Tankarnas Trädgård i Rättvik. Uranbrytning i Dalarna?

I kväll har jag varit på ett föredrag i serien Tankarnas Trädgård här i Rättvik. Temat var "Kan uranbrytning göras ofarligt och gagna energifrågan?" Föredrag av Paul Rimmerfors.

Jag har alltid varit negativ till kärnkraft och uranbrytning och mina åsikter förstärktes kraftigt efter denna kväll. Paul Rimmerfors visade övertygande på forskning och siffror som belyser vansinnet med kärnkraft. Miljöförstörelsen och hälsoriskerna med uranbrytning är fruktansvärt stora och kostnaderna för byggandet och sedan nedmonteringen av kärnkraftverk är betydligt högre än de vinster som görs med den producerade elkraften. För att inte tala om farorna med slutförvaringen. I USA räknar man med att det högaktiva avfallet måste bevakas under 1 miljon år och vem vet vilka naturkatastrofer som jorden genomgår under den tiden.

Paul Rimmerfors belyste också den lobbyverksamhet som pågår från industrins sida, som naturligtvis vädrar vinstmöjligheter utan att tänka på miljö och hälsorisker. Han hoppades innerligt att kommunernas vetorätt inte naggas i kanten och uppmanade oss att vara vaksam på riskerna med prospektering av uranbrytning här i Dalarna. Svenska uranfyndigheter innehåller mycket små halter uran (1 gram U235/ton malm). Brytmassorna måste täckas med bentonit mm under lång tid pga strålningsrisken och eftersom uran är vattenlösligt kommer det att förorena våra vattendrag och sjöar.

Jag kan inte annat än innerligt hålla med honom och hoppas att folk håller tummarna i ögat på politikerna och inte faller för industrins och vissa politikers locktoner.