tvättider.
Just nu är vi i sommarstugan och CG sover för tillfället. Det regnar och jag har ingen lust att ta tag i disken. Sitter här vid datorn och scrollar lite planlöst på allt från tidningsartiklar, Facebook och bloggar. Och råkade hamna på min egen. Upptäckte hur länge sedan det var jag besökte min egen blogg. Jag är numera rätt mycket ute på Facebook (FB) där jag har kontakt med mina barn, barnbarn och nu också barnbarnsbarn, lilla Leona, nu 1 år. De bor ju alla på annan ort och jag längtar oerhört efter dem. Och då är ju deras inlägg och bilder/filmer till stor glädje. CG:s sjukdom gör ju att vi inte kan åka så mycket ellerså långt. Jag är också med i många grupper som handlar om sådant som intresserar mig, vilket också tar tid. Funderar ibland på att minska ner på Facebookandet till förmån för bloggen. Vi får se.
Jag tycker ju om att måla men t o m det har fått stryka på foten under flera månader. Ibland undrar jag om jag håller på att bli s k "utbränd". Dåligt närminne, trötthetsattacker, svettningar, yrsel och ibland illamående. Jag borde nog gå till läkare men det blir inte av. Det finns liksom bara plats för EN sjuk person i ett hushåll.
Jag märker att jag låter väldigt negativ men det finns många ljuspunkter också. Förra sommaren byggde vi en gäststuga här vid sommarstugan så att vi här skulle kunna ta emot släkt och vänner utan att det försvåras genom CG:s sjukdom. I år har jag rödmålat den och det är snart klart. Sedan ska taket läggas på och en altan byggas. Och jag har mitt finger med i allt, förstås. Men det är kul. Att vara här ute i stugan ger mig energi och jag tycker om att gå här och pyssla. Jag har tagit en hel del foton med min mobil. Tyvärr har jag inte lärt mig hur man för över bilderna till bloggen. Hoppas jag kan få hjälp vid tillfälle av min datanörd till bror. Då ska jag lägga ut någon fin bild från stugan.
Nu hör jag att CG är vaken. Det är nog dags för kaffestund.
Visar inlägg med etikett Vardagsliv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vardagsliv. Visa alla inlägg
måndag, juli 20, 2015
lördag, november 01, 2014
Knappt tid att andas.
I mitt förra inlägg skrev jag ungefär: "Vad ska jag nu göra med all ledig tid?" Det uttrycket har jag fått all anledning att ångra.
Allt sedan vi "flyttat hem" har tiden gått åt till läkarbesök, gym, provtagning, hjälpmedelsterapeut mm. Eftersom CG inte längre bör köra bil så går en stor del av min dag åt att köra till olika aktiviter. 3-4 körningar per dag är inte ovanligt. Vi ska försöka få till ett lån av en handikappmoped som kan ta rullator också, Då kan en del tid frigöras så jag hinner med annat. Jag har så mycket jag inte hunnit med, men nu tycker jag i alla fall att det börjar lätta något. Nu kanske jag får tid att måla och läsa igen.
Tidigt i morse hände något som skrämde mig. Jag fick en kramp i benet och höften som gjorde så ont att jag blev alldeles svettig över hela kroppen. Jag är rädd att det kommer från ryggen. Under ganska lång tid har jag till och från fått kramper i andra benet som gjort väldigt ont, men inte så ont som det i morse och inte på samma sätt. Tidigare har jag ofta, men inte alltid, kunnat få kramperna att gå över genom att dricka flera glas vatten. Det har visat sig att jag har en inflammation i höften och irritation i knäet och det får jag laserbehandling för. Samt äter glucosamin och nyponpulver. Men den här krampen jag fick i morse liknar ingenting jag fått tidigare. Måste nog överväga ett läkarbesök.
Jag har inte tid att vara handikappad!
Allt sedan vi "flyttat hem" har tiden gått åt till läkarbesök, gym, provtagning, hjälpmedelsterapeut mm. Eftersom CG inte längre bör köra bil så går en stor del av min dag åt att köra till olika aktiviter. 3-4 körningar per dag är inte ovanligt. Vi ska försöka få till ett lån av en handikappmoped som kan ta rullator också, Då kan en del tid frigöras så jag hinner med annat. Jag har så mycket jag inte hunnit med, men nu tycker jag i alla fall att det börjar lätta något. Nu kanske jag får tid att måla och läsa igen.
Tidigt i morse hände något som skrämde mig. Jag fick en kramp i benet och höften som gjorde så ont att jag blev alldeles svettig över hela kroppen. Jag är rädd att det kommer från ryggen. Under ganska lång tid har jag till och från fått kramper i andra benet som gjort väldigt ont, men inte så ont som det i morse och inte på samma sätt. Tidigare har jag ofta, men inte alltid, kunnat få kramperna att gå över genom att dricka flera glas vatten. Det har visat sig att jag har en inflammation i höften och irritation i knäet och det får jag laserbehandling för. Samt äter glucosamin och nyponpulver. Men den här krampen jag fick i morse liknar ingenting jag fått tidigare. Måste nog överväga ett läkarbesök.
Jag har inte tid att vara handikappad!
onsdag, augusti 13, 2014
Jag skäms!
Det var så länge sedan jag skrev något på bloggen. Och ännu längre sedan jag läste andras alster. Som om jag inte hade något att skriva om! Jag har ju massor att berätta. Det händer massor runt omkring min lilla familj, dvs CG och mig! Och det är därför jag inte skriver. Hinner helt enkelt inte.
Jag prioriterar antagligen helt fel. Jag tillbringar alldeles för lång tid framför FaceBook (FB). Minst en timme på morgonen och en timme på kvällen. Men jag har ju barn o barnbarn och numera också ett barnbarnsbarn (ljuvliga unge!). Och deras öden måste övervakas förstås.
Kanske jag är liiite ursäktad i alla fall. Vi har nämligen ett stort projekt på gång som tar en hel del tid. Men jag berättar inte om det ännu. Det får vänta lite. Jag är väl barnslig men det tycker jag att man får vara när man är 70+.
Det är i alla fall härligt att kunna säga att CG mår bra här ute i stugan. Han har ganska lätt att ta sig fram med rullator och livet härute är enkelt och skönt. Jag har ägnat mycken tid åt att röja sly ner mot sjön. Och mer skall röjas. Jag har upptäckt hur igenväxt det blivit under de sista åren då sjukdom hindrat oss från att njuta av vår stuga. Men nu ska det röjas! Vädret har verkligen varit helt underbart - egentligen. Värmen har varit så stor så vi har inte orkat göra så mycket. Men nu har det blivit mer normala temperaturer som vi nordbor bättre tål så nu börjar vi bli mer aktiva. Vi får hoppas att det håller i sig ett tag framöver.
Jag prioriterar antagligen helt fel. Jag tillbringar alldeles för lång tid framför FaceBook (FB). Minst en timme på morgonen och en timme på kvällen. Men jag har ju barn o barnbarn och numera också ett barnbarnsbarn (ljuvliga unge!). Och deras öden måste övervakas förstås.
Kanske jag är liiite ursäktad i alla fall. Vi har nämligen ett stort projekt på gång som tar en hel del tid. Men jag berättar inte om det ännu. Det får vänta lite. Jag är väl barnslig men det tycker jag att man får vara när man är 70+.
Det är i alla fall härligt att kunna säga att CG mår bra här ute i stugan. Han har ganska lätt att ta sig fram med rullator och livet härute är enkelt och skönt. Jag har ägnat mycken tid åt att röja sly ner mot sjön. Och mer skall röjas. Jag har upptäckt hur igenväxt det blivit under de sista åren då sjukdom hindrat oss från att njuta av vår stuga. Men nu ska det röjas! Vädret har verkligen varit helt underbart - egentligen. Värmen har varit så stor så vi har inte orkat göra så mycket. Men nu har det blivit mer normala temperaturer som vi nordbor bättre tål så nu börjar vi bli mer aktiva. Vi får hoppas att det håller i sig ett tag framöver.
tisdag, april 08, 2014
Nu har jag ställt till det igen!
Jag hade ju en dator krasch för en tid sedan. Det har resulterat i en ny kraftfull laptop som nu bl a skulle få en ny upphottad variant av Office. (jag tycker att det är jättekrångligt med gratisvarianter som sedan ska sparas i div versioner som kan läsas av alla). Ska jag vara alldeles ärlig så begriper jag ingenting av det där!
Så jag kontaktade Pricerunner och såg ut det företag och den variant jag ville ha. Fyllde i alla uppgifter, betalade och väntade på nedladdning. Men sedan började eländet!! De skulle ha dom o dom uppgifterna! Uppgifter om det o det, återställningskoder, säkerhetslösen och ditt o datt. Till slut kom jag till en sida med 1000 (ja, det verkade så) råd om hur jag skulle göra för att få fram de namn, lösen och koder (gamla koder som jag glömt) som behövdes för att nedladdningen skulle ske (eller så sker den i alla fall, jag vet inte).
Till sist gav jag upp, stängde ner alltihopa, skickade ett argt mail till "Det stora företaget" och frågade hur jag skulle bete mig. Sedan gick jag ut i vardagsrummet och tittade på TV!
Nu har jag lugnat mig något och sitter nu här och kuckilurar framför datorn. Det kanske ändå hade varit bättre att fortsätta med LibreOffice.
Så jag kontaktade Pricerunner och såg ut det företag och den variant jag ville ha. Fyllde i alla uppgifter, betalade och väntade på nedladdning. Men sedan började eländet!! De skulle ha dom o dom uppgifterna! Uppgifter om det o det, återställningskoder, säkerhetslösen och ditt o datt. Till slut kom jag till en sida med 1000 (ja, det verkade så) råd om hur jag skulle göra för att få fram de namn, lösen och koder (gamla koder som jag glömt) som behövdes för att nedladdningen skulle ske (eller så sker den i alla fall, jag vet inte).
Till sist gav jag upp, stängde ner alltihopa, skickade ett argt mail till "Det stora företaget" och frågade hur jag skulle bete mig. Sedan gick jag ut i vardagsrummet och tittade på TV!
Nu har jag lugnat mig något och sitter nu här och kuckilurar framför datorn. Det kanske ändå hade varit bättre att fortsätta med LibreOffice.
lördag, mars 22, 2014
SecOp löser problemet med återvinning, avfallsberg och miljö
Avfallsbergen växer, miljön skadas och våra naturtillgångar plundras. Hur ska denna trend vändas? Vi har ju bara en jord.
Min åsikt är att vi måste börja satsa på kvalitet på kläder o prylar. Satsa på att laga/reparera när de går sönder eller sälj till Second Opinion, "SecOp" (en ny sorts kvalitetsloppis) när vi tröttnat på prylarna/kläderna/möblerna. (Eller varför inte SeCop? =Svensk samverkan)
Lokala hantverks-/arbetstillfällen skapas över hela landet och innebär att människor som vill arbeta med händerna också får en chans till jobb. Och detta även i glesbygden! Man måste inte ha gått i högskola för att bli en duktig, efterfrågad hantverkare.
Prylarna som säljs på SecOp ska naturligtvis vara momsbefriade. Moms har ju redan betalts för varan när den var ny. En massa krånglig administration sparas. Många människor med praktiskt handlag tvekar ofta att starta eget pga administrationen. Det är bara arbetstiden som är skattebelagd.
En sådan SecOp-butik ska ha samma status och ses med lika respektfulla ögon som en butik som säljer nytt. Ligga bland alla andra butiker, vara ett alternativ till inköp av nyttillverkat.
Vem törs satsa? Vem blir först? Varför inte en butik i Kupolen i Borlänge? Jag har alltid betraktat Borlänge som en stad som är progressiv och framåt.
PS: Det här är saxat och lite justerat, efter ett inlägg på min systers blogg där jag skriver om mina funderingar som legat och grott under lång tid. Därav den konstiga bakgrundsfärgen. Och jag vet inte hur man justerar det. Hoppas det inte stör för mycket DS.
Min åsikt är att vi måste börja satsa på kvalitet på kläder o prylar. Satsa på att laga/reparera när de går sönder eller sälj till Second Opinion, "SecOp" (en ny sorts kvalitetsloppis) när vi tröttnat på prylarna/kläderna/möblerna. (Eller varför inte SeCop? =Svensk samverkan)
Lokala hantverks-/arbetstillfällen skapas över hela landet och innebär att människor som vill arbeta med händerna också får en chans till jobb. Och detta även i glesbygden! Man måste inte ha gått i högskola för att bli en duktig, efterfrågad hantverkare.
Prylarna som säljs på SecOp ska naturligtvis vara momsbefriade. Moms har ju redan betalts för varan när den var ny. En massa krånglig administration sparas. Många människor med praktiskt handlag tvekar ofta att starta eget pga administrationen. Det är bara arbetstiden som är skattebelagd.
En sådan SecOp-butik ska ha samma status och ses med lika respektfulla ögon som en butik som säljer nytt. Ligga bland alla andra butiker, vara ett alternativ till inköp av nyttillverkat.
Vem törs satsa? Vem blir först? Varför inte en butik i Kupolen i Borlänge? Jag har alltid betraktat Borlänge som en stad som är progressiv och framåt.
PS: Det här är saxat och lite justerat, efter ett inlägg på min systers blogg där jag skriver om mina funderingar som legat och grott under lång tid. Därav den konstiga bakgrundsfärgen. Och jag vet inte hur man justerar det. Hoppas det inte stör för mycket DS.
lördag, februari 22, 2014
Norges medaljer idag var en uppvisning i samarbete
Jag har alldeles nyss sett hur norska tjejerna totalt överlägset tog samtliga medaljer på 3-milen i Sortji idag. Vilken insats! Ett stort GRATTIS!
De har också på ett fantastiskt sätt visat vad samarbete kan betyda. De hjälptes åt ända till den sista kilometern. Och gladdes åt varandras prestationer. Tänk om samma anda kunde genomsyra konkurrenter inom andra dicipliner - företagande t ex.
Jag mår fortfarande illa över Leksandsbröds hjärtlösa agerande när de förstörde alla bakugnarna då de lade ner bageriet där Vikabröd bakats under långa tider. Det lilla bageriet som ville starta tillverkning av handgräddat knäckebröd i liten skala ville överta lokalerna och några av ugnarna men fick stå vid sidan och beskåda hur alla ugnarna förstördes.
Jag är övertygad om att man kan konkurrera utan att döda varandra. Det har norskorna med all tydlighet visat under OS idag.
De har också på ett fantastiskt sätt visat vad samarbete kan betyda. De hjälptes åt ända till den sista kilometern. Och gladdes åt varandras prestationer. Tänk om samma anda kunde genomsyra konkurrenter inom andra dicipliner - företagande t ex.
Jag mår fortfarande illa över Leksandsbröds hjärtlösa agerande när de förstörde alla bakugnarna då de lade ner bageriet där Vikabröd bakats under långa tider. Det lilla bageriet som ville starta tillverkning av handgräddat knäckebröd i liten skala ville överta lokalerna och några av ugnarna men fick stå vid sidan och beskåda hur alla ugnarna förstördes.
Jag är övertygad om att man kan konkurrera utan att döda varandra. Det har norskorna med all tydlighet visat under OS idag.
onsdag, februari 12, 2014
Äldreboende och bostadsbrist
Det råder stor brist på lägenheter för unga familjer. Samtidigt sitter många äldre i sina 2- och 3-rumslägenheter och önskar inget hellre än att få flytta till ett äldreboende.
Varför byggs inte fler äldreboenden? Många lägenheter skulle på så sätt frigöras för unga familjer och hemtjänstpersonalen skulle slippa tillbringa sin arbetstid ute på vägarna i stället för att arbeta med det de är utbildade för.
Alla skulle tjäna på den rockarden. Äldre skulle få känna trygghet, de unga får bostäder och kommunen tjänar pengar.
Vad är orsaken till att inget görs åt saken?
Varför byggs inte fler äldreboenden? Många lägenheter skulle på så sätt frigöras för unga familjer och hemtjänstpersonalen skulle slippa tillbringa sin arbetstid ute på vägarna i stället för att arbeta med det de är utbildade för.
Alla skulle tjäna på den rockarden. Äldre skulle få känna trygghet, de unga får bostäder och kommunen tjänar pengar.
Vad är orsaken till att inget görs åt saken?
fredag, december 13, 2013
Leksands knäckebröd smakar inte gott längre
I många år har två knäckebrödmackor med ost stadigt varit min frukost tillsammans med en balja kaffe. Och det skulle självklart vara Leksandsknäcke. Samt morgontidningen. Men nu smakar inte mackorna så gott längre.
Jag har sedan länge vetat att Leksandsbröd köpt upp världsberömda, handgräddade Vikabröd men efter en tid lagt ner det oekonomiska vedeldade brödbaket i Vika och flyttat det till Leksandsfabriken och börjat baka på mer modernt sätt. Leksandsbröd lade ner fabriken i Vika, sade upp personalen, rev alla ugnar och all utrustning skrotades.
En kvinna på orten vill börja grädda bröd på det gamla sättet igen i lite mindre skala och berättar att hon sedan länge förhandlat om att inte alla ugnarna skulle rivas. Leksandsbröds VD förnekar kännedom om detta. F*n tro´t.
Brödjätten Leksandsbröd tvekar alltså inte att slå undan benen på en innovativ kvinna som vill baka bröd i liten skala för den lokala marknaden och samtidigt ge några av de uppsagda bagarna jobb. Allt i den hyllade konkurrensens namn. Detta handgräddade bröd är en droppe i havet i jämförelse med jätten Leksandsbröds produktion. Det gäller tydligen att döda minsta lilla irriterande mygga.
Var har samverkan och solidaritet tagit vägen?
Jag har sedan länge vetat att Leksandsbröd köpt upp världsberömda, handgräddade Vikabröd men efter en tid lagt ner det oekonomiska vedeldade brödbaket i Vika och flyttat det till Leksandsfabriken och börjat baka på mer modernt sätt. Leksandsbröd lade ner fabriken i Vika, sade upp personalen, rev alla ugnar och all utrustning skrotades.
En kvinna på orten vill börja grädda bröd på det gamla sättet igen i lite mindre skala och berättar att hon sedan länge förhandlat om att inte alla ugnarna skulle rivas. Leksandsbröds VD förnekar kännedom om detta. F*n tro´t.
Brödjätten Leksandsbröd tvekar alltså inte att slå undan benen på en innovativ kvinna som vill baka bröd i liten skala för den lokala marknaden och samtidigt ge några av de uppsagda bagarna jobb. Allt i den hyllade konkurrensens namn. Detta handgräddade bröd är en droppe i havet i jämförelse med jätten Leksandsbröds produktion. Det gäller tydligen att döda minsta lilla irriterande mygga.
Var har samverkan och solidaritet tagit vägen?
tisdag, november 19, 2013
Människan uppstod när det kliade på ryggen.
Jag är helt övertygad om att människans intelligens startade med att det kliade på ryggen!
En liten del av ryggen når vi inte med våra händer och naglar. När det kliar där uppstår vårt behov av hjälpmedel. Under vårt apstadium skapades vårt sociala liv genom vårt behov av att bli kliade på ryggen. Men så småningom ökade vårt behov av att bli kliade och det blev en indikation på status - ju mer vi blev kliade desto högre status.
Därmed skapades klyftor i apsamhället, ensamhet uppstod som i sin tur skapade ett behov av maskiner som kunde ersätta den sociala klådan. Därur uppstod vår enorma utvidgning av intelligensen! Och därmed uppstod den moderna människan.
En lång kratta uppfanns som tillfredsställde vårt behov att bli kliade på ryggen. Men sidoeffekter skapades också. Bostäder, kläder, bilen, datorer osv.
Tänk att en sådan liten detalj som en onåbar fläck på ryggen kan skapa en sådan utveckling! Gud visste nog vad han gjorde när han skapade den lilla fläcken på ryggen.
Eller hur!?
(Egentligen skulle jag vilja ha med en liten bild av en sån där ryggkratta som man köper på Rättviks marknad för 50:-. Men jag har ingen själv (har fortfarande ett socialt liv tillgängligt) och jag har dyrt och heligt lovat en väninna att aldrig mera stjäla bilder från nätet så det blir därmed ingen bild den här gången. :))
En liten del av ryggen når vi inte med våra händer och naglar. När det kliar där uppstår vårt behov av hjälpmedel. Under vårt apstadium skapades vårt sociala liv genom vårt behov av att bli kliade på ryggen. Men så småningom ökade vårt behov av att bli kliade och det blev en indikation på status - ju mer vi blev kliade desto högre status.
Därmed skapades klyftor i apsamhället, ensamhet uppstod som i sin tur skapade ett behov av maskiner som kunde ersätta den sociala klådan. Därur uppstod vår enorma utvidgning av intelligensen! Och därmed uppstod den moderna människan.
En lång kratta uppfanns som tillfredsställde vårt behov att bli kliade på ryggen. Men sidoeffekter skapades också. Bostäder, kläder, bilen, datorer osv.
Tänk att en sådan liten detalj som en onåbar fläck på ryggen kan skapa en sådan utveckling! Gud visste nog vad han gjorde när han skapade den lilla fläcken på ryggen.
Eller hur!?
(Egentligen skulle jag vilja ha med en liten bild av en sån där ryggkratta som man köper på Rättviks marknad för 50:-. Men jag har ingen själv (har fortfarande ett socialt liv tillgängligt) och jag har dyrt och heligt lovat en väninna att aldrig mera stjäla bilder från nätet så det blir därmed ingen bild den här gången. :))
fredag, november 15, 2013
Smart att skaffa smartphone?
Håhåjaja.
Under stort stånk och stön har jag nu fått igång min nya telefon. Jag kan ringa, läsa av och svara på Facebook och fram till i går fick jag även liv i mailen. Men så lyckades jag trycka på någon knapp så nu blir det svart när jag försöker få fram den. Tur att den är kvar på laptopen i alla fall.
Appar installeras utan att jag är intresserad, reklam sköljer över mig som jag inte får tyst på och kontaktnätet är hopblandat med CG:s kontakter (han provade ju telefonen först och då lades hans kontakter in). Och han har inget system i hur de visas så de måste jag ta bort dom eller ha ett styvt jobb att redigera.
Till råga på allt fick jag en faktura från Tele2 där jag måste betala för 3 månader uppsägning. Jag trodde det bara fördes över eftersom Tele2 o Comviq hörde ihop (trodde jag). En mycket vänlig person på Tele2 redde ut det hela (ingen ko på isen där). När jag ringde upp Tele2 uppstod problemet med "tryck si och tryck så". Men hur får man upp knappsatsen när telefonkontakten lyste på displayen? Dessutom håller man ju telefonen mot örat! Och jag har ingen sladd med mikrofon och öronproppar! Det slutade med att jag använde vår fasta telefon i stället! Men han på Tele2 tröstade mig med att det snart blir bättre och jag kommer att älska min nya telefon.
Månn tro det.
Under stort stånk och stön har jag nu fått igång min nya telefon. Jag kan ringa, läsa av och svara på Facebook och fram till i går fick jag även liv i mailen. Men så lyckades jag trycka på någon knapp så nu blir det svart när jag försöker få fram den. Tur att den är kvar på laptopen i alla fall.
Appar installeras utan att jag är intresserad, reklam sköljer över mig som jag inte får tyst på och kontaktnätet är hopblandat med CG:s kontakter (han provade ju telefonen först och då lades hans kontakter in). Och han har inget system i hur de visas så de måste jag ta bort dom eller ha ett styvt jobb att redigera.
Till råga på allt fick jag en faktura från Tele2 där jag måste betala för 3 månader uppsägning. Jag trodde det bara fördes över eftersom Tele2 o Comviq hörde ihop (trodde jag). En mycket vänlig person på Tele2 redde ut det hela (ingen ko på isen där). När jag ringde upp Tele2 uppstod problemet med "tryck si och tryck så". Men hur får man upp knappsatsen när telefonkontakten lyste på displayen? Dessutom håller man ju telefonen mot örat! Och jag har ingen sladd med mikrofon och öronproppar! Det slutade med att jag använde vår fasta telefon i stället! Men han på Tele2 tröstade mig med att det snart blir bättre och jag kommer att älska min nya telefon.
Månn tro det.
torsdag, november 14, 2013
Ska jag eller ska jag inte?
Jag har flera gånger utdelat lovord för vår fina tvättstuga i kvarteret Hvilan i Rättvik. Den fungerar så bra att jag inte känner behov av att köpa egen tvättmaskin.
Men säg den glädje som varar för evigt. Kom nyss underfund om att jag snabbt måste iväg och köpa nya trosor för det är tomt i garderoben, upptäckte jag. Och tvättstugan är upptagen till kl 16.
Kan jag vänta ut att den blir ledig eller måste jag ut i höstrusket? Jag har bokat kvällstiden medan jag funderar. En kopp kaffe, kanske?
Men säg den glädje som varar för evigt. Kom nyss underfund om att jag snabbt måste iväg och köpa nya trosor för det är tomt i garderoben, upptäckte jag. Och tvättstugan är upptagen till kl 16.
Kan jag vänta ut att den blir ledig eller måste jag ut i höstrusket? Jag har bokat kvällstiden medan jag funderar. En kopp kaffe, kanske?
torsdag, november 07, 2013
Konsten att koka ärtsoppa
I tisdags klagade jag på att jag var understimulerad och beslöt därmed att göra något åt saken.
Jag hade ett 1-kilos paket med gula ärtor som stått länge i skåpet och stirrat uppfordrande på mig. Så jag beslöt mig för att koka ärtsoppa. Dags alltså för blötläggning av 0,5 kg ärtor över natten enligt receptet i FaluKuriren. CG tyckte att vi kunde väl blötlägga allt på en gång när vi ändå var i blötläggartagen. Sagt och gjort. 1 kg ärtor lades i en stor kastrull väl täckt med vatten.
Igår skulle ärtorna kokas. Enligt receptet skulle tillsättas 2 lagerblad, 2 gula lökar, 3 morötter, och 175g rotselleri samt 1/2 kruka mejram. Och salt, förstås. Kokas ca 1 timme samt köras med mixerstav. CG tyckte att det skulle vara rimmat bogfläsk med (för det brukade mamma alltid ha). Ja, varför inte? Jag kunde ju skippa mixningen. Nu skulle grönsakerna i - dubbla mängden. Jag började bli betänksam för kastrullen började bli misstänkt full.
Allt efter som koket pågick fick jag börja använda ytterligare en kastrull för att inte allt skulle koka över Och jag började inse att det skulle bli svårt att få plats i frysen, så som det var tänkt.
I går kväll åt vi ärtsoppa med senap och ostsmörgås. (ärter bör kombineras med någon form av mjölkprodukter för att proteinerna skall vara fullständiga). Det var jättegott.
Men nu står två fulla kastruller ute på uteplatsen (tur att det är kallt) i väntan på att jag möblerar om i frysen och med våld bökar in förpackningar med ärtsoppa.
Om det inte går så får jag bjuda mina syskon med familjer på ärtsoppsmiddag. Det låter ju riktigt lockande, faktiskt.
PS: Vi blir 8 vid bordet. Så nu har jag handlat mer senap, bröd, mjölk o ost. Dessutom tog jag en sväng till TaTillVara och skarvade i med fler djupa tallrikar. De vi har räcker nämligen inte till. Det blir en blandning men det får gästerna tåla. DS
Jag hade ett 1-kilos paket med gula ärtor som stått länge i skåpet och stirrat uppfordrande på mig. Så jag beslöt mig för att koka ärtsoppa. Dags alltså för blötläggning av 0,5 kg ärtor över natten enligt receptet i FaluKuriren. CG tyckte att vi kunde väl blötlägga allt på en gång när vi ändå var i blötläggartagen. Sagt och gjort. 1 kg ärtor lades i en stor kastrull väl täckt med vatten.
Igår skulle ärtorna kokas. Enligt receptet skulle tillsättas 2 lagerblad, 2 gula lökar, 3 morötter, och 175g rotselleri samt 1/2 kruka mejram. Och salt, förstås. Kokas ca 1 timme samt köras med mixerstav. CG tyckte att det skulle vara rimmat bogfläsk med (för det brukade mamma alltid ha). Ja, varför inte? Jag kunde ju skippa mixningen. Nu skulle grönsakerna i - dubbla mängden. Jag började bli betänksam för kastrullen började bli misstänkt full.
Allt efter som koket pågick fick jag börja använda ytterligare en kastrull för att inte allt skulle koka över Och jag började inse att det skulle bli svårt att få plats i frysen, så som det var tänkt.
I går kväll åt vi ärtsoppa med senap och ostsmörgås. (ärter bör kombineras med någon form av mjölkprodukter för att proteinerna skall vara fullständiga). Det var jättegott.
Men nu står två fulla kastruller ute på uteplatsen (tur att det är kallt) i väntan på att jag möblerar om i frysen och med våld bökar in förpackningar med ärtsoppa.
Om det inte går så får jag bjuda mina syskon med familjer på ärtsoppsmiddag. Det låter ju riktigt lockande, faktiskt.
PS: Vi blir 8 vid bordet. Så nu har jag handlat mer senap, bröd, mjölk o ost. Dessutom tog jag en sväng till TaTillVara och skarvade i med fler djupa tallrikar. De vi har räcker nämligen inte till. Det blir en blandning men det får gästerna tåla. DS
tisdag, november 05, 2013
Lite understimulerad idag.
Lite grått ute idag och jag känner mig lite nere. Jag har konstaterat att jag är understimulerad. Så nu gäller det att "hitt på nå´t". Men vad?
Målningen ligger och väntar men jag behöver lite fler uppgifter innan jag kan fortsätta. Så det måste bli nå´t annat. Hämta hem gröna tomater från stugan där de hänger mörkt o svalt och sylta dom? Kanske det. Eller ta en promenad med stavarna och min nya smartphone där jag har "appat" in MapMyWalk och bege mig till Johansons Järn (eller vad de heter nu för tiden) och där köpa 6 st S-krokar så jag kan hänga upp solstolarna? Nu ligger de nere i förrådet och barrikaderar allt annat. Eller att övertyga CG om att en promenad ner till Kulturhuset och läsa dagstidningarna och sedan ta en fika på Södergården är det bästa alternativet?
Det sistnämnda låter väl inte så dumt? Nu får jag starta operation övertalning!
Målningen ligger och väntar men jag behöver lite fler uppgifter innan jag kan fortsätta. Så det måste bli nå´t annat. Hämta hem gröna tomater från stugan där de hänger mörkt o svalt och sylta dom? Kanske det. Eller ta en promenad med stavarna och min nya smartphone där jag har "appat" in MapMyWalk och bege mig till Johansons Järn (eller vad de heter nu för tiden) och där köpa 6 st S-krokar så jag kan hänga upp solstolarna? Nu ligger de nere i förrådet och barrikaderar allt annat. Eller att övertyga CG om att en promenad ner till Kulturhuset och läsa dagstidningarna och sedan ta en fika på Södergården är det bästa alternativet?
Det sistnämnda låter väl inte så dumt? Nu får jag starta operation övertalning!
fredag, oktober 04, 2013
Användarhandbok för Sonytelefoner, 115 sidor utskrivna.
Trots idoga försök i morse fick jag inte kontakt med omvärlden med min nya smartphone som, enl sms tidigare, skulle finnas i min nya telefon kl 0300 i natt. Och jag måste tillstå att jag begrep inte ett skvatt av den lilla folder som följde med mobilförpackningen.Vad göra!? Se bilden (notera tomaterna som hänger på mognad i fönstret, förresten). Jag kopplade ihop vår skrivare (den står lite dumt till) med min dator (som inte brukar stå som på bilden) och skrev ut 115(!) sidor Användarhandbok för Sony smartphone. Bara i svart med tanke på kostnaden för färgpatroner. Så nu är jag rustad till tänderna för att klara av den där lilla manicken som ni kan se ligga på anteckningsblocket på målarbordet. Nu ska jag bara slå hål och sätta in bunten i en pärm. Sedan ska jag börja läsa hur man gör. Det blir nog inget marknadsbesök för mig idag.
fredag, september 20, 2013
Medicinburken med Trombyl är "barnsäker" även för vuxna.
Burken är försedd med tydliga anvisningar hur locket skall öppnas. Man skall trycka in på två ställen på lockets sida och vrida motsols. T o m jag förstår hur man ska göra men jag orkar inte få upp locket. Jag har lite ont i höger tumme så det går inte med höger hand men det går inte med min vänstra, helt friska hand heller.
Idag är det jag som går ner på apoteket och ber att få hjälp. Jag vill ha tabletterna överförda i en burk som jag kan öppna. Och så vill jag ha etikett påsatt på den burken! Det kan väl inte vara meningen att jag ska behöva skaffa hemhjälp för att dosera medicinen!?
Jag undrar om jag kan få läkaren att skriva ut ett annat märke med bättre förpackning och skriva på receptet att medicinen inte får bytas ut!
Lite senare: Även apotekspersonalen hade svårigheter att öppna förpackningen. Till sist lyckades de och när de sedan hade skruvat av och på locket ett antal gånger så gick det lättare. Så nu kan även jag öppna burken med min högerhand. Men gissa om personalen ska få öppna mina burkar i fortsättningen!
onsdag, september 18, 2013
Vart har tiden tagit vägen?
Så annorlunda det ser ut nu mot vad jag minns från tiden då jag åkte slalom här i backen. På den tiden var det träskidor med kabelbindning och hickorykant eller stålkant (jag minns inte vilket som var först). Visst har jag åkt slalom med modernare utrustning på andra orter under åren som gått, men mina roligaste minnen är ändå åkningen med stålkanter. Nu är det rodelbana på sommaren och slalombana på vintern. En liten nostalgistund där uppe på toppen i det vackra höstvädret och med den vidunderliga utsikten.
måndag, september 09, 2013
30 minuter ledig tid.
Rubriken - bakvänt skryt. Jag har faktiskt ganska mycket tid över. Men oftast bara "småskvättar" och då blir det inte av att sätta sig vid dator och vara seriöst kreativ. Men nu är det 30 minuter tills "Det okända" startar på 7:an.
Jag är faktiskt väldigt intresserad av det andliga, har provat på det mesta, snuddat vid de flesta religioner, teosofin, hylozoiken m fl och landade slutligen i Martinus kosmologi. Där har jag blivit kvar sedan mer än 20 år. Jag har varit aktiv i Slagruteförbundet, studerat och utövat healing, tarotkort och läser gärna och ofta sådana där mystiska böcker. Och jag gillar "Det okända"! I mina ögon verkar det trovärdigt. De kör inte med konstiga ljud-/ljuseffekter och den research de gör verkar vara ärlig. Jag såg inte höstens 1:a program men nu ska jag bänka mig framför TV:n med en kopp varmt, rött té för att försöka dämpa hostan och min hastigt påkomna förkylning, så kraftig att jag inte kunde gå på höstens första målningsträff. Så jag har förmodligen missat en massa skönt skvaller.
Jag brukar glatt stjäla trevliga bilder från nätet för att piffa upp mina inlägg. Jag inbillar mig att de väcker mer nyfikenhet då och jag därmed får fler läsare. ;) Men nu är det så att min väninna, fotografen Berit Djuse, har börjat terra mig med min kommande olyckliga karma pga mina stölder. Så nu har jag beslutat mig för att bli laglydig. Får se om jag kan undgå några hemskheter på det sättet. Men jag undrar det, jag. Jag blir ju lydig "under galgen" så att säga. Det är ju inte riktigt ärlig lydnad. ;)
Så nu hoppas jag att mina snälla läsare tipsar mig om sajter där man få ta bilder gratis. Tar tacksamt emot många förslag.
Nu är det bara 3 minuter kvar tills filmen börjar så jag avbryter här. Det är ju en massa reklam i början så jag hinner fixa mitt tè också.
Jag är faktiskt väldigt intresserad av det andliga, har provat på det mesta, snuddat vid de flesta religioner, teosofin, hylozoiken m fl och landade slutligen i Martinus kosmologi. Där har jag blivit kvar sedan mer än 20 år. Jag har varit aktiv i Slagruteförbundet, studerat och utövat healing, tarotkort och läser gärna och ofta sådana där mystiska böcker. Och jag gillar "Det okända"! I mina ögon verkar det trovärdigt. De kör inte med konstiga ljud-/ljuseffekter och den research de gör verkar vara ärlig. Jag såg inte höstens 1:a program men nu ska jag bänka mig framför TV:n med en kopp varmt, rött té för att försöka dämpa hostan och min hastigt påkomna förkylning, så kraftig att jag inte kunde gå på höstens första målningsträff. Så jag har förmodligen missat en massa skönt skvaller.
Jag brukar glatt stjäla trevliga bilder från nätet för att piffa upp mina inlägg. Jag inbillar mig att de väcker mer nyfikenhet då och jag därmed får fler läsare. ;) Men nu är det så att min väninna, fotografen Berit Djuse, har börjat terra mig med min kommande olyckliga karma pga mina stölder. Så nu har jag beslutat mig för att bli laglydig. Får se om jag kan undgå några hemskheter på det sättet. Men jag undrar det, jag. Jag blir ju lydig "under galgen" så att säga. Det är ju inte riktigt ärlig lydnad. ;)
Så nu hoppas jag att mina snälla läsare tipsar mig om sajter där man få ta bilder gratis. Tar tacksamt emot många förslag.
Nu är det bara 3 minuter kvar tills filmen börjar så jag avbryter här. Det är ju en massa reklam i början så jag hinner fixa mitt tè också.
fredag, augusti 30, 2013
Jag lever fortfarande
Och har det ganska bra, faktiskt. Livet rullar på. Men just nu står det ändå lite stilla. Det är konstigt så åldern och sjukdom i familjen tar krafterna ur en. Det är nog ändå så att man ska rensa i röran - ja, både den mentala och fysiska röran, alltså. Det ligger mycket sanning i uttrycket att ".... det jag äger, äger i stället mig". Min fysiska och mentala ork har svårt att klara av att ta tag i alla olika "måsten". Och då blir det varken hackat eller malet. En läkare skulle kanske säga att jag lider av en depression men så känner jag det inte i alla fall. Jag är liksom bara "blank"!
Kanske skulle jag bejaka målningen mera. Den ger mig kraft och inspiration. Det är något jag verkligen brinner för. Men det har varit så många måsten under lång tid att jag helt enkelt inte hunnit med målningen. CG:s sjukdom och flytten i våras har tagit mer på mig än jag vill erkänna.
Mina 14 dagar under juli tillsammans med en väninna på Martinus Center, Klint, Danmark var välbehövligt. Jag visste att våra barn såg till CG under tiden. Då kunde jag koppla av helt och njuta av vädret och de underbara vibrationerna på centret.
Av en lycklig "slump" fick jag reda på att Landstinget har ett rehabcenter i Tandådalen och V36 är det en temavecka om Parkinson-sjukdomar. Allt ordnades i blixtrande fart och på söndag (dvs i övermorgon) åker vi. För CG tror jag att det blir mycket givande att få träffa människor med samma besvär och diskutera sina bekymmer. Där finns sjukgymnastik och bad. Föredrag hålls om sjukdomen och jag hoppas det finns tillfälle att ställa frågor till kompetent personal. Vårdcentralens läkare har tyvärr inte så mycket tid för det.
Sedan får jag kanske mer tid att måla!
Kanske skulle jag bejaka målningen mera. Den ger mig kraft och inspiration. Det är något jag verkligen brinner för. Men det har varit så många måsten under lång tid att jag helt enkelt inte hunnit med målningen. CG:s sjukdom och flytten i våras har tagit mer på mig än jag vill erkänna.
Mina 14 dagar under juli tillsammans med en väninna på Martinus Center, Klint, Danmark var välbehövligt. Jag visste att våra barn såg till CG under tiden. Då kunde jag koppla av helt och njuta av vädret och de underbara vibrationerna på centret.
Av en lycklig "slump" fick jag reda på att Landstinget har ett rehabcenter i Tandådalen och V36 är det en temavecka om Parkinson-sjukdomar. Allt ordnades i blixtrande fart och på söndag (dvs i övermorgon) åker vi. För CG tror jag att det blir mycket givande att få träffa människor med samma besvär och diskutera sina bekymmer. Där finns sjukgymnastik och bad. Föredrag hålls om sjukdomen och jag hoppas det finns tillfälle att ställa frågor till kompetent personal. Vårdcentralens läkare har tyvärr inte så mycket tid för det.
Sedan får jag kanske mer tid att måla!
lördag, juni 15, 2013
Dags att vända blad.
Vet ni att det är precis 3 månader sedan jag sist skrev i bloggen? Jag trodde faktiskt det var ännu längre sedan. Det har hänt så mycket och det har varit ganska jobbigt. Flytten tog mer på mig än jag kunde ana. Oförutsedda händelser gjorde att planeringarna ändrades och det var nog bara tack vare min underbara släkt och mina vänner som genom sin fantastiska hjälp fick flytten att gå i lås.
Under de hektiska dagarna gick jag nog också igenom en s k hjärthändelse. Jag promenerade till ICA och mäklaren för att uträtta några ärenden när jag fick ett väldigt tryck över bröstet och mellan skuldrorna. Jag blev kallsvettig, yr, illamående och väldigt trött. Lätt huvudvärk fick jag också. Jag förmådde inte handla de få saker jag skulle ha utan promenerade de 300 metrarna hem - oerhört sakta. Jag kunde inte tro att det var hjärtat som sade ifrån utan tog det som stark stress. Så jag lade mig och vilade när jag kom hem. Efter några timmar kände jag mig bättre och fortsatte sedan flyttbestyren. Men illamåendet, tröttheten, huvudvärken och även attacker av kallsvettning fortsatte under mer än en månad. När jag äntligen tog kontakt med läkare blev jag undersökt och fick stränga order om lugnare tempo och genast ringa 112 om trycket över bröstet hände igen.
Jag känner att jag har blivit extremt stresskänslig. Så nu har jag bestämt att lyssna på kroppen och inte ha så många järn i elden samtidigt. Flytten är nu avklarad, de flesta (men inte alla) banankartonger är uppackade och de flesta möblerna har hittat sin rätta plats. Tavlorna kommer upp så småningom.
Vi har nu känt att vi kan tillbringa mer tid i stugan där vi kan slappna av ordentligt. Jag känner att det är läkande för mig att vara här och jag behöver det. CG har lite svårare för att finna ro, han sover sämre här. Som tur är kan vi sova när vi vill. Tyvärr har jag inte ännu fått känna den där riktiga målarlusten. Men det kommer nog.
Samtidigt som flytten pågick så hade Rättviks Konstföreningen utställning i Kulturhuset där jag hade tre tavlor utställda, bl a de två jag målade på Findhorn i Skottland. Tyvärr visade det sig sedan att en av mina tavlor hade stulits någon gång under utställningen. Det var verkligen en besvikelse och jag kände mig väldigt kränkt. Men jag får väl trösta mig med att någon tyckte att tavlan var snygg. Jag ska skriva närmare om det på min målarblogg. Men inte i kväll.
Under de hektiska dagarna gick jag nog också igenom en s k hjärthändelse. Jag promenerade till ICA och mäklaren för att uträtta några ärenden när jag fick ett väldigt tryck över bröstet och mellan skuldrorna. Jag blev kallsvettig, yr, illamående och väldigt trött. Lätt huvudvärk fick jag också. Jag förmådde inte handla de få saker jag skulle ha utan promenerade de 300 metrarna hem - oerhört sakta. Jag kunde inte tro att det var hjärtat som sade ifrån utan tog det som stark stress. Så jag lade mig och vilade när jag kom hem. Efter några timmar kände jag mig bättre och fortsatte sedan flyttbestyren. Men illamåendet, tröttheten, huvudvärken och även attacker av kallsvettning fortsatte under mer än en månad. När jag äntligen tog kontakt med läkare blev jag undersökt och fick stränga order om lugnare tempo och genast ringa 112 om trycket över bröstet hände igen.
Jag känner att jag har blivit extremt stresskänslig. Så nu har jag bestämt att lyssna på kroppen och inte ha så många järn i elden samtidigt. Flytten är nu avklarad, de flesta (men inte alla) banankartonger är uppackade och de flesta möblerna har hittat sin rätta plats. Tavlorna kommer upp så småningom.
Vi har nu känt att vi kan tillbringa mer tid i stugan där vi kan slappna av ordentligt. Jag känner att det är läkande för mig att vara här och jag behöver det. CG har lite svårare för att finna ro, han sover sämre här. Som tur är kan vi sova när vi vill. Tyvärr har jag inte ännu fått känna den där riktiga målarlusten. Men det kommer nog.
Samtidigt som flytten pågick så hade Rättviks Konstföreningen utställning i Kulturhuset där jag hade tre tavlor utställda, bl a de två jag målade på Findhorn i Skottland. Tyvärr visade det sig sedan att en av mina tavlor hade stulits någon gång under utställningen. Det var verkligen en besvikelse och jag kände mig väldigt kränkt. Men jag får väl trösta mig med att någon tyckte att tavlan var snygg. Jag ska skriva närmare om det på min målarblogg. Men inte i kväll.
lördag, mars 16, 2013
Ny bostad och inga deadlines
Nu är jag i etern igen efter en lång cybervila. Utan fast telefon under lång tid och utan bredband ännu längre. Vi hade tillgång till öppet nät på biblioteket men där kändes det inte avslappnande att sitta och surfa.Och inte ville man logga in där på t ex banken mm heller under den tiden. Förresten hade jag inte tid att surfa heller.
Flytten har varit dryg men nu känner jag att jag börjar återfå krafterna och känna lust och glädje att ta itu med saker igen. Fortfarande kryssar jag mellan banankartonger och ICA-kassar men de blir färre och färre. Lägenheten är ljus och trevlig och bostadsbolaget Nils Skoglund AB är verkligen tillmötesgående.
Jag har nyss lyckats sparka mig fram mellan kartongerna till mitt kommande "skrivbord" - en skiva lagd på två backar. Det fungerar ganska bra. Lite väl högt, dock.
Vi hörs.
Flytten har varit dryg men nu känner jag att jag börjar återfå krafterna och känna lust och glädje att ta itu med saker igen. Fortfarande kryssar jag mellan banankartonger och ICA-kassar men de blir färre och färre. Lägenheten är ljus och trevlig och bostadsbolaget Nils Skoglund AB är verkligen tillmötesgående.
Jag har nyss lyckats sparka mig fram mellan kartongerna till mitt kommande "skrivbord" - en skiva lagd på två backar. Det fungerar ganska bra. Lite väl högt, dock.
Vi hörs.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)