Sedan urminnes tider har vi varit van att följa den starke, den karismatiske ledaren och vi gör det fortfarande. Det finns i vårt DNA. Och jag måste medge att Reinfeldt/Borg är strålande exempel på den dinosauriearten.
Men människan utvecklas. Har vi inte ibland häpet stannat upp och upptäckt att det var den där försynta och saktmodiga som verkligen hade något att säga? Vi borde kanske stanna upp och lyssna på den människan. Lämna vårt automatiserade behov av stark agitator bakom oss och lyssna till vad som verkligen sägs.
Mona Sahlin är just en sådan "ny" människa. Lyssna till orden bakom den saktmodiga rösten och man finner att där finns den äkta övertygelsen och omsorgen om ALLA människor. Inte bara de smarta och högpresterande.
Men sedan är frågan om vi är mogna nog att hålla fast vid vår nyfunna förmåga att se förbi vårt behov av "Den starke ledaren". Att fortsätta lyssna till den saktmodiga rösten. Se förbi och genomskåda vårt behov av eldiga, upphetsande tal.
Jag ryser inför tanken på hur hon riskerar att malas ner till vitt mjöl mellan stenskivorna i den gamla kvarn som utgör människorna i vår omvärld om hon kommer till makten. Är vi mogna nog? Jag är i alla fall redo att våga. Om hon är, så är jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar