Verkligen en "down"-period under ett par dagar. Jag har vältrat mig i skamkänslor inför vetskapen att jag sårat en närstående så djupt. Det är ingen ursäkt, bara en förklaring, att jag faktiskt inte begrep bättre.
Jag har haft huvudvärk, magont och bara velat ligga till sängs och bada i självömkan.Till slut insåg jag att det inte blir bättre av att jag bryter ihop. Så nu har kampviljan vaknat igen men jag känner av efterdyningarna fortfarande.
Men nog har min självkänsla fått sig en rejäl törn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar