Vaknade utsövd - läckert. En lugn, solig morgon utan TV och radio som sänder ut en kakafoni med oviktigt pladder om petitesser. En frukost i lugn och ro, fortfarande i tystnad. Mmmm. (För första gången på länge stämmer nog titeln på min blogg *ler*).
Sjön är så blå och vacker här utanför fönstret. Det blåser nog lite men jag sitter ju i lä inomhus just nu. Synd att jag inte har kameran. Den har guben med sig till Eskilstuna.
Fick just en kommentar på mitt förra inlägg från bror om mitt sätt att räkna antalet skottkärror med ved som jag staplar. Fick ta mig en funderare på mitt beteende. Och jag kom underfund med att jag är i grunden ganska lat och därför ställer jag upp delmål. När jag sedan nått delmålet så ger det sådan tillfredställelse att det är väl värt ansträngningen. Men det är klart - delmålen måste ju vara måttliga så jag inte kräks på det. En stapel är i det här fallet lagom. Det här beteendet visar vilken kontrollerad varelse jag är. Men det visste jag mycket väl iofs redan. Humm. Kanske finns det ett uns av duktighetssyndrom i mitt beteende också. Och så MÅSTE ju veden in under tak.
Snart är min "0-ställarmorgon" klar och då åker jag till Ble för att förbereda för städgänget. Då blir det full fart så jag behöver nog en sådan här morgon först och då skiter jag i alla staplar i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar