Gick förväntansfullt till kvällens lektion. De två ledarna pratade inte ett dugg om "bantning". Faktiskt ingenting om ätbeteendet. De pratade bara om det där med "tänket". Jag hade nog väntat mig att de skulle komma in på maten. Men det är helt OK för mig att de inte gjorde det. Jag inser att det är "tänket" som är det viktiga. Som så småningom ska kopplas ihop med svängen förbi kylskåpet.
Vi är åtta elever, samtliga kvinnor i olika åldrar. Den här gången fick var och en dra upp ett exempel (hemläxan) på något som berört oss under veckan som gått och hur vi tänkte, kände och betedde oss i den situationen. Och om vi kunde tänka oss något alternativ. Det var slående hur samtliga var fångade i rollen att vara den som höll ihop alla trådar i familjen och skulle att fixa allt.
"Släpp taget!", var budskapet. Se till att du får "egen tid". "Dra på dig skorna" när du behöver tid för dig själv, menade en av ledarna. Då får du samtidigt motion.
Hemläxan bestod i att varje dag skriva ner 3 nya positiva saker. Läsa om sambandet Stress och Övervikt. Välja ut 2 exempel som stärker självförtroendet och arbeta med det. Jag valde: Säg "jag" i st f "man" samt: Att övervinna motstånd.
Jag kan inte låta bli att fundera på att vi ofta faktiskt hämmar familjemedlemmarna genom vår "omsorg". Det kan nog ibland gränsa till kontrollbehov. De fixar faktiskt mycket själva om de får tillfälle och utrymme. Vi känner att det är vår uppgift att göra alla lyckliga. Men tänk om deras syn på lycka inte sammanfaller med vår?
Jag återkommer om "triangeln" som vi fick berättat för oss i första lektionen. Den är faktiskt riktigt smart och mycket användbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar