Jag började få ont i mitt knä för ca 14 dagar sedan. Inte så mycket men det irriterade. Och inte blev det bättre av att svågern sopade golvet med mig i en vild bugg på Maritas 40-årskalas. Se´n var jag ju också med på SPF:s Ålandsresa i 3 dagar och ytterligare spädde på eländet.
Så idag hade jag rejält ont och systern på vårdcentralen tyckte att jag skulle åka till akuten vilket jag beslöt mig för att göra. (Men inte förrän vi hade haft vår surströmmingsfest på gården. Mer om det senare.)
Lång väntan förståss. Men det gör inget. Det är viktigare att olycksfall och barn får gå före. Så fick jag min dom. Slitet ledbrosk! Så nu blir det smärtstillande, inflammationshämmare samt recept på glukosamin i hopp om att bygga upp brosket igen. Enligt läkaren hjälper det på en del, men inte på alla. Men jag ska tala med Lena, jag. Akupunktören, alltså. Hon kan kanske rekommendera någon häxbrygd. Vem vet - kanske hjälper nålarna mot det här också. På sockersuget hjälper det till 100% i alla fall.
Men nu blir det till att ta det lugnt när smärtorna kommer. De kommer och går, enligt läkaren. Jäklar! Jag vill inte ha det så här!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar