Uranbrytning i Rättvik?

I FaluKuriren kan man idag läsa att bolaget European Mineral Exploration AB har fått undersökningstillstånd för brytning av uran och andra metaller av Bergsstaten, ett beslutsorgan inom statliga förvaltningsmyndigheten SGU (Sveriges geologiska undersökning). Tillstånd till undersökning har getts till stora markområden i Rättvik, vilket hela kommunledningen i Rättvikär motståndare till. Kommunen får tydligen inte ha några åsikter innan undersökningstillstånd ges!

"Vi som kommun har inte rätt att uttrycka oss i frågor om undersökningstillstånd" säger Annette Riesbeck, kommunstyrelsens ordförande.

Nu har kommunstyrelsens allmänna utskott beslutat att överklaga Bergsstatens medgivande till European Mineral Exploration AB vars styrelse består av 2 personer med säte i Nederländerna och Storbritannien/Irland. Bolaget bildades 2013 och aktiverades i febr. 2014. 0 anställda.

Är det verkligen möjligt att kommunerna har så lite att säga till om att de inte ens får ha synpunkter på tillståndsgivning av så omfattande, milöfarlig verksamhet som uranbrytning? Som dessutom skall ledas av ett alldeles nystartat bolag utan resurser?

Nu har jag ställt till det igen!

Jag hade ju en dator krasch för en tid sedan. Det har resulterat i en ny kraftfull laptop som nu bl a skulle få en ny upphottad variant av Office. (jag tycker att det är jättekrångligt med gratisvarianter som sedan ska sparas i div versioner som kan läsas av alla). Ska jag vara alldeles ärlig så begriper jag ingenting av det där!

Så jag kontaktade Pricerunner och såg ut det företag och den variant jag ville ha. Fyllde i alla uppgifter, betalade och väntade på nedladdning. Men sedan började eländet!! De skulle ha dom o dom uppgifterna! Uppgifter om det o det, återställningskoder, säkerhetslösen och ditt o datt. Till slut kom jag till en sida med 1000 (ja, det verkade så) råd om hur jag skulle göra för att få fram de namn, lösen och koder (gamla koder som jag glömt) som behövdes för att nedladdningen skulle ske (eller så sker den i alla fall, jag vet inte).

Till sist gav jag upp, stängde ner alltihopa, skickade ett argt mail till "Det stora företaget" och frågade hur jag skulle bete mig. Sedan gick jag ut i vardagsrummet och tittade på TV!

Nu har jag lugnat mig något och sitter nu här och kuckilurar framför datorn. Det kanske ändå hade varit bättre att fortsätta med LibreOffice.

Vernissage 5-6 april i Vuxenskolans lokaler i Rättvik.

Under temat Fred, samverkan och andligt uppvaknande ställer jag ut ett antal akrylmålningar i Vuxenskolans lokaler, Vasagatan 7A i Rättvik.

Med hjälp av en kombinaton av kurbits- och mandalamåleri försöker jag åskådliggöra vikten av fred och samverkan över gränserna och vikten av att vi vårdar både vårt fysiska liv och vårt inre andliga liv, vår själ.

Gå in på min målarblogg, Brittis ManDALAart så kan du läsa mer om mitt måleri. Klicka bara på länken i länklistan till höger så kommer du direkt in på den bloggen.

SecOp löser problemet med återvinning, avfallsberg och miljö

Avfallsbergen växer, miljön skadas och våra naturtillgångar plundras. Hur ska denna trend vändas? Vi har ju bara en jord.

 Min åsikt är att vi måste börja satsa på kvalitet på kläder o prylar. Satsa på att laga/reparera när de går sönder eller sälj till Second Opinion, "SecOp" (en ny sorts kvalitetsloppis) när vi tröttnat på prylarna/kläderna/möblerna. (Eller varför inte SeCop? =Svensk samverkan)

Lokala hantverks-/arbetstillfällen skapas över hela landet och innebär att människor som vill arbeta med händerna också får en chans till jobb. Och detta även i glesbygden! Man måste inte ha gått i högskola för att bli en duktig, efterfrågad hantverkare.

Prylarna som säljs på SecOp ska naturligtvis vara momsbefriade. Moms har ju redan betalts för varan när den var ny. En massa krånglig administration sparas.  Många människor med praktiskt handlag tvekar ofta att starta eget pga administrationen. Det är bara arbetstiden som är skattebelagd.

En sådan SecOp-butik ska ha samma status och ses med lika respektfulla ögon som en butik som säljer nytt. Ligga bland alla andra butiker, vara ett alternativ till inköp av nyttillverkat.

Vem törs satsa? Vem blir först? Varför inte en butik i Kupolen i Borlänge? Jag har alltid betraktat  Borlänge som en stad som är progressiv och framåt.

PS: Det här är saxat och lite justerat, efter ett inlägg på min systers blogg där jag skriver om mina funderingar som legat och grott under lång tid. Därav den konstiga bakgrundsfärgen. Och jag vet inte hur man justerar det. Hoppas det inte stör för mycket  DS.

Norges medaljer idag var en uppvisning i samarbete

Jag har alldeles nyss sett hur norska tjejerna totalt överlägset tog samtliga medaljer på 3-milen i Sortji idag. Vilken insats! Ett stort GRATTIS!

De har också på ett fantastiskt sätt visat vad samarbete kan betyda. De hjälptes åt ända till den sista kilometern. Och gladdes åt varandras prestationer. Tänk om samma anda kunde genomsyra konkurrenter inom andra dicipliner -  företagande t ex.

Jag mår fortfarande illa över Leksandsbröds hjärtlösa agerande när de förstörde alla bakugnarna då de lade ner bageriet där Vikabröd bakats under långa tider. Det lilla bageriet som ville starta tillverkning av handgräddat knäckebröd i liten skala ville överta lokalerna och några av ugnarna men fick stå vid sidan och beskåda hur alla ugnarna förstördes.

Jag är övertygad om att man kan konkurrera utan att döda varandra. Det har norskorna med all tydlighet visat under OS idag.

Staten har blivit ett riskkapitalbolag

För ett par dagar sedan stod det i tidningarna och sades på TV att SJ måste minska på underhållet och säga upp folk. En av anledningarna är att staten kräver att SJ ska leverera in så stora vinster till staten.

Har staten blivit ett riskkapitalbolag?

Äldreboende och bostadsbrist

Det råder stor brist på lägenheter för unga familjer. Samtidigt sitter många äldre i sina 2- och 3-rumslägenheter och önskar inget hellre än att få flytta till ett äldreboende.

Varför byggs inte fler äldreboenden? Många lägenheter skulle på så sätt frigöras för unga familjer och hemtjänstpersonalen skulle slippa tillbringa sin arbetstid ute på vägarna i stället för att arbeta med det de är utbildade för.

Alla skulle tjäna på den rockarden. Äldre skulle få känna trygghet, de unga får bostäder och kommunen tjänar pengar.

Vad är orsaken till att inget görs åt saken?

Alliansen vill "ta tillbaka jobbfrågan". Men allt färre har råd att konsumera.

Jag lyssnade nyss på alliansens utspel inför valet att de ska "ta tillbaka jobbfrågan". Men de har tydligen missat att det måste finnas människor som har råd att köpa prylarna också.

Äldreboende till de som önskar och frigör lägenheter till yngre.

På TV och tidningar är det just nu många inslag om hur svårt det är för äldre och vårdbehövande att komma in på äldreboende trots att de behöver det och också gärna skulle vilja det.

Som jag ser det så skulle det vara en samhällsvinst att erbjuda äldreboenden för de som vill bo så. Lägenheter i massor skulle frigöras för den stora skara yngre som nu desperat söker bostad. Hemtjänstpersonalen skulle kunna ägna sig åt sitt yrke i st f att flänga runt med sina hemtjänstbilar för att nå sina "brukare".

Äldreboendet skulle, förutom små 1- och 2-rumslägenheter med kokmöjligheter, innehålla matsal, sällskapsrum, gym, sköterskemottagning, kanske ett litet bibliotek. Inga långa, tråkiga korridorer.

Jag själv fyller snart 73 år och är fortfarande frisk och rörlig men om/när jag blir sjuklig, handikappad eller ensamstående skulle jag verkligen inte vilja sitta ensam i en liten lägenhet och längta efter sällskap.

Bingolotto vinst med förhinder!

I mitt förra inlägg (en evighet sedan) skrev jag att vi har haft en osedvanligt lugn jul och nyår. Barn o barnbarn firade av olika anledningar sina högtider på varsitt håll och vi hade det lugnt här hemma.

Men en sak medförde vår lugna nyårshelg - vi spelade för första gången på länge BingoLottos nyårsspel. Och hör och häpna - jag vann! 1000 kr att användas på Intersport! Glädjen var stor.

Ett par veckor senare skulle vinsten omsättas i en tjusig vinterdress lämplig för promenader med stavar i stark kyla. Men närmsta Intersportbutik ligger i Borlänge, 6 mil bort. Men vad gjorde väl det! Dressen hägrade ju. Och mycket annat kunde också uträttas. Vi fikade på det nyöppnade IKEA (gott och prisvärt) tillsammans med dotter o barnbarn och handlade lite annat smått o gott.

På Intersport hittade jag en lämplig dress för 999 kr! Perfekt. I kassan lämnade jag glatt in vinstkupongen vilket dessutom skulle ge Intersport en bonus på 1 kr. :)  Men nu började problemen. De hade ingen aning om vad de skulle göra med kupongen. Det slutade med att jag betalade dressen med mitt kort och fick noterat på kvittot att jag senare skulle lämna in ersättning på något sätt från BingoLotto och därmed få tillbaka pengarna jag låg ute med.

Väl hemma läste jag noggrant igenom vinstvillkoren. Nya lotter och kontantvinster upp t o m 1000:- betalas ut av ombudet på orten. Vid vinster över 1000:- då ska lotten skickas in i rekommenderat brev. Jaha - men min vinst då? Den var inte att betrakta som kontantvinst och vinstsumman var 1000:- och inte "över 1000:." Den hamnade så att säga mellan stolarna. Ombuden visste ingenting och jag skickades mellan olika telefonnummer innan jag fick reda på hur jag skulle förfara. Lotten skulle skickas in! Så idag har jag skickat lotten i rekommenderat brev (76:- för inrikes 1-klass brev).

Nu ska det komma ett presentkort som jag kan lösa in i kontanter på Intersport mot uppvisande av kvittot då jag köpte dressen (förutsatt att jag kommer inom 30 dagar). Så nu hoppas jag att de inte ligger på utskicket av kupongen för länge. Sedan blir det en ny ToR-tripp 12 mil till Borlänge. Om man räknar krasst på mina kostnader 24 mil x 18 kr = 432 + 76 = 508 kr så blir vinsten reducerad med ca 50%. En ganska kraftig omkostnad. Hur skulle det ha känts för någon som bor i riktiga glesbygden? I Norrlands inland t ex? Jag undrar om BingoLottos kreativa idépanel har tänkt på det. Men jag är glad för min dress i alla fall.

Millenium-triologin återuppstår!

Nu går skammen på torra land! Nordstedts förlag har gett i uppdrag till författaren David Lagercrantz att skriva en ny bok om Lisbeth Salander och Mikael blomkvist. Ni vet - den där berömda Millenium-triologin som skrevs av Stieg Larsson, som tragiskt gick bort strax innan hans första bok kom ut.

Märk väl - det är inte fråga om den där fjärde boken som sägs halvskriven finnas i Stieg Larssons sambons dator. Det är en helt ny bok men med Stieg Larssons huvudfigurer, övriga omständigheter och miljöer och skriven av en helt annan författare.

Det känns faktiskt som en slags våldtäkt. Som dessutom tycks vara laglig.

Leksands knäckebröd smakar inte gott längre

I många år har två knäckebrödmackor med ost stadigt varit min frukost tillsammans med en balja kaffe.  Och det skulle självklart vara Leksandsknäcke. Samt morgontidningen. Men nu smakar inte mackorna så gott längre.

Jag har sedan länge vetat att Leksandsbröd köpt upp världsberömda, handgräddade Vikabröd men efter en tid lagt ner det oekonomiska vedeldade brödbaket i Vika och flyttat det till Leksandsfabriken och börjat baka på mer modernt sätt. Leksandsbröd lade ner fabriken i Vika, sade upp personalen, rev alla ugnar och all utrustning skrotades.

En kvinna på orten vill börja grädda bröd på det gamla sättet igen i lite mindre skala och berättar att hon sedan länge förhandlat om att inte alla ugnarna skulle rivas. Leksandsbröds VD förnekar kännedom om detta. F*n tro´t.

Brödjätten Leksandsbröd tvekar alltså inte att slå undan benen på en innovativ kvinna som vill baka bröd i liten skala för den lokala marknaden och samtidigt ge några av de uppsagda bagarna jobb. Allt i den  hyllade konkurrensens namn. Detta handgräddade bröd är en droppe i havet i jämförelse med jätten Leksandsbröds produktion. Det gäller tydligen att döda minsta lilla irriterande mygga.

Var har samverkan och solidaritet tagit vägen?

Människan uppstod när det kliade på ryggen.

Jag är helt övertygad om att människans intelligens startade med att det kliade på ryggen!

En liten del av ryggen når vi inte med våra händer och naglar. När det kliar där uppstår vårt behov av hjälpmedel. Under vårt apstadium skapades vårt sociala liv genom vårt behov av att bli kliade på ryggen. Men så småningom ökade vårt behov av att bli kliade och det blev en indikation på status - ju mer vi blev kliade desto högre status.

Därmed skapades klyftor i apsamhället, ensamhet uppstod som i sin tur skapade ett behov av maskiner som kunde ersätta den sociala klådan. Därur uppstod vår enorma utvidgning av intelligensen! Och därmed uppstod den moderna människan.

En lång kratta uppfanns som tillfredsställde vårt behov att bli kliade på ryggen. Men sidoeffekter skapades också. Bostäder, kläder, bilen, datorer osv.

Tänk att en sådan liten detalj som en onåbar fläck på ryggen kan skapa en sådan utveckling! Gud visste nog vad han gjorde när han skapade den lilla fläcken på ryggen.

Eller hur!?

(Egentligen skulle jag vilja ha med en liten bild av en sån där ryggkratta som man köper på Rättviks marknad för 50:-. Men jag har ingen själv (har fortfarande ett socialt liv tillgängligt) och jag har dyrt och heligt lovat en väninna att aldrig mera stjäla bilder från nätet så det blir därmed ingen bild den här gången.  :))

Nanotekniken - världens frälsning eller dess undergång?

Min käre bror sände mig den här länken från YouTube om nanoteknikens välsignelser:

https://www.youtube.com/watch?v=mEH6tDLKcVU&feature=youtube_gdata_player

Filmen visar på vilka fantastiska egenskaper nanotekniken har och vilka otroliga förbättringar vår vardag kan få.

Otroligt energibesparande, nästan outslitliga material i kläder, verktyg, flygplan osv. Plaster med sådana egenskaper att vi knappt kan föreställa oss det.

Det pågår försök med att låta nanopartiklar vara bärare för mediciner som skall transporteras till olika organ för att där ge lokal effekt eftersom nanopartiklar lätt penetrerar huden och vandrar in i vår kropp. Redan nu tillverkas hudkrämer mm som innehåller nanopartiklar för att göra hudkrämen smidig och behaglig. Men vad händer om krämen tränger längre in i kroppen? Vet vi det? Någon berättade för mig att det tydligen finns nanopartiklar i tvättmedel. Undrar om det stämmer? I så fall - vilken verkan har det på miljön?

I filmen visas på kläder, skor, verktyg och byggmaterial som behandlas med nanopartiklar. Smuts, lera, vatten mm bara rinner av. Underbart! Men vad händer i miljön?

Vad händer när dessa nanopartiklar tas upp av alger, mikroorganismer och därefter till högre djurarter? Vet vi det?

Vad händer t ex när nanopartiklar fäster sig till jordpartiklar och får denna fantastiska vattenavvisande egenskap? Blir våra jordar till öknar?

Jag är inte emot den hägrande tekniken - tvärtom! Men den får inte komma i händerna på allehanda vinstjagande företag förrän effekterna på vår jord och därmed på allt levande är grundligt undersökt. Om det inte redan är försent!

Äntligen har jag förstått!

Äntligen har jag förstått varför jag aldrig träffar någon bekant på Rättviks marknad! Varken på höst- eller vårmarknaden.

Under alla år när jag bodde "utsocknes" så återvände jag hem till Rättvik under marknadsdagarna bl a i hopp om att träffa gamla klasskamrater m fl. Men det var väldigt sällan det hände. Samma nu när jag blivit s k hemvändare. Inte en enda bekant träffade jag när jag gjorde min runda nu på eftermiddagen. Det blev i alla fall marknadsgodis (dom där bitarna av chokladnougat, ni vet), strumpor och varma munkar.

Nu har jag äntligen förstått varför jag aldrig träffar på någon bekant. De håller sig hemma under marknadsdagarna när lilla Rättvik översvämmas av försäljningsstånd och så kryper dom ut när det blir vardag igen! För då brukar jag träffa på ganska många. Det är bara jag som envisas med att traska runt och kika i alla stånd. Bäst tycker jag om stånden med alla väskor i olika modeller. Jag vänder och vrider på dom och funderar om det kan vara något för mig. Och nu när jag blivit med smartphone och allt! Det vimlade av stånd med allehanda läckra fodral för smartphones! Och jag som inte hade min nya telefon med! Det var ju ingen idé att ta med den när jag ännu inte fått den att fungera!

Äntligen en positiv nyhet i tidningen!

Rubrik i dagens FK: Kossor kan träda in i kommunal tjänst.
http://www.dt.se/nyheter/mora/1.6298193-kossor-nya-kommunalare-

Tydligen har kommunerna Älvdalen, Orsa, Mora, Rättvik, Leksand och Gagnef  samt LRF slagit sina kloka huvuden samman och på laglig väg försökt "kringgå" de vansinniga upphandlingsreglerna som ju förbjuder kommuner att gynna "närodlat" till sina skolor och äldreboenden.

Tydligen ska det kunna gå att kommunerna köper upp - i det här fallet - köttdjur och sedan tecknar avtal med arrendatorer av kommunala marker för beten, skötsel, uppstallning samt vidareförädling för att sedan ha mat till skolor och äldreboenden. På köpet får kommunen sina marker brukade och öppna landskap skapas samt nya jobb och skatteintäkter.

Kanske kan de på sikt trygga lokal mjölkförsörjning och tillgång på lokala grönsaker också på samma sätt. Och varför inte försäljning till lokalbefolkningen?

Jag önskar gruppen lycka till.

Medicinburken med Trombyl är "barnsäker" även för vuxna.

Nu är jag arg - rejält arg!! Jag kan inte öppna burken med Trombyl (= 1/3 barnalbyl) som läkaren skrivit ut! Burken har "barnsäkert" lock (i all välmening, förstås) men jag klarar inte av att få av locket!

Burken är försedd med tydliga anvisningar hur locket skall öppnas. Man skall trycka in på två ställen på lockets sida och vrida motsols. T o m jag förstår hur man ska göra men jag orkar inte få upp locket. Jag har lite ont i höger tumme så det går inte med höger hand men det går inte med min vänstra, helt friska hand heller.

Idag är det jag som går ner på apoteket och ber att få hjälp. Jag vill ha tabletterna överförda i en burk som jag kan öppna. Och så vill jag ha etikett påsatt på den burken! Det kan väl inte vara meningen att jag ska behöva skaffa hemhjälp för att dosera medicinen!?

Jag undrar om jag kan få läkaren att skriva ut ett annat märke med bättre förpackning och skriva på receptet att medicinen inte får bytas ut!

Lite senare: Även apotekspersonalen hade svårigheter att öppna förpackningen. Till sist lyckades de och när de sedan hade skruvat av och på locket ett antal gånger så gick det lättare. Så nu kan även jag öppna burken med min högerhand. Men gissa om personalen ska få öppna mina burkar i fortsättningen! 

Behovet av konsumtion

Jag lyssnade på Anders Borgs budgetförklaring vid flera av nyhetsutsändningarna idag. Jag hörde honom säga att det var nödvändigt att ge ännu ett jobbskatteavdrag för att stimulera konsumtionen. Men vore det inte bättre då att ge de pengarna till de som har minst, dvs de arbetslösa? De har så lite att röra sig med att de garanterat kommer att använda pengarna till konsumtion, bl a mat o kläder. De som redan tjänar ganska mycket kommer troligen att i större omfattning stoppa pengarna i madrassen eller något konto i ett skatteparadis. Och det gynnar inte konsumtionen.

Jag har också tvingats konstatera att det inte någonstans nämns ordet "solidaritet" eller "samarbete". I stället stimuleras bara konkurrens mellan människor. Det känns inte bra. Inte alls bra.

Vart har tiden tagit vägen?

Idag åkte CG och jag en sväng med bilen. Det blev en tur upp till Toppstugan ovanför slalombacken i Rättvik. Vilken hisnande utsikt över Rättviken och samhället Rättvik där jag är uppfödd och gått i skola.

Så annorlunda det ser ut nu mot vad jag minns från tiden då jag åkte slalom här i backen. På den tiden var det träskidor med kabelbindning och hickorykant eller stålkant (jag minns inte vilket som var först). Visst har jag åkt slalom med modernare utrustning på andra orter under åren som gått, men mina roligaste minnen är ändå åkningen med stålkanter. Nu är det rodelbana på sommaren och slalombana på vintern. En liten nostalgistund där uppe på toppen i det vackra höstvädret och med den vidunderliga utsikten.

Morgontidningen i den bästa av världar

Har nyss avslutat min ljuvliga morgonstund med kaffe och två obligatoriska knäckebrödmackor med ost. Samt morgontidningen!

De som känner mig vet, att jag politiskt står lite till vänster och åt miljöhållet till. I flera år prenumererade jag på DD men känner mig tvingad att byta till FK på grund av det f ö tunna innehållet i DD. (Tyvärr fick jag tumma lite på min önskan om stora rutor i Sodukon.)

Jag har funderat på det här med tidningsdöden. Vi talar i alla sammanhang om vikten av samarbete över gränserna. Varför gör man inte detsamma inom tidningsvärlden? Där är det tydligen vattentäta skott mellan tidningar med olika politisk inriktning. Är det inte lite omodernt?

I den bästa av världar prenumererar jag på en morgontidning där olika politiska åsikter samsas. Tänk att få slå upp en tidning med gemensamma familjesidor, nyheter, köp/sälj, korsord, kultur och annonser. Och speciella sidor för Dalarna, Falun, Borlänge VästerDalarna, Rättvik/Leksand osv. Så bör det förstås finnas en sida Riksnyheter, gärna första sidan. Som grädde på moset finns det sedan väl markerade sidor för de olika politiska falangerna. Där ska det finnas ledarsida, opinion, politiskt präglade nyheter och annonser. Insändarsidan kan med fördel ligga under det gemensamma. Tänk viken levande debatt det skulle bli! Sporten bör absolut ligga som bilaga, så slipper det bli slagsmål runt frukostbordet.

En ovan förslagen sammanslagning av ortstidningarna skulle spara massor av pengar och jag tror att prenumerationerna skulle öka rejält eftersom tidningen blir fylligare då de gemensamma intresseområdena faktiskt rör sig över alla politiska riktningar. Däremot ser jag det som viktigt att man noga markerar vad som är politiskt färgade inlägg. Människor blir annars misstänksamma och läser med misstro. Med viss tvekan - och en ursäkt till DD - tycker jag att tidningen namn med fördel bör heta Dalarnas Tidning (obs, i singular!).

Det borde inte vara svårt att samsas om tidningssidorna. T o m Almedalsveckan avlöpte ju utan missöden. Ett nytt slags Dalauppror som den här gången slåss för samarbete?

Jag vill ändra mig: Namnet på den nya supertidningen skall naturligtvis vara "Dalatidningen". Det bör göra alla nöjda och glada.