En hyllning till trådlösa hörlurar

Oj, vad jag saknar mina/våra trådlösa hörlurar. Vi har båda lite dålig hörsel, Christer på diskanten och jag på basen. Så vi har två basenheter kopplade till TV:n och var och en kan därför hålla ljudnivån som man själv vill. Dessutom kan jag gå ut i köket och dona och samtidigt höra vad som försiggår på TV:n. Men det ser säkert ganska lustigt ut där vi sitter i varsin fåtölj framför en ljudlös TV med lurar för öronen. En besökare skulle nog tro att vi aldrig kommunicerar med varandra.

Men trådlösa hörlurar har ännu en fördel. Jag är en notorisk bokläsare och med ovanstående arrangemang kan jag sitta i min favoritfåtölj och läsa samtidigt som Christer ser på de program han vill se på. Att det är ett för oss idealiskt arrangemang går tydligt upp för mig nu när vi under några dagar är pippi-vakt i Tidaholm. Jag har hittar en intressant bok i Strykarkattens omfattande bibliotek men hittar ingen plats där jag kan fördjupa mig i den, eftersom Christer vill se på TV och jag kan inte läsa när TV-ljudet är på. Ska fråga om jag får låna med boken hem.

Var sina hörlurar (trådlösa) är helt klart en lösning som många, särskilt äldre, borde skaffa sig. Då slipper man dessutom störa grannarna. Ett tips som hemtjänsten kan förmedla, kanske?