Mandalamålningar utställda i ABF:s fönster

Jag har under nära 2 månader fått ställa ut mina målningar i ABF:s fönster i Rättvik. F n är det några av mina mandalamålningar som hänger där. Om någon vecka ska jag byta och hänga ut naturmålningar. Jag målar faktiskt det också.

Belysningen har jag fixat själv. Ledlampor (inköpta på Clas Ohlson) monterade på aluminiumskenor som böjts till lämplig form.. Sitter fästade på tavlan med kardborreband. Enkelt o billigt och lätt att byta.

Jag är inte alls sjuk, eller så ...

... bara så himla slö. Jag tror att det är vädret. Ingen sol, bara lite snö och kring 0-an.
Jag längtar efter sol, gnistrande vit snö och en temperatur kring -5 grader.

Och så ska jag nog gå och köpa mig nya varma vinterskor typ snowboots (som det hette på 70-talet, vet inte vad de kallas nu för tiden). Jag fryser om fötterna i mina kraftiga kängor! Sedan jag blev tvungen att lägga in specialdesignade sulor i kängorna så får jag inte på mig tjocka strumpor och det är nog felet. Borde kanske släppa lite på snörningen som jag inte gjort mig omaket att ändra sedan jag lade i sulorna. Så jag får väl skylla mig själv - antagligen. Går tydligen hellre och köper mig nya skor än jag tar mig mödan att lossa på snörningen! Hur djupt får man sjunka, egentligen? Där ser ni hur mycket vädret betyder! Inte sant?

Och bilen är på service, får inte tillbaka den förrän tidigast i morgon, någon gång. Oljebyte, en ny lampa och så är det nå´t som skramlar någonstans i bilen. Kanske bromsbyte också. Nedrans!

Och så vet jag inte vilka färger jag ska ha på min pågående manDALA-målning. Jag målar på en så´n där ostbricka i teak med olika ostar på, som funnits att köpa i butikerna under de sista månaderna. Det är helt annorlunda att måla på mörkbrun teak än på vit målarduk, kan jag meddela!

Om en stund ska jag bänka mig vid TV:n och titta på Antikrundan och vältra mig i självömkan över alla gamla grejer jag kastat vid mina sällsynta utbrott av städmani och som i Antikrundan visar sig vara värt många tusenlappar.

Målning har varit min avkoppling

Det var ett tag sedan jag skrev här på bloggen och jag har inte riktigt klart för mig varför. Dagarna har runnit iväg, helt enkelt. Men jag har målat en del i alla fall.

Målningen jag visar här är inte riktigt klar ännu men jag gjorde en paus för fika och passade på att ta det här fotot. Det fattas lite detaljer och så ska jag även måla en bård runt den breda ramen.

Utöya, Norge och ManDALA-målning

Tragedin med bombdådet i Oslo och dödsskjutningarna på Utöya i Norge har verkligen berört oss. En högerextrem norrman tycks ensam ha åstadkommit denna förödelse. CG och jag har följt sändningarna hela dagen.

Vad kan jag som medmänniska göra för att hjälpa? Jag kan inte låta bli att tänka på talesättet: "En människa kan inte göra allt men alla kan göra något". Att ställa mig på gator och torg och protestera är inte min stil och jag känner att det blir än mer viktigt för mig att visa min åsikt genom att måla mina mandalas på det sätt som jag känner för. Jag inser också att det är viktigt att jag förklarar mina målningar. Det är nog annars svårt att förstå vad jag menar. Men jag är säker på att om en förklaring medföljer så står betydelsen helt klar för alla.

Länge har jag närt en innerlig önskan av att i bild kombinera österlandets syn på vikten av en inre harmonisk livshållning  med västerlandets fokusering på det fysiska och materiella. Jag anser att båda förhållningssätten är lika viktiga. Människor i österlandet åskådliggör sin livsåskådning i mandalans runda form som riktar uppmärksamheten in mot mitten. Västerlandets materialism vill jag åskådliggöra med att i målningen infoga element som ger starkt intryck av det jordnära och fysiska.

Eftersom jag är född och uppvuxen i Rättvik i hjärtat av Dalarna och alltid har fascinerats av dalmåleriet (kurbitsmåleriet) så faller det sig naturligt att använda mig av de "kurbitsar"  (krusningar) som de berömda dalmålarna gjorde under dalmåleriets storhetstid (1750 - 1850). Dessa dalmålare kom ur ofattbart fattiga förhållanden och de försörjde sig, och sin ofta talrika familj, med att "krusa" väggar, skåp mm med de berömda, vackra kurbitsarna. Det var ofta bilder ur bibeln så som dessa fattiga målare uppfattade den. I dessa bilder med sina vackra "krusningar" kan man ana deras stora längtan efter en bättre värld.

Jag känner en stor glädje och tillfredsställelse när jag arbetar fram mina mönster där jag kombinerar mandalans cirkelform med sitt fokus på fred och harmoni  med det jordnära dalmåleriets längtan efter en bättre tillvaro. Jag älskar att arbeta fram mönstren med hjälp av gradskiva, passare och räknedosa. Där får jag utlopp för min tekniska läggning. Mönstret kalkeras sedan över på en duk och därpå får jag vältra mig i det lustfyllda arbetet att färglägga alltsammans.

Det finns säkert de som ryser av mitt vanvördiga sätt att hantera det heliga dalmåleriet och några av de gamla berömda dalmålarna roterar nog flera varv i sina gravar över mitt tilltag. Men några kanske ler och önskar mig lycka till.

Jag kommer att lägga ut den här texten även på min ManDALA-blogg (länk till höger). Som ni ser skriver jag "ManDALA" eftersom jag verkligen inte målar traditionella mandalas. Dessutom kommer ju Dalarna med på ett hörn också. Inte helt fel, tycker jag. Gå gärna in på min ManDALAart-blogg om ni tycker det är intressant. Klicka på "Brittis ManDALA-art" så kommer ni in. Där finns även länkar till traditionella mandalamålningar samt till länkar om dalmåleriet.

Vernissage på ABF i Rättvik

Glad och stolt poserar jag vid min målning, Dalakrus, på Måndagsmålarnas vernissage på ABF i Rättvik i helgen. Jag hade nöjet och den stora glädjen att få tillfälle att berätta för en reporter från DalaDemokraten om mitt måleri och vad det står för.

Gå gärna in på min ManDALA-blogg (länk till höger) och läs hela artikeln.

Mayakalendern - något att lita på?

Häromdagen fick jag i min brevlåda boken "Mayakalendern - mänsklighetens väg mot ett upplyst medvetande" av Carl Johan Calleman. Jag är visserligen mycket intresserad av andliga ting men om Mayakalendern visste jag inte mer än att "jorden förväntas gå under 2012". Jag har ännu bara läst halva boken och ser fram mot flera spännande lästimmar.

Jag får erkänna att jag hitintills har läst boken slarvigt - mest för att få en hum om det är något jag vill fördjupa mig mer i. Men jag förstod så mycket att Mayafolket har gjort en kalender som berättar om jordens evolution och den slutar 2012 (alt 2011) - därav myten om jordens undergång. Kalendern beskriver många epoker men vi befinner oss just nu i den galaktiska undervärlden (1999 - 28/10-2011), som tillsammans med den universella undervärlden (11/2-2011 - 28/10-2011) avslutar kalendern.

På sidan 120 i boken skriver Calleman: "Med den galaktiska undervärlden  ...... skapa en balans mellan öst och väst...". När jag i fredags kväll läste detta slogs jag av det "slumpartade" sammanträffandet att jag 2007 börjat måla mandalas, som ju symboliserar österns fokusering på det andliga. Jag började 2008 tycka att det var dags att strypa österns monopol på det andliga och att även västvärlden borde tillerkännas en andlig ådra. Så jag började måla mandalas med kurbitsar från Dalarna. Ibland med stark 3D-effekt. En slags protest mot tudelningen mellan öst och väst. Skildrar Mayakalendern (i Callemans tolkning) sanningen om evolutionen?

Gå gärna in på "Brittis ManDALAart"-blogg i högermarginalen och titta på mina mandalas med kurbitsar. Där beskriver jag just min avsikt med målningarna - nämligen att det är dags att öst och väst möts. Det får bli mitt bidrag till det galaktiska och universella samarbetet. Och jag hoppas att människorna förstår mina intentioner.

Anm.: Som sagt - jag har bara skummat boken och har säkert uppfattat mycket helt fel. Om någon vill tillrättalägga, så gör gärna det. Jag blir jätteglad om någon kommer med klarlägganden.

Jag bara målar.

F n ägnar jag all tid - nästan - åt målningen så jag hinner inte fundera så mycket över tillståndet i världen osv. Men jag hann med en promenad på Siljans is i solskenet i alla fall.

I morgon blir det lasarettsbesök för hela slanten. Hjärtat ska kollas och så ska vi passa på att hälsa på en god vän som ligger där.

Vill ni se hur långt jag har hunnit på min Mandala nr 18 så klicka in på min ManDALAart blogg. Den finns i länklistan till höger.

PS: Gå in på  Ett Hjärta RÖTT (länk till höger). Där kan vi snacka om en som tänker på tillståndet i världen. Eller i alla fall tillståndet i Sverige.

Nu har lusten att måla vaknat igen.

Nu har jag kommit igång med målning igen. Det har varit lite skralt med lusten. Kylan, snön och sjukdom i familjen har satt ner initiativförmågan. Här visar jag en idéskiss som jag knåpat på.

Som vanligt är det mandalaformen som fascinerar mig. Jag kommer att visa mer senare på Min ManDALAart blogg (den finns i länklistan till höger).

Mandala nr 17 Namnlös

Idag har jag lagt sista handen vid en mandala som jag jobbat rätt länge med.

Trots att vi hållit oss så lugna hela jul- och nyårshelgen pga förkylningar och hosta så har jag inte orkat hålla i några penslar. Därför kändes det mycket bra att kunna plocka fram penslar och färger idag och göra färdigt den här målningen.

Som ni ser så har jag riktigt vältrat mig i excesser med färger, punkter och glitterstenar. Jag har faktiskt kostat på riktiga Swarovskistenar på den här bilden.

Kom gärna med ett namnförslag. Jag ska lägga ut fler bilder på min ManDALA-art blogg. men inte i kväll.

En dag i Borlänge

Nu är mandala nr 16 Energy Wheel överlämnat till sin ägare så nu kan jag visa den här också. Jag hoppas målningen kommer till glädje och ger den energi som den personen så väl behöver.
På min ManDALA-art blogg har jag närmare beskrivit vad jag avsett lägga in i målningen (se länklistan).

Tydligen hade jag lagt all min energi i målningen för jag nickade till flera gånger under det föredrag som jag bevistade i Folkets Hus i Kvarnsveden i går kväll. Det handlade om Mayakalendern och tyvärr gjorde det pressade tidsschemat att det (i alla fall i mina öron) blev ett rabblande av siffror och årtal. Jag skulle velat ha ett lite mer målande (oj då) föredrag med mindre siffror och mera av övergripande berättelser.

Jag lämnade faktiskt föredraget i förtid under en paus för att kunna ta 21.12-bussen hem till Rättvik. Den bussen går över Falun (med sight-seeing över en massa byar) för byte i Falun och sedan till Rättvik. I mörkret och regnet som rådde trodde jag att jag kommit till Östra Hamngatan i Falun och tryckte på stoppknappen varvid chauffören snällt stannade och släppte av mig. Felet var bara att jag klivit av vid en cykelväg vid köpcentret Tallen. Dörrarna stängdes bakom mig innan jag förskräckt insåg att jag var långt från stadskärnan och målet.  Troligen begrep chauffören att jag klivit av på fel ställe för jag hann fram till framdörrarna, knackade på och släpptes in av en leende chaufför som frågade: "Varför klev du av här, då?". Resten av resan gick utan missöden och jag behövde inte vänta mer än 6 minuter på nästa buss. Resan till Rättvik var lugn och skön och jag hann reflektera över vilken välfärd vi ändå har som erbjuder ett så pass utvecklat kommunikationsnät trots att vårt land är så glesbefolkat.

En "busy" dag i det vackra vädret.

Idag har vi varit "busy". CG har blivit ombedd att berätta lite om sin tid på Grönland på Träffpunkt Buketten för äldre här i Rättvik. Så nu ska han välja ut några trevliga diabilder bland våra ca 900 Grönlands-dior. (bilden visar vår dotter Kicki i fjorden bland isbergen). Vår gamla projektor letades fram (den är minst 50 år gammal) och anslöts till el-nätet. "Plopp" och lampan lyste retsamt upp och dog! En ny lampa kostar ca 600kr (enl uppgift) och finns dessutom inte i handeln längre.

Nu var goda råd dyra. På Tradera fick vi napp och idag tog vi en biltur i det vackra vädret och hämtade dyrgripen. Det blev ett stopp på Kupolen i Borlänge med fika och lite inköp. Vi har ännu inte provat projektorn men vi känner oss trygga med att den fungerar. Annars . . . . ! Det är nog inte helt fel att rädda en projektor till eftervärlden. Så många vackra diabilder som finns undanstoppade i våra hem!

I morgon åker jag till Erik Grind i Falun, min lärare i mandalamålning. I morgon har han s k "inspirationsdag". Dels är det trevligt att träffa och måla bland likasinnade och dels vill jag ha lite råd om hur bakgrunden ska behandlas så att den blir som jag vill (se tidigare inlägg).

Mandala nr 16 The Energy Wheel

Jag har arbetat ett tag med en mandalamålning som ska tillägnas en god vän som kämpar för att komma på benen efter en svår sjukdom. Jag försöker att förmedla så mycket energi i bilden som jag någonsin kan. För det behöver hon för sitt tillfrisknande.

Jag lägger här in det första utkastet. Resten kommer på Brittis ManDALAart, som finns i länklistan

Vernissage i ABF-lokalen i Rättvik på lördag. Välkomna.

Idag har jag lagt sista handen vid Mandala nr 5 Rosa lotus.
Den här mandalan har gått igenom många färgbad. Till och från har jag arbetat med den mellan 2008 - 2010 men inte förrän nu har jag blivit nöjd med resultatet.

Den här mandalan kommer jag att visa på Måndagsmålarnas vernissage på lördag mellan kl 14 - 16 i ABF-lokalen i Rättvik (mitt emot biblioteket).

Passa på att komma till vernissagen och titta på vad vi håller på med. Vi är en samling färglada tanter som har väldigt roligt ihop medan vi målar. Vi bjuder på cider och lite annat, nötter eller nå´t, jag minns inte så noga.

Vernissage på Kulturhuset i Rättvik

Idag har det varit vernissage på Kulturhuset i Rättvik. Det är Konstföreningen som har sin årliga utställning och jag hade med tre målningar.
Intresset var glädjande stort för att stifta bekantskap med mina mandalamålningar i 3D. Det var trevligt att få så många tillfällen att berätta vad min avsikt med mandalamålandet är.

Fler bilder från vernissagen lägger jag på min ManDALAart-blogg som finns i länken till höger.

När Christer och jag minglat färdigt drog vi till Café Sörgården och firade med våffla, grädde och sylt.

Ny dust med Mandala nr 5 Rosa Lotus

Idag var det -32 grader på morgonen, enligt grannen U. Men längre fram blev det strålande sol och -26 grader. Det knarrade så skönt under skorna när vi gick iväg på målningen på ABF-lokalen här i Rättvik. Solen lyste oss i ansiktet och jag njöt faktiskt trots kylan. På målningen var det som vanligt högt i tak. Vi har jätteroligt och avbrottet för fikat är lika uppskattat varje gång.
Målningen är fortfarande långt ifrån klar. Jag är inte nöjd med färgerna. Så det får bli en ny dust med bilden på nästa målarträff. Nu önskar jag att Erik Grind, min målarlärare, vore här så jag fick lite undervisning.

Mandala nr 15 utlagd på min ManDALA-blogg

Idag har jag färdigställt en mandala som stått på tillväxt en tid. Jag har lagt ut en större bild av den på min ManDALA-blogg. Kika gärna in där och kom med ett namnförslag.

Kommentar: Om inte den här mandalan dyker upp i min blogglista till höger så scrolla ner en bit till länklistan där länken till den bloggen finns. Då får ni sista versionen. Det verkar som om det är lite eftersläpning i uppdateringen i den sk blogglistan. Lycka till.

Mandala nr 14 till dalfolkets och Milkos ära

Jag startar det nya året med att i min andra blogg, Brittis ManDALA-art, visa en mandalamålning som jag gjort för att hylla dalfolkets kamp för närodlat och Milkos kamp mot jätten Arla. Motivet är främst taget från förpackningen till Milkos landskapsmjölk. Om ni klickar er in på länken till höger så ser ni bilder i större format.

Glöggfest och mandalamålning

Nyss lade jag ut ännu en mandalamålning på min särskilda blogg "Brittis ManDALA art" (länk i högermarginalen). Den kallar jag för "Mandala nr 6 Dalarosen".

Snart ska vi börja förbereda för glöggfest här på gården, en årligt återkommande träff för gårdens medlemmar. Det blir kaffe, glögg. pepparkakor och kanske lite mer. Hoppas det inte blir alltför kallt. Det är möjligt jag lägger in en bild senare.

Lite senare: Glöggfesten är slut. Alla kom utom tre, som hade förhinder. Att Kerstin glömde allt för skidåkningen på TV och Eva hade somnat i fåtöljen må vara förlåtet. Vi väckte upp dom så allt återgick till det normala. Ingen fest utan Kerstin o Eva.

En dag i målandets anda

Idag har det varit heldagsmålning hemma hos Erik o Ann-Marie Grind i Hosjö, Falun.
Vi var fyra intresserade mandalamålare förutom värdparet själva. Själv åkte jag inte hem förrän efter kl 18.

Ytterliggare bilder kan ni snart se på min nyöppnade blogg Brittis ManDALA-art (se länk i högermarginalen).

Min andra blogg, Brittis ManDALA-art.

Klockan är mycket och jag är jättetrött. Jag har ägnat hela kvällen åt att skapa ett mönster till den mandala som jag ska måla på hos Erik o Ann-Marie Grind i Falun under deras "inspirationsdag" i morgon. Det känns bra att ha mönstret klart för då vill jag ha det lugnt omkring mig.

Jag tycker att det är jättetrevligt att själv skapa  mönster och vill absolut inte fastna i  "så ska man måla". För många år sedan var mina systrar och jag på en veckolång kurs i akvarellmålning. Vi hade jättetrevligt tillsammans men efter den kursen tog jag inte i ett par penslar på mer än 10 år. All lust att måla försvann. Läraren sade "så här ska man göra när man målar" och det passar mig inte alls.

Jag kan nämna att jag nu har fått in några få bilder av mina målningar på min nya blogg, "Brittis ManDALA-art" (länk också till bloggen i sidomenyn). Där har jag tänkt visa dom målningar jag gör. Jag känner djupt för att måla på det här sättet och har en djupt förankrad avsikt med mina målningar. Jag hoppas ni kommer att gilla det.