tisdag, juni 27, 2006

Panik

Vilken dag!
"Murarna" kom kl 8 och medförde ett häftigt regn. Det hade de kunnat lämna hemma, tycker jag. Se´n satte de igång med skärbrännare och andra verktyg för att få bort delar av den gamla brasinsatsen. Vilket oväsen!! Sedan lyftes den 100 kg tunga Keddy-insatsen in. De var klara kl 11.30. Och ändå hann de med en fikapaus också. Och trevliga var dom också. Det blev den mindre modellen. Tålmodigt förklarade dom för Christer att den större modellen inte gav plats för tillräckligt med luftcirkulation och då sjunker ju effekten.

Lunch: kall kyckling, kalla ägg, tomater och lite majonäs. Inte så fantasifullt men det var rester från midsommar.

Men se´n då? Christer skulle åka till Ble och ta ut det sista ur garaget och tystnaden utbredde sig över hela sommarstugan, ja faktiskt hela nejden! Ingen tid att passa, inget som det var bråttom med, ingenting att göra. Jag hade plötsligt all tid i världen. En känsla av panik uppstod. Är det så här att vara pensionär? Jag irrade planlöst omkring i stugan. Ute regnade det. Inne var det ganska rått o kallt för vi får inte elda i spisen förrän om ett dygn och förresten måste sotarn godkänna först. Som tur var så hade jag inte läst ut SPA-boken jag fått. Den heter Isprinsessan och kan verkligen rekommenderas. Det var inte så många sidor kvar att läsa i den boken och lämpligt nog hade jag en annan bok liggande som midsommargästerna lämnat kvar. Box 21 heter den och handlar om trafficing. En mycket angelägen och välskriven deckare/samhällsskildring. Dessa böcker blev min räddning! Jag anar att jag kommer att bli en trägen gäst på biblioteket.

Men hur ska det här gå? I hela mitt liv har jag alltid haft något som hela tiden låg på och skulle uträttas. Jag vet inte hur man gör när man bara ska vara. Tips - någon? Promenader? Återuppta golfen? Återuppta målningen? Det verkar så konstruerat, bara.

I morgon ska jag i alla fall åka till jobbet - jag menar mitt tidigare jobb. Jag är ju pensionär sedan 1 febr. Företagsbutiken är öppen på onsdagar och jag bör fylla på mitt förråd av bl a tvättmedel inför semestern. En fin förmån vi pensionärer har samtidigt som jag kan hälsa på mina gamla vänner.

PS: jag ska ladda in bilderna jag tagit från murningen. Kanske kan jag lyckas tråckla in någon här på bloggen. Återkommer förhoppningsvis med en bild. DS

3 kommentarer:

Anonym sa...

Tja, läs och låt tiden gå tills nåt poppar upp som får dig engagerad igen? Jag har aldrig träffat på nån pensionär som inte haft FÖR mycket att göra.
Du kanske ska bli områdets slagrutegängare? Healer? Kloka Gumma? Koka kådsalva och mumla besvärjelser över kitteln?.. Fast du får vänta tills braskasetten torkat in på plats!*S*
Skriv en sagobok till barna? Have fun- pilla navelludd!/G

Gunilla sa...

Snackade med en Klok Gumma här på jobbet om pensionärslivets vedermödor. Hon sa nåt ..klokt:
"Man ska se till så man har rutiner, så dagarna inte glider iväg i en grå sörja. Fasta markeringar, så som man haft i arbetslivet:
Exvis Måndag:Shoppingdag
Tisdag Tvättdag
Onsdag Social dag
Torsdag ???
Fredag Förberedelse inför helgen.(Mat,extra städning osv)
Lördag -söndag- LEDIGA DAGAR

Nån vardag kan man "dra på rymmen" också, men då ska det vara så man känner att man faktiskt är på rymmen!Ett halvförbjudet nöje.
Jag tror hon sa nåt väldigt klokt där.
Precis som jul,midsommar etc är markeringar i längre perspektiv, måste man markera även i sin vardag. Var dag ska vara värd att minnas..

Brittis sa...

Måste jag verkligen bli så där strukturerad? Jag tycker förslaget om att vänta tills nå´t dyker upp är bra mycket trevligare. Det kanske inte dyker upp nå´t (%->)