Till Rättvik idag igen.
Vi har bestämt oss för att åtgärda badrummet i Rättvik innan vi flyttar från stugan till lägenheten inför vintern och har redan bestämt färger och material. Vi skippar badkaret och sätter in dusch i stället för det har varit till full belåtenhet i Borlänge i alla år. Och så vill jag ha lite mjukare färger i stället för den blåa färgen som jag tycker är för kall. Det blir inget kakel - alltför dyrt. Så nu var det dags att ta kontakt med rörfirma för att göra upp om rördragning mm. Det blev lite dyrare än vi tänkt så idag var det dags för ett nytt samtal med rörfirman och vi har nu efter en del dividerande fått ett förslag som vi kommer att ta. Det är nog mest ett spel för galleriet när vi bad att få återkomma när vi diskuterat saken.
Idag skulle dessutom från IKEA levereras restnoterade garderobshyllor. Det ärendet fick Christer ta hand om för jag skulle vara i Borlänge kl 18 för att spela in en radiointervju. Så jag kastade mig i bilen och for iväg på vad jag trodde var lagom tid för bilfärden från Rättvik till Borlänge.
Naturligtvis hade jag glömt mobilen. Och klockan. Och när jag skulle öka ljuset på displayen på bilens klocka tryckte jag på fel knapp så jag raderade klockans siffror. Och för en gångs skull hade de på radion tydligen bestämt sig för att sluta tala om vad klockan är. Annars brukar de minsann tala om det i tid och otid. Och inte visste jag vilket program på radion som jag skulle intevjuas för - det hade jag glömt. Men jag skulle i alla fall vara på Folkets Hus, så mycket visste jag. Konstigt hur beroende av klockan man är. Jag kände mig helt avskuren från omvärlden och liksom utkastad på ett stormigt hav. Som tur var så fick jag syn på Larissa, huvudpersonen i intervjun. Och hon hade naturligtvis full koll på läget.
Under ca 1 år har jag varit mentor för en invandrarkvinna, Larissa Zuravskaja, för att hjälpa henne in på arbetsmarknaden. Hon är kemist med lång erfarenhet så det gick bra för henne att få jobb och det har varit ett intressant projekt att delta i. Det är stiftelsen Minerva som startat projektet med ett antal högskoleutbildade invandrarkvinnor från skilda yrkesgrupper där adepterna fick varsin mentor inom sitt yrkesområde. Tanken var att vi som mentorer skulle dela med oss av vår erfarenhet från yrkeslivet, stötta och komma med tips. Det var P1 som skulle ha ett inslag om detta i programmet Brytpunkt där Kristina Nasenius från Minerva berättar om projektet och så skulle Larissa och jag berätta om våra erfarenheter. Det blir bara ett kort inslag men jag hoppas det ger tveksamma invandrare hopp om att de kan få jobb trots språksvårigheter och konstiga namn. Intervjun gick bra och det var en avslappad stämning. Larissa och jag avrundade kvällen med att gå på Malou för att fika och prata.
PS. Leveransen från IKEA var naturligtvis fel. DS
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar