I dag kom C hem med en kanelbulle och en mazarin från vårt personliga bageri. Jag vet att det brukar smaka supergott.
Mitt omedelbara Beteende: Åt med god aptit och njöt av varje tugga. Till att börja med.
Började kolla av mina Känslor: Oj då, skuld, lite illamående, övermätt.
Vilka Tankar fick jag?: Det här borde jag inte äta. Men jag vill vara snäll mot C som tog sig besväret och ville göra mig glad.
Konklusion: Jag gick baklänges i händelsekedjan och upptäckte att min första reaktion var att jag inte ville göra C ledsen över att neka äta det han köpt för att glädja mig. Men sedan tänkte jag att jag är ju faktiskt inte så värst snäll mot mig själv! Är budskapet måhända att jag ska glädja mig själv iförsta hand i ett sådant här fall?
Mitt val ur dilemmat var att jag tidigare i kväll vänligt bad C att inte fresta med sådana här sötsaker i fortsättningen. Vilket han lovade. Och jag tror att det är bästa vägen.
KBT är till för att vi ska bryta "tänket". Exemplet ovan ur verkliga livet är, så vitt jag förstår, ett exempel på hur jag/vi ska analysera vårt beteendemönste och bryta det genom att ändra "tänket".
IT-fråga: Hur tar jag bort den översta länken till mitt förra inlägg? Båda länkarna länkar nämligen till samma inlägg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar