En vanlig dag

Vaknade till en lugn dag. Låååång frukost, ett långt samtal med min kloke svåger om tolkningen av en viss lagtext. Efter en lååång lunch åkte vi till lillebror för att få kaffe och en pratstund.

Medan vi satt där i lugn och ro och diskuterade livets väsentligheter ringde C:s mobil. Det var dottern, våran, i Borlänge. "Pappa - tvättmaskinen går inte (se fredagens inlägg)". Slutet på samtalet blev att vi åkte iväg mot Borlänge för att beskåda eländet.

Men vi hann inte så långt förrän vägen blockerades av en person som låg där på vägen och en man satt på huk bredvid. Det var ett äldre par som varit ute på promenad, frun hade ramlat och skadat sig och blödde ganska krafigt från ett rejält jack i hakan. Vi tog paret i bilen och körde dem hem. Förmodligen räcker det att sätta på ett kraftigt plåster och hålla ihop såret, det bör hålla. Jag fick lite blod på kläderna men det går ju att tvätta bort.

Tvättmaskinen visade sig ha problem. Varenda lampa på panelen lyste och blinkade, rött o grönt om vartannat. Men den startade inte. C ville köra den på soptippen och förklara den som ett "gå-på-pumpen"-objekt. Jag ville att vi i alla fall skulle ringa till en reparatör och ställa lite frågor innan vi gav upp. Så jag tog fram papper o penna och beskrev ordentligt maskinens symptom *ler*.

Efter en stunds samvaro gjorde vi oss klara att åka hem men C tog en runda till in i badrummet och fingrade lite på knapparna. Och se! Maskinen startade! Men C har ingen aning om vad han egentligen gjorde.

Helt frisk är maskinen inte. Den beter sig tydligen underligt. Men sist jag talade med dottern var hon inne på sin andra tvätt i alla fall.

Manualen finns på nätet och så får hon väl försöka lista ur var i programmet maskinen krånglar. Kanske är den OK i alla fall. Eller nästan. Tiden får utvisa vad som händer.

Nya avsnitt av Det okända

I dag har det verkligen varit en slappardag. Det var skönt.
Jag passade på att se de tre inspelade avsnitten av "Det okända" som jag inte hade vån i (är det bara dialektord, tro?) att titta på under Annandag jul då jag ju, till C:s förtret satt och kollade nästan alla avsnitten av "Akademin för det okända".

Hon som vann uttagningstävlingen i Akademin för det okända, Camilla, är ju strålande som medium i de här första programmen av "Det okända". Och jag gillar att de försöker få bekräftat utsagorna via arkiv mm. Fler kommer i början av januari. Jag finner programmet mycket seriöst och gillar att de inte plockat in lika mycket mystiska effekter med ljudeffekter, lysande ögon mm, som annars florerar i andra liknande program. Jag brukar inte titta på andra program om "övernaturligt" just för effekternas skull.

I dag blev det lutfisk, brockoli, stuvad grönkål, vit sås och massor av kryddpeppar. Supergott!

Hemsk hemfärd i regn, mörker och intensiv trafik

Vi var en tur till Borlänge idag. Hälsade på dottern, våran.

Det är så att vi lovade henne en tidig födelsedagspresent i form av en begagnad tvättmaskin. Hon har ingen och besöken i tvättstugan blev jobbiga eftersom det är svårt att få tider där och hon jobbar oregelbundna tider. Vi fick tag i en maskin på Blocket. En man som skulle flytta erbjöd en frontmatad AEG billigt vid snabb affär. 400:- är ju ett fynd. Om den fungerar. Men det har vi ingen anledning att betvivla. Gissa om dotran blev glad. Kanske mest ändå tonårsbarnbarnet för det är hon som tydligen skött tvättiderna mest.

Ett besök på Kupolen för att handla lite mat gav mersmak. Jag saknar verkligen Kupolen. Älskade att gå där och fönstershoppa när jag tidigare bodde där inom bekvämt gångavstånd.

Men hemfärden till Rättvik blev jobbig. Mörker, regn och många möten av bländande bilister på hemväg från julfirandet. Vägmarkeringarna är urusla. I mörkret är det lögn att se var vägen går vid möten. Man kör på känn. Antingen har åldern rusat ifatt mig och fått mig att bli förståndig och inse farorna med regn och mörker eller också har vägarna blivit sämre och trafiken intensivare. Vad tror ni? Men vi kom hem i alla fall utan bucklor på bilen.

Nu sitter vi vid TV:n. Vi vann inget på Postkodmiljonären den här gången heller. Nu går På spåret och C har dukar fram té och skinksmörgås (resterna efter julen) framför TV:n.

Slutar nu innan téet kallnar.

Julänglar

Visst är dom söta? En julklapp från Strykarkatten, som själv målat dom.

Klicka på bilden så får du se dom i förstoring.

Juldagsmys

Juldagen tillbringade vi verkligen i stillhet. Ingenting var inbokat men vi övervägde att hälsa på lillebror. Så kom vi på, att de hade nog huset fullt. Så vi blev sittande i våra stressless-fåtöljer.

Fram med TV-tidningen! Vad fanns att se? Jo, vilken lycka! I TV4+ sändes alla avsnitten av Akademin för det okända! Det började någon gång vid 11-snåret och höll på till efter kl 18. Därefter följde 3 avsnitt Det okända. Men dem spelade jag in. Så nu har jag det att se fram mot. Men jag får nog ligga lågt ett tag för C var inte så glad, märkvärdigt tyst, faktiskt. Vad nu det kan bero på. Han måtte väl veta vilken glädje det ger att få titta riktigt länge på program man gillar. Jag menar - tänk alla idrottstävlingar som bara måste övervaras. Med hörlurarna på både under måltider och fikastunder.

Nu är julen slut för i år

Jultomten rider iväg för att dela ut julklappar.

Här visar jag ett vackert arrangemang av Amaryllis samt vår lilla julgran. Visst blev det bra?

Den här julen har varit ovanligt lugn. Inget jäkt och ingen stress har jag upplevt. Vi har hälsat på hos våra barn och barnbarn, en familj i taget. Och stannat så länge vi känt att det var lagom. Jag hoppas verkligen barnen kände på samma sätt.

I dag, annandagen har vi träffats alla tillsammans hemma hos dottern. Vi bjöd på maten, glöggmarinerad biffgryta med ris och sallad. Glass som efterrätt. Grytan hade vi lagat i förväg, riset och salladen tillagades på plats. Det var hur enkelt som helst. Arrangemanget kan verkligen rekommenderas om julstressen skall undvikas.

Ännu en bekräftelse

På TV4:s Nyhetsmorgon söndag i morse fick jag ytterligare ett bevis för det paradigmskifte som jag påstår pågår just nu. Och som jag skrev om i gårdagens inlägg.

I TV-rutan satt två professorer (tror jag de var) och talade om hur vi kan lära oss att kontrollera våra känslor och slippa styras än hit och än dit av dom (känslorna, alltså). Den ene har skrivit en bok som heter Mindfulness i vardagen och den ska jag minsann köpa direkt efter jul.

Nu ska jag förbereda en gammal hederlig jullunch - julkorv med "doppa", potatis, grönkål och olika sorters bröd. Som efterrätt serverar jag tärnade frukter med vaniljsås. Hoppas det gillas av sonen med familj. De kommer snart på besök. Det ska bli trevligt.

Ett paradigmskifte på gång

I Borlänge träffar jag vänner med vilka jag har många och spännande diskussioner. Vi kallar träffarna för "Det goda samtalet".

I torsdags var temat att med vårt medvetande och hjärnans hjälp bättre hantera och kontrollera våra känslor. Vi bär ju med oss massor av "skräp" från vår barndom (kanske även från tidigare liv) som poppar upp och ger reaktioner när vi nu i vuxen ålder råkar ut för något liknande. Reaktioner som inte alltid leder till något gott. Man kan säga att vi möter sådant som vi bör ta itu med, bearbeta och försöka bli av med. Våra medmänniskor triggar fram det vi behöver bearbeta, de blir vår egen spegel, kan man säga.

Överallt stöter vi nu på fenomenet där det på olika sätt framkommer att det är dags att lära oss kontrollera våra känslor - i alla fall de som inte är av godo. Vi ska sluta "vara våra känslor" som styr oss och hotar vårt sinneslugn. Ta kommandot och skärskåda känslorna som poppar upp och överväg om det inte är dags att göra sig av med vissa av dom.

Som sagt - överallt stöter man på uppmaningar att se över vårt känsloregister. T o m när jag satt i bilen på väg till träffen i torsdas var det ett program på radion där en psykolog uppmanade oss att arbeta på att under julhelgens alla släktkalas se med mer överseende och tolerans på vissa jobbiga släktingar. Han menade att julhelgen var ett utmärkt tillfälle att börja öva sig att inte låta känslorna styra oss i vått och torrt utan göra oss av med de känslor som är en belastning.

Men jobbigt är det och man misslyckas gång på gång. Men skam den som ger sig!

Stickjunta igen

Nu var det min tur att arrangera stickjunta igen.

Den här gången skulle jag bjuda på hembakat. Ett gammalt hederligt recept som jag kört många gånger. Men nu var det så, att jag inte kollat upp vad symbolerna på ugnsvredet står för *rodnar* så rulltårtan blev grillad, syjuntegänget (2 st) skulle snart dyka upp och nu var goda råd dyra. Det blev till att skala av det brända ytterhöljet allteftersom jag rullade rulltårtan.

Resultatet blev inte så pjåkigt i alla fall. Jag hotade gästerna med att om de skrattade åt bakverket så skulle jag bjuda på hembakat varje gång vi träffades. De skrattade inte alls! Så nu vet jag inte alls hur jag ska ta det .*S*

Länge se´n sist.

Hoppsan! Upptäcker att det var ett tag sedan jag skrev. Får väl kalla det bloggtorka.

Jag har haft fullt upp en lång tid. Julplanering, julklappar, sällskapsliv. Alltsammans roligt och stimulerande. Men nog märks det att åren har gått. De saker jag nu gjort på en vecka hade förr gått i ett huj och helt utan ansträngning. Men det är väl som det ska vara. Jag får i alla fall mer tid till eftertanke och begrundan.

Idag har vi julhandlat och proppat in en hel del i kylskåpet i sommarstugan. Värmen har vi satt på, så det ska vara varmt och gott i stugan. Och julpyntat. Hoppas sonen med familj kommer att uppskatta det när de kommer till jul. De skall bo i stugan över jul och det är så skönt att vi nu har fått vatten dit. Det var oväntat krångligt när brunnen sinade i somras. Men vi har låtit borra efter vatten så nu kan vi duscha mm utan problem. Och så skönt det är att slippa höra ljudet från pumpen som startade varje gång vi ville ha vatten förut. Nu sitter pumpen nere i borrhålet så den hörs inte. Men dyrt blev det. Vattnet smakar fortfarande inte så bra. Det måste nog spolas igenom grundligt först. Men vattnet är klart och fint i alla fall.

Jullunch på mitt gamla jobb, Cederroth

PS. Nedan har jag beklagat att jag glömt kameran hemma, men snälla Gunilla från personalavd mailade över några bilder till mig.

Här nedan följer det ursprungliga inlägget.



I går var jag bjuden på jullunch på mitt gamla jobb på Cederroth i Falun. Alla som jobbat där och gått i pension blir inbjudna 2 ggr/år på lunch.

Lennart, Gunilla och Anki har lagt ner ett jättearbete på att allt ska flyta friktionsfritt och få oss att känna oss välkomna.

Tyvärr hade jag glömt kameran hemma. Jag skulle annars ha kunnat leverera en festlig bild från fabriksvisningen där vi fick se alla förändringar som skett.

Så nu får ni använda er fantasi: Vi "gamlingar" (i olika stadier av rörlighet) kläddes i vita, fladdrande plastrockar, blå skoskydd och hårnät. Lennart, för dagen klädd i vit bomullsrock och snygg, blåvit skärmmössa ledde gruppen varsamt genom produktionshallarna som en stolt tupp som leder sin lilla hönsflock. Vi tillsades artigt att hålla ihop och följa honom, vilket naturligtvis inte lyckades, eftersom alla hade gamla arbetskamrater som bara måste kramas om. Gunilla och Anki ilade som hönsmammor omkring och försökte hålla ihop oss så gott det gick. Ärligt talat så var vi "en syn för gudar" och jag förbannade gång på gång min glömska med kameran. Visningen var intressant - nya rutiner, en ny produktionslinje och nya arbetsmöbler här och där. Snyggt!
Efter visningen fick vi handla i fabriksbutiken och sedan inbjöds vi till matsalen, som dagen till ära juldukats vackert för oss. Vi bjöds på grillad kycklingfilé, saffranssås, grönsaker och ris/potatis. Till efterrätt en himmelsk parfait. Sedan kaffe med pepparkaka. Lennart berättade om nyheter i sortimentet och förändringar som gjorts. Mycket uppskattat av oss. Det var en glad och trevlig lunch.

Sedan fick jag tillfälle att besöka de flesta av arbetskamraterna och "slå en liten prat".
Jag åkte hem med en lycklig känsla i bröstet, tacksam för att jag under många år haft förmånen att ha haft en så fin arbetsplats.

Väntan på stickbeskrivning

Just nu skapar jag en gräddfil för någon som kallar sig Maggan bland de där stickfantomerna.
Hon efterlyste just min bloggadress bland kommentarerna. Det har hon fått.

Hoppas hon hittar hit. Väntar ivrigt på svar. Mina gamla rostiga stickor väntar på att få användas. Och julen kommer med stormsteg.

Nog är väl cyberrymden fantastisk!?

Cyberrymden är full av stickande tanter

För ett par timmar sedan efterlyste jag ett litet råd om hur man stickar en viss detalj (vill inte tala om vad det gäller för det ska bli julklappar). Så jag googlade på ordet stickning och vet ni vad - rymden dallrar av sådana sajter!!! Så jag lade in det som en vädjan i kommentarsfältet på en intressant sajt. Jag är ju själv urkass på stickning och sån´t. Får se om det blir någon träff.

Jag har nu ägnat någon timme till att facinerat följa dessa superintresserade sticktanter! Jätteintressant!! Inte visste jag att intresset är så stort för stickning! Kolla själva! Och vilken kreativitet! Och vilken sammanhållning! Och dom fotograferar garnnystan med samma kärlek som jag fotograferar mina barnbarn!

På en av sajterna förekom kategorin "Ufon" i marginalen. Vackert, tänkte jag - en som, förutom att vara intresserad av stickning, gillar UFOn! Vet ni vad det var??? Jo, UnFinishedObjects! Så nu vet jag/ni det. Jo, UFOn har jag gott om hemma - av alla de slag.

Om nu någon till äventyrs blir stött över att jag kallar er tanter så vill jag bara meddela att jag är en så´n själv. Men jag har inte fastnat i nystanens garn (*S*) - ännu.

LCHF i Läkartidningen!

Läs artikeln i Läkartidningen!!

Nu får alla LCHF:are vatten på sin kvarn! Artikeln är lång och kanske lite svår att läsa och förstå men skrolla i så fall ner till diagrammen längst ner. De säger mer.

Bl a kan följande slutsats dras: Transfetter är jättefarligt för hjärtat men av övriga fetter sjunker dödligheten i takt med ökat fettintag! Störst är skillnaden med omättade fetter (omega-3?) men även mättade fetter ger minskad risk för dödlighet i hjärt- kärlsjukdomar med ökad konsumtion. I sanning ett överraskande erkännande.

Så jag fortsätter med den kost jag ätit sedan ett par år tillbaka: Förbud för alla former av margariner. Smör och kallpressad rapsolja i stället. Fet fisk flera gånger/vecka, ibland varje dag. Mycket måttlig med stärkelseprodukter.

Men knäckebrödmackan med ost varje morgon kan jag bara inte vara utan! C sover ofta länge på morgnarna och då smyger jag mig upp (ofta redan vid 6-tiden), kokar mitt kaffe, brer min macka och kryper upp i min fåtölj med en bra bok. Se´n njuter jag i ett par timmar på det sättet innan det är dags att bli aktiv. Det har sina fördelar att vara pensionär.

För er som inte är uppdaterade: LCHF=LågKolhydratHögFett.
Läs dr Annika Dahlqvists blogg. Hon är läkare och har under några år bedrivit en intensiv kampanj för att vi ska öka fettkonsumtionen och minska kolhydraterna i kosten. I alla fall om vi har anlag för höga blodfetter och dibetes typ2, dvs har anlag för metabola syndromet. Annika Dahlqvist har anmälts till socialstyrelsen och var tvungen att sluta sitt jobb som läkare då vårdcentralen i Njurunda inte vågade ha henne kvar pga hennes kampanj för de upp och nervända dietrekommendationerna. Nu får hon kanske upprättelse.

PS: Artikeln i Läkartidningen är kommenterad av dr Björn Hammarskjöld, "Moradoktorn", som tvärsäkert diagnostiserade min mycket svåra hjärtsvikt som mjölkallergi! Som tur är tog hjärtkliniken i Falun tag i mig och upptäckte felet, som förresten uppstått pga infektioner - troligen mycoplasma. DS

Våran stickjunta

En vacker vinterdag

Det var en vacker dag i dag med sol och bara någon minusgrad.

Vi beslöt att åka ut till stugan för att elda, sätta upp lite julbelysning (såna där istappar, ni vet som är så vackra) på altanen och kanske t o m hitta en liten julgran. Vi tänkte även spola ur ledningarna (ut på gräsmattan) för att försöka få vattnet rent efter borrningen. Det är fortfarande grums i vattnet. Och stugan ska ju användas under julledigheten, är det meningen.

Men tji. Vi fick stopp pga för mycket snö och stugan ligger någon kilometer in i skogen. Så det var till att vända. Vi tröstade oss med ett besök hos syrran (som inte var hemma) och kunde konstatera att hon/de hade lite kvar att göra innan allt är på plats efter arrangemangsändringen (vicket j-a ord).

Vi satte upp "istappar" hemma på balkongen i stället. Och i kväll ska jag på stickjunta. Jag talar inte om vad jag gör för det ska bli julklappar.

Sopgubbarnas almanacka

Idag kom almanackan för 2008 från Dala Vatten och Avfall AB. Vackra bilder har den och gratis är den också.

Nu har Gagnef, Leksand och Rättviks kommuner blivit sambo i fråga om de där aktiviteterna. Det finns en hel del matnyttigt att läsa i almanackan. Förutom öppettider, telefonnummer och hämtningsdagar finns där en hel del nyttiga upplysningar, t ex energispartips och hur man sorterar. Hör här:

• En droppande vattenkran kan slösa bort så mycket som mer än 6 m3 vatten per år.
• Vatten på flaska kostar 1000 - 3000 ggr mer än kranvatten.
• Medicinkartor sorteras som brännbart. Jag trodde det går som metall.
• Kuvert sorteras som brännbart pga klistret.
• Frigolit går som brännbart. Det visste jag inte.

Men rådet att kyla kompostpåsen innan den läggs i sopkärlet köper jag inte. Det är väl inte meningen att den ska läggas i kylskåpet och placerar man den utomhus är skatorna där direkt.

Men almanackan är faktiskt värd en kopp kaffe och en stunds genomläsning i lugn och ro.

Men varför i hela världen kan de inte göra ett vettigt hål för upphängningen?????
Nu måste man leta reda på en tunn spik, hammare och avbitartång. Man måste nämligen knipsa av spikskallen för att kunna trä på almanackan på spiken. Så litet är hålet! Kan dom inte göra hålet så att det går på kroken till en X-krok?

Yrsnö ute, lugnt inne.

En slappardag. T o m en liten tupplur efter lunch.

F ö har jag bara tagit fram adventsstaken, bytt köksgardiner och ett par dukar.
Kartongerna med övriga julsaker sparkade jag in under behandlingsbänken. Ett överkast, som når ända ner till golvet döljer galant kartongerna. Välsignade överkast!

En snörik dag

Mycket snö idag.
Passade på att skotta en stor del av gården i morse när det var kallt och snön var lätt. Nu har det redan blivit mildare och snön har blivit tung. Vi var 3 gamlingar med varierande ålderskrämpor som hjälptes åt i morse. Och det var tur att vi gjorde det, för han som skall komma med en maskin och ploga gården har ännu inte visat sig. Och vi fick bra motion.

Ulla har krångel med hanteringen av bilder och jag har försökt hjälpa henne. En blind som leder en blind, kan man säga. Men en blind höna kan även hitta ett korn ibland och man får väl konstatera att jag har lärt mig något, jag också. Ulla sitter just nu hemma, parkerad vid sin dator och försöker katalogisera 208 bilder som hon har i kameran.

Det ser ut att bli en skön kväll för mig i TV-s blåa ljus.

Kallt idag

En liten stund över.
Om en timme kommer stickjuntan. I rasande fart gör vi slut på Majvors stickgarner. Jag har stickat så mycket och så fort, att i natt var jag tvungen att gå upp och smörja in höger tumme, vänster armbåge och överarm med en kräm innehållande hydrokortison för att det värkte så. Krämen är visserligen avsedd för värken i mitt knä (efter lillebrors 40-årsfest för sin fru i Utanåkers bystuga). Men jag kan garantera att det inte var Gärdeby gånglåt som var orsaken till att mitt knä rasade ihop. Det var min svåger som fick mig på fall i en våldsam bugg. Röntgen säger lindrig artros, men jag vet bättre, jag.

Vi hörs.

Fel tid och fel dag.

Lillebror skulle idag prova akupunktur för första gången. Nyfiken och förväntansfull lämnade han av lilltösen hos oss för att han skulle i lugn och ro skulle få njuta av en timmes bekantskap med en massa nålar instuckna i kroppen ;=).

Kom snabbt tillbaka. Fel tid och dessutom fel dag! Han hade fått sin tid från frugan, som någon vecka tidigare provat samma behandling. Månne Lena stuckit lite fel den gången?

Google har fått fnatt!

Nu har Google fått fnatt! Ur min räknare här på bloggen kan man få fram viss statistik. OBS, absolut inte VEM som varit in på min sida. Men man kan - som i det här fallet - se att någon googlat på ett visst sökord.


I det här fallet har någon sökt på "healingkurs rättvik". Kolla får ni se vad som händer! 88 inlägg som jag gjort är uppradade på Google! Det är 9 sidor!

Nu har jag inte tid att skriva mer. Ska vara på min oljemålningskurs om 45 minuter. Den sista för den här terminen. Har fortfarande inte blivit klar med min kurbits målning. Får inte riktig stil på blommorna. För mycket Leksandsstuk.

Nu är det slut.

Nu är jag tillbaka i verkligheten igen. Jag lade ifrån mig Stieg Larssons bok "Luftslottet som sprängdes" med en känsla av sorg. Jag har upplevt Milleniumtriologin som en fantastisk serie. Samhällskritisk och en fin tolkning av en udda personlighet. Och nu är det slut. Författaren är död och enligt pressen pågår nu en arvstvist. I författarens dator finns, enligt utsago, utkastet till flera böcker. Hoppas verkligen att de löser tvisten och de påbörjade manuskripten kan slutföras. Hans sambo har tydligen varit djupt involverad i skrivandet av de första böckerna så det är väl ingen omöjlighet.

Idag blev det ett besök på Claes Ohlson. Köpte en liten rullvagn som går att köra in under köksbordet (mellan bordsbenen och elementet) där jag ska förvara alla småprylar som annars samlas ovanpå köksbordet och hotar svämma över så att vi inte har någonstans att sitta och äta. Ofta blir det inte sorterat förrän stapeln med anteckningsböcker, reklam, tidningar, pennor och andra småprylar välter. Det fanns bara en rullvagn kvar, så den lade jag rabarber på. Men C ska också få en. Den får också plats mellan bordsbenen och elementet fast inskjuten från "hans" sida. De får hem nya om ett par veckor. Det ser ju så trevligt ut när köksbordet är rent.

Passade på att svänga förbi sommarstugan och hänga upp julstjärnan och tända den elektriska julstaken i fönstret. Det var kallt och ruggit där, för vi har bara underhållsvärme på. När vi kom dit hörde vi redan på parkeringen hur brandvarnaren tjöt. Undrar hur länge den stått och ylat. Det är nog kylan som startat den.

En sväng inom lillbrorsan för en kopp kaffe gjorde vi också.

I kväll kl 20 i TV2 ska vi se på Sture Johansson. Han som är medium för den urgamle anden Ambres. En hel timmes utsändning på bästa TV-tid! Jag anar att ett paradigmskifte är på gång. Det ska bli spännande.

Snart kontaktbar igen.

Tidsfristen sprack. Med råge!

Tusen saker kom i vägen för min avsikt att få läsa "Luftslottet som sprängdes" i fred. C hade massor som han ville ha min assistans med. Jag skulle handla, fika, umgås mm. Idag var det katastrofmöte med bostadsrättsföreningen - ventilationsproblem. C ville absolut att jag också skulle följa med ut för han ville köpa en ny jacka. Någon ny jacka blev det inte, men lite annat smått o gott och en julklapp. En sväng till syrran för en fika blev det också. Det är ju kul, förståss.

Så var jag tvungen att titta på Postkodmiljonären. Jag har ju gått med, så jag måste lära mig hur det fungerar. Visserligen börjar det inte för min del förrän i december men det gäller att vara ute i god tid. Så ville jag också sätta mig in i hur den där Timell gör i "Deal or no deal". Jag menar - hur de väljer väskor. Inte förrän idag kom jag underfund om hur spelet är upplagt. Jag tycker synd om den där stackars nervöse killen som fick nöja sig med 50 000 när han kunde tagit 250 000 som banken erbjöd tidigare. Han ville ge pengar till sin mamma för att hon hade stått ut med honom under den vilda tonårstiden. Vilken vacker tanke! Men jag är säker på att hon är lika glad för omtanken. Men snopet var det.

C har lagat till fläskfilé gratinerad med svampsås och kokt brockoli. Jag har diskat en bautadisk. Den härstammar nog från fredag fm skulle jag tro.

Så fort jag har skrivit klart här skall jag återvända till boken. Jag har ca 150 sidor kvar. Det är gruvligt spännande.

Nu tar jag time out

Fr o m kl 06.00 i morse har jag tagit time out. Klockan är nu 09.22

Jag är på sidan 98 i Stieg Larssons 3:e roman i Milleniumserien, Luftslottet som sprängdes. Lisbeth Salander ligger på sjukhus med skottskada i skallen men tycks ha sin berömda kalkyleringsförmåga i behåll. Boken har 708 sidor och jag bedömer att det tar 1 dygn att läsa klart.

Endast i nödfall tas besök emot och eventuella besökare ombeds vänligen att gå tyst och inte slå i dörrarna. Som straff kommer jag att berätta slutet av historien om påbudet nonchaleras.

Trevlig helg

Kristallsjukan igen

I morse kl 5 vaknade jag för ett besök på toaletten. Men det höll på att gå överstyr. Ett långt tag satt jag på sängkanten och kämpade mot yrseln och illamåendet.

Till slut reste jag mig - försiktigt - och med hjälp av väggar och dörrposter tog jag mig fram till badrummet.

Om ni har varit på Lustiga Huset på Gröna Lund någon gång och försökt ta er fram i det där rummet där golv och väggar är målade så att hjärnan tror att golvet lutar och man måste DRA sig fram hållandes i ett rep trots att man VET att golvet är plant. Då vet ni hur jag kände mig.

Väl tillbaka i sängen igen låg jag länge och övervägde om jag skulle behöva åka in till akuten. Jag är ju en sån´ där patient som hör till riskgruppen för en stroke. Men jag kom fram till att det nog var "kristallerna i örat" som spökade igen. Jag har ju haft en ordentlig känning förra hösten (faktiskt vid samma tid) och då fick jag ligga inne i 3 dagar eftersom de trodde att det var en stroke. Och jag har alltsedan dess faktiskt haft små känningar av "kristallerna" varje morgon när jag stiger upp.

Och så var jag vrålhungrig! Så jag väckte C och bad honom hjälpa mig till köket så jag fick min kaffe med ostmacka. Sedan placerade jag mig i min Stressless med en bok. Senare lade jag mig på soffan och somnade och vaknade inte förrän kl 11.

Nu har jag ätit lunch och mår ganska bra. Lite trött, bara. En promenad senare kommer nog att göra susen. Och jag behövde inte uppsöka sjukvården den här gången. Det kändes bra.

Lilla julafton

Idag blev Ulla och jag inbjudna till Majvor för hon hade fått överta två stora kartonger med garner som blivit över. Och Ulla och jag erbjöds välja ut garner vi ville göra något av.

Vilken lycka! Som godissugna i en godisbutik kastade vi oss över påsarna med garner. Gissa om vi hittade godsaker!

På stående fot bildade vi en stickjunta och eftersom ingen av oss låter gräset gro under fötterna så samlades vi redan i kväll för att påbörja omsättningen av garnerna. Så nu vet vi vad vi ska göra på tisdagkvällarna i fortsättningen.

Grannsämja

Idag på eftermiddagen träffades vi för att bestämma hur vi skulle uppfylla vår födelsedagspresent till Ulla. Den bestod i en middag på valfritt ställe och vid valfri tidpunkt. Vi bestämde Julshow och julbord med "Knätofs gänget" på Klockargården. Biljetter beställs på måndag. Det ska bli kul.

Beslutet dryftades över en kopp kaffe med pepparkakor och grönmögelost. Vi som ska åka syns på bilden (jag är bakom kameran). De var lite svåra att fånga på bild för det var en granne som skulle iväg med en bil. Och sån´t är ju intressant.

En fulltecknad dag.

Vaknade tidigt och påbörjade min guldkantade morgonstund. Ingen radio eller TV. C sover fridfullt. Ingen stress. Insvept i min härliga, luddiga morgonrock avnjuter jag min mugg kaffe och den obligatoriska knäckebrödmackan med smör och ost i min restlessfåtölj tillsammans med en bra bok. Det här är helt underbart att uppleva efter många år av tidiga morgnar med jäkt.

Men se´n är det full fart. Idag var det akvarellmålning på Studieförbundet Vuxenskolan. En ny teknik för att måla. Häller ut lite olika färger. Massor av vatten. Lägger ut lite olika sugande material. Havregryn, ris, linfrön, tygbitar, trådar, blad och strån läggs uppe i den våta färgen. Lite grov- eller flingsalt får färgen att krypa på ett intressant sätt. Allt får sedan torka - kan ta någon dag. "Hjälpmedlen" torkas/skrapas bort och kvar blir en intressant färgpalett. Fantasin får sedan bestämma vad man med hjälp av lite penselteknik kan locka fram av bakgrunden. Jättekul. Klicka på fotot så syns detaljerna bättre.

Senare var det Qi Gong på Koppjärk. Koppjärk (betyder förresten spindel på Rättviksmål) är ett gym med diverse friskvårdsaktiviteter. Jag har utövat Qi Gong tidigare, men de här övningarna var helt annorlunda. Under flera år har jag också tidigare utövat Tai Chi Juan. Så jag borde ha lite smidghet kvar. Men det är tydligen färskvara. Uj, så stel jag var! Stor vikt läggs här vid andningen. Stelheten måste jag komma tillrätta med. Det kommer att bli tuffa pass. Men jag behöver det verkligen.

Snacka om proportioner!

I går skrev jag ett inlägg om min nya Rättviksmössa som jag stickat på fri hand och ändrat en del från den traditionella stilen. Det resulterade i 7(!) kommentarer om jag ska ha tofs eller inte på mössan. Verkligen kul att få feed back. Det menar jag verkligen.

För en tid sedan (19 mars) skrev jag ett inlägg om att USA:s president Bush, genom sitt sätt att sköta Irak-konflikten, ger ett praktexempel på att våld föder våld. Tänk om alla miljarder dollar som skyfflats in i det kriget i stället använts till att minska fattigdoms- och kunskapsklyftorna i mellanöstern. Då skulle Al Quida och andra våldsbenägna grupperingar inte ha så många proselyter. Deras övningsläger skulle vara ganska glest bemannade. Tänk om politiker och andra ledare vore lite bättre på att "tolka tecknen i skyn"! Det inlägget resulterade i 0 antal kommentarer!

Det sägs ju att man ska "gräva där man står". Det är i alla fall en bra början. ;=)

Men snälla ni - fortsätt skriva kommentarer. Även om det bara gäller tofsen i min mössa!

"Klimp" i Rättviks kommun

I kväll var jag i gymnasieskolans aula och lyssnade på en rapport från "Klimp", Rättviks Klimatinvesteringsprogram. Vi fick oss till livs en redogörelse av hur det bidrag kommunen fått för investeringar för att skydda vårt klimat har utfallit. Mycket intressant.

Meterolog Per Holmgren höll ett medryckande föredrag om klimatförändringarna och vad vi kan göra för att minska belastningen på klimatet. Han gick ganska djupt in i det historiska skeendet och uppehöll sig länge vid de fruktansvärda konsekvenser som drabbar de fattiga ländrna som lever på marginalerna. Det var synd att inte fler var där och hörde på hans föredrag.

Sedan följde en diskussion kring vad vi kan bidraga med. Mitt inlägg om fördelen med en saluhall för garanterat närodlade produkter fick faktiskt applåder.

Väl hemma framförde jag till C det olämpliga med att alla våra apparater står i ständigt stand-by-läge och föreslog skärpning. Men jag insåg snabbt att här har jag stött på patrull. Jag anar en hård kamp, som jag helt klart kommer att förlora. Jag får vara glad om jag kan få stänga av apparaterna när vi åker på vår 4 veckors semester till Thailand.

Rättviksmössan - ett brott mot traditionen

Idag gick jag med skälvande steg ner genom centrum, rädd för att orsaka lynchstämning. Jag har nämligen grovt förbrutit mig mot traditionen om att en Rättviksmössa skall se ut som den traditionella toppluvan. Men jag tycker faktiskt inte att toppluvan är så värst snygg och så täcker den inte öronen ordentligt.

Så jag har stickat mig en egen modell som jag faktiskt tycker blev riktigt snygg. Och inte fick jag några sneda blickar heller under min promenad genom centrum. Faktiskt var det ingen som överhuvudtaget kastade en extra blick på mig. Inte heller Majvor, som gjorde mig sällskap, såg något. Hon hade förresten inte sett något överhuvudtaget.

Så var det med den saken. Mitt oerhörda brott mot traditionen gick alla förbi. Har vi vansläktats, eller . . . . .?

Andlig psykologi och vardagspsykologi

Idag har jag varit på ett seminarium i Borlänge. Viljo Mentu från Martinus Center i Varnhem hade rest ända hit upp för att ge oss en inblick i hur filosofen Martinus ser på psykologiska frågor sett med kosmologins ögon.

Viljo är psykolog och började med en grundlig genomgång av Freud´s analyser. Sedan tillfogade han Martinus analyser. Viljo menar att Freud var inne på rätt spår men eftersom denne var materialistiskt inställd så nådde han inte s a s fram till pudelns kärna. Han menar att med Freuds analyser fungerar det, men man vet inte varför det fungerar.

Jag skulle hemskt gärna velat ha kopior av Viljos bilder och scheman över den nya psykologin för det var svårt att hinna anteckna. Men han har lovat att det ska bli en bok så småningom. Tillsammans med Sören Grinds förväntade bok om de mera praktiska tillämpningarna av psykologi enligt Martinus kosmologi så ser jag fram mot en mycket givande och spännande läsperiod.

Fynd på Erikshjälpen

Fyndade ett glasbord med guldfärgat, snirkligt underrede för 65;- att ha mellan våra Restless-stolar. Perfekt för tekoppen!

Dessutom blev det 2 stycken 1,3 meter långa underskåp till en bokhylla i teak. 450:-. Överdelen ville vi inte ha, så det skippade vi. Skåpen skall blir underlag för TV-n och annan elektronisk utrustning som börjar samlas på hög. Hämtas i morgon eller på fredag. Så nu blir det mer i stil med det soffbord vi har. Jag har varit lite störd av att ha den ljusa raden av skåp i furu ganska nära soffbordet i teak. Och teakbordet vill jag INTE skiljas från. Det var den första möbel (nästan) vi köpte till vårt hem i mitten på 60-talet och det har följt oss i vått och torrt. Det har fått tåla barnens och barnbarnens omilda behandlingar med bestick, pennor och färgkritor utan att darra på benen. Ringar efter otaliga glas med olika vätskor har det fått tåla och det har alltid repat sig igen efter en liten behandling med teakolja.

Hittade även ett grovt tyg i en färg jag gillar som nu ligger på behandlingsbänken i lilla rummet. Så snart känner jag mig färdig för att ge behandlingar. Men det fattas en CD/band/mp3-spelare så jag kan spela soft musik som jag gillar. Men det blir snart. Har redan kollat av marknaden.

För en måttlig summa har jag hittat saker jag tycker om och behöver. Jag har sparat på jordens resurser genom återanvändning av saker som andra inte behöver och en liten summa har gått till andra behövande.

Jag känner mig mycket nöjd med dagen.

Blommiga verktyg bara för mig kom med posten i dag.

I ett tidigare inlägg (lyckades inte hitta det) klagade jag över att jag aldrig lyckas finna hushållets verktyg där de borde befinna sig. Så jag har i ungefär 30 års tid använt vår soppslev, som är av rostfritt stål, som hammare när jag behöver hänga upp någon tavla, eller så.

För drygt ett år sedan flyttade vi och i flytten försvann soppsleven, och jag har naturligtvis haft vissa problem att hitta hammaren när jag behöver den. Nu har min snälla syster, Strykarkatten, löst problemet åt mig (se bilden). De här verktygen får jag nog ha ifred. Tusen tack, kära syster! Och så fiffigt med skruvmejslarna i hammarskaftet!

Min käre make C kommenterade dock att måttbandet kommer jag ALDRIG att klara. Den är indelad i "1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,1,2,3,4,5,6,7,8,9,20, osv. Men det ska nog gå bra.

Starta FlyLady?

Tittade avundsjukt på Strykarkattens (se länklistan) inlägg om hur hon hanterar sin FlyLady.
Jag rekommenderar dig/er att gå in på hennes sida och läsa vad hon skriver under dagens datum, 5/11 om vad FlyLady innebär. Hon har två inlägg som är klart läsvärda.

Skulle nog också vilja sköta hushållet på det där sättet men det stupar på mottot: var och en tar själv bort det han/hon tagit fram. Det är svårt att lära gamla hundar att sitta. OBS, det gäller både hanar och honor.

Den här veckan är det visst köket det gäller. 15 minuter varje dag, varken mer eller mindre! FlyLady säljer en alldeles otroligt vacker äggklocka speciellt för ändamålet. På FlyLadys hemsida står det för varje dag/vecka vad som är aktuellt. Man kan få det som mail också.

FlyLady har också något som kallas HotSpots som är individuellt för varje hushåll. Hos oss är det, precis som hos Strykarkatten, köksbordet. Alltid belamrat med tidningar, räkningar, kvitton, mobilerna och en massa reklam som man TÄNKT gå igenom. Läs hos Strykarkatten vad man ska göra med det! Så finns det nå´t om att man ska kasta 27 saker lite då och då. DET har jag svårt för. Det kan ju "komma sämre tider" *skratt*.

Jag undrar vad det är för rum som ska donas nästa vecka. Vardagsrummet? Kanske bättre att börja då?

Nu har vi vatten i stugan!

Städade i stugan idag efter borrningen efter vatten (se tidigare inlägg med foton). Det blev 21 meter till sist innan vatten kom. Men då kom det med besked.

Tomten består till stor del av seg, kladdig mjäla. Skulle nog gå att göra keramik av den leran. Många stövlar har trampat omkring i stugan under tiden borrningen pågått och det var ett grovgöra att städa bort det idag. Dessutom hade det uppstått en "blow out" i duschrummet när vattnet kopplades på. En ventil (eller nå´t) var inte stängd. Det resulterade i en sliskig, grusig sörja över hela golvet i duschrummet. Men det blev snyggt när det sedan var rengjort.

Vi har spolat ut troligen kring 1 m3 vatten på gräsmattan och vattnet verkar nu ganska rent. Ska bli intressant att smaka på det senare. Kaffe har vi i alla fall kokat och det fick godkänt.

Nu återstår fyllningen kring borrhålet. det blir ganska mycket jobb. Men det får karlarna ta hand om. Hoppas det blir återfyllt och klart innan riktiga vintern kommer. Det vore inte trevligt om halva jobbet är kvar i vår.

Alla Helgons Dag

Idag har vi satt ut ljus på gravarna, varit i Borlänge och hälsat på barn o barnbarn, ätit middag på Restaurang Anna, besökt gravarna i mörkret för att kolla hur vackert det var (den som vill kan ju logga in på vår familjesida, Träffpunkt Nallar, och titta på bilderna, se länkarna till vänster).

Och nu har jag skyndat in till datorn för att ladda in bilderna. C såg bara mina skor kvar.

ABF-kurs i kosmologi?

Igår var jag på ABF-lokalen för att informera om Martinus kosmologi för att ev skapa en samtals-/studiecirkel i ämnet. Ingen annons har gått ut men några personer var vidtalade att de var välkomna om de var intresserade.

När jag kom dit (jag var lite tidig) pågick just avslutningen av en annan kurs inom ett helt annat gebit. Jag blev inbjuden att vara med i deras avslutningslunch (jättegod) och när de fick höra mitt ärende så stannade flera kvar för att lyssna och fråga. De var nyfikna och frågvisa och jag märkte att flera hade ett genuint intresse för dessa frågor.

Det beslutades att frågan tas upp efter nyår igen så får vi se om intresset finns kvar. Kanske blir det en liten annons då.

Norton Internet Security 2, forts.

Nu har vi - efter 7 sorger och 8 bedrövelser fått U:s dator säkrad så den är säkrare än Fort Nox. (Det ska nog vara Fort Knox, tror jag (27/10))

Bara det att ta sig in i Administratörsmodulen(?) och jobba i felsäkert läge (vad det nu är) och sedan skriva in koder, flera stycken, långa som mellan jul och påsk, är pirrigt. Men det lyckades.

Supporten på Symantec är helt OK. Vi fick en hel del hjälp via mail, mycket bra sådan (se tidigare inlägg). Men eftersom vi lyckades ohjälpligt trassla in oss, så bad vi om telefonsupport. Vi fick ett telefonnummer och en kod (hög prioritet) som ledde oss fram. Där fick vi några förlösande, handfasta råd och sedan kunde vi ta oss vidare själva.

Men alltid har vi lärt oss nå´t.

Skattemyndigheten vill övervaka alla.

Näää nu jädrar!!!
Nu vill skattemyndigheten begära in uppgifter från operatörerna från samtliga hemsidor och bloggsidor. Naturligtvis för att kolla om någon olaglig handel förekommer. För bloggar, t ex gäller om man får reklamintäkter från s k banners, vilket då skall beskattas (som ni ser, har jag rent samvete i det fallet).

Jag tycker att det är kränkande av integriteten. Skattemyndigheten får väl göra samma som gäller för telefonavlyssning - begära tillstånd när misstanke om brott finns.

Kaffekalas i bostadsrättsföreningen

Härom kvällen bjöd Eva och Kerstin på kaffekalas för alla som bor i bostadsrättsföreningen. De flesta kom. Bilden visar här bara en del av gästerna.

Det var ett kalas i den gamla goda stilen. Vit linneduk och levande ljus. Vackra, skira kaffekoppar med blommor och guldkant, likör i små, vackra glas och naturligtvis 7 sorters kakor och mer därtill. Det blev en lyckad kväll, många glada skratt och vi hade så roligt så vi blev kvar i åtskilliga timmar.

Norton Internet Security

Datorer och säkerhet - ett äventyr när man är novis! Vi hoppas innerligt att alla hackers har lika svårt att ta sig in i våra datorer som vi har!

Grannen U har Norton Internet Security (NIS) installerad. Alla användare har uppmanats att aktivera systemet på nytt inom 15 dagar. Om inte, försvinner den kodnyckel som skall användas från skärmen (tydligen). Gissa vad som gällde för U!?

Som tur är har vi snokat rätt på en fantastiskt fin supportkontakt via mail. En alldeles fantastisk kvinna som snabbt svarar och vänligt hjälper oss virriga pensionärer genom Nortons spindelnät. Vi råddes att förnya till NIS 2008 vilket skedde och betalningen översändes och licensen skulle nu installeras. Men först skulle allt gammalt raderas. Och där sitter vi fast, rejält fast! Ingenting har gått som vi ville, vi befinner oss på bråddjupt vatten och har ingen aning om hur vi ska ta oss ur eländet. Vi monterade upp två datorer - den ena var patienten och med den andra uppehöll vi kontakt med supporten. Men tiden rann ut - vi var bjudna på kaffekalas. Och det missar vi inte!

Nu har vi bett om telefonsupport. Det kostar 130 kr men är en nödvändig utgift. Och det får bli senare. Vi har inte tid just nu!!!

Jag HATAR . . . . . . .

. . . . . korta dammsugarslangar och strykjärnssladdar och att alla eluttag sitter bakom soffor och bokhyllor!!!!!!!

På kryss med Hjalmar och SPF

I morse åkte vi med SPF Orebygden och TG-resor till revyn "På kryss med Hjalmar" på Nöjeskrogen i Örebro.

Jag kan varmt rekommendera revyn. Det var massor av roliga sketcher och Hjalmar var verkligen i högform. I alla fall C och jag skrattade hjärtligt mest hela tiden. Dessutom hade vi mycket trevliga bordsgrannar.

Det var en matinéföreställning och en timme före revyns början serverades en matinémeny som bestod av förrätt (skaldjur) och sedan en kötträtt. Revyn började en timme senare och under pausen serverades kaffe och efterrätt. Det var precis lagom och man satt kvar vid bordet hela tiden. Allt smakade superbt!

Vid hemfärden gjordes uppehåll för kaffe och smörgås i Kopparberg på en trevlig herrgård (tyvärr missade jag namnet på herrgården). Och vi var hemma kl 21. På det obligatoriska lotteriet under bussfärden vann vi 1 kg kaffe och ett presentkort till ICA.

C har ont i knäet och sitter nu med en filt omkring sig samt insmord med liniment. Knäet är inflammerat, varmt och svullet så det är verkligen synd om honom.

Borrning efter vatten fortskrider och jag fyndar på loppis.

I morse blev det en tidig tur till Djurås för att leverera ett antal bleka porslinstomtar till en budbärare på genomresa. Hoppas tomtarna kommer fram till sin matte i sinom tid.

Sedan en snabb färd till sommarstugan där vi kom precis i tid för att möta brunnsborraren som skulle fortsätta sitt arbete. Han är nu nere på 15 meter med sin borr. Ska bli spännande att se var det slutar.

Jag passade på att åka till Tulavippan, den jättestora second hand-butiken i Gagnef. Det blev som vanligt en bok. En Viveka Lärn-pocket för 5 kr. Men jag hittade dessutom ett gammalt symaskinsunderrede sprayat med guldfärg (ja, jag vet, att jag åsamkar antiksamlare köldrysningar) med massor av krusiduller. Det ska bli stomme till ett litet telefonbord i vardagsrummet. Nu gäller det bara att hitta en lämplig bordsskiva samt en utdragbar låda för diverse skrivattiraljer.

En givande dag, på min ära.

Borrning efter vatten i stugan

I morse kände sig borraren frisk nog att påbörja borrningen efter vatten vid vår sommarstuga. Här kommer en bild från uppstartningen. Frågan är hur djupt han måste borra. Det påverkar i högsta grad priset.

Jag återkommer med fler bilder allteftersom borrningen fortskrider.

Besök Taltrastens kvitterforum

Logga in på Taltrastens kvitterforum så att kvittret inte rostar igen alldeles. Den har pipit lite ynkligt på sistone. (Jag har även lagt in länken i länkregistret till vänster.)

En underbar, solig höstdag

Borraren är sjuk idag igen (influensa, tydligen) så vi utnyttjade den underbara dagen till att åka bil *ler*.

Först åkte vi till Clas Ohlson och lämnade tillbaka ett par inköpta saker (en vana vi har) och köpte lite mer (naturligtvis) . Nästa stopp blev i Djurås vid OK-macken där vi kollade om vi fick lämna in ett antal tomtar (ja, i porslin, förståss) på fredag som sedan skulle levereras till Strykarkatten, som befinner sig i södra Sverige. De skulle hämtas upp av kattans kompis som skulle komma att ha vägen förbi. De har blivit lite restriktivare med sådana tjänster på macken men lovade ändå att vi fick göra det om jag lämnade paketet före kl 9 på fredag. Så det blir till att sätta klockan på ringning.

Nästa anhalt blev Borlänge, där vi hämtade de begagnade däcken som jag glömde ta med mig vid bytet dagen innan. Sedan vidare till Dala Airport där vi fick nöjet att se Kicki checka in passagerare. Det var härligt att se hur glad och nöjd hon är att äntligen fått ett jobb hon trivs med.

Nästa stopp blev Falun där vi passade på att äta en sen lunch på Kinesen. Supergott. Sedan bytte vi lampskärmar igen. Den här gången ska det väl bli bingo!

Hann inte mer än hem förrän syrran och R anmälde sin ankomst. De var kaffesugna. Hade vienerbröd med sig. Hmmm. Så nu är täcket från Kina överlämnat (det är en helt annan historia) och tomtarna betalda (den sista meningen förstår nog bara de närmast sörjande).

Resten av kvällen tillbringas nog i min Restless-fåtölj.

Akupunktur, nya vinterdäck och lampskärmar.

Idag var det dags att placera mig på Lenas brits för en serie nålstick igen. För det första för att säkerställa att sötbehovet hålls i chack (det slank bl a ner ett par munkar under marknaden och det märks på sötbegäret). Så jag fick några underhållsnålar. Ska bli intressant att känna efter hur det fungerar. Men dessutom följer jag med intresse hur hon justerar min obalans på kyla/värmebalansen genom att förändra energigenomströmningen. Ursäkta om jag inte kan beskriva vad hon gör på ett alldeles korrekt sätt men det är så här jag uppfattar det hela. Men helt klart känner jag att jag är mer balanserad (enl. det gängse begreppet) nu. Men jag har fått order att vila och helst sova en liten stund efter lunchen. Och det gör jag gärna.

I stället för att göra som hon sade, åkte jag direkt till Borlänge för att byta till nya vinterdäck. Därefter åkte jag till Falun för att byta lampskärmarna till fönsterlamporna. Jag börjar tappa räkningen på hur många gånger jag varit till Falun i det ärendet nu.

Men jag lade mig en stund efter det att jag kommit hem. Det var skönt!

Brunnsborraren ringde och ville ställa upp sitt aggregat för att starta brunnsborrningen i morgon (onsdag) i sommarstugan. Så han är tydligen frisk nu.

Resa till Borlänge och shopping på Kupolen.

Det blev ingen borrning efter vatten i sommarstugan. Borraren blev sjuk och ringde återbud. Får se när nästa chans kommer.

Jag åkte till Borlänge för att hjälpa dottern med några småsaker efter flytten. De har fått det mycket trevligt i lägenheten och Kicki trivs väldigt bra med sitt nya jobb. Men gardiner är en bristvara där. Och tavlor. Hoppas hon vill ta några av mina tavlor. De börjar ta alltför stor plats här hemma och jag producerar bara fler.

Vi var också till Kupolen (jag älskar det stället!) och passade på att smörja kråset på McDonalds när nu C. inte var med. Av någon anledning vill han absolut inte äta hamburgare där. Vilket jag gör! För att inte tala om vad barn och barnbarn tycker!

Passade också på att köpa en så´n där gullig liten låda på Jula med små, söta fack innehållande lite småspik, ögleskruvar, nubb, små(!) tavelkrokar i olika storlekar samt några andra guldglänsande, taggiga saker som jag inte vet vad de ska användas till. Synd att inte asken var rosa också. Men det var i alla fall precis vad jag behövde. Egen hammare ska jag också snart skaffa och den ska vara rosa *skratt*. I ca 30 år har jag nämligen använt baksidan av soppsleven, som är av rostfritt stål (vilken fantasilös utformning av en soppslev!) men den dög bra som hammare bl a eftersom jag aldrig hittade vår hammare där den borde ligga. Nu har soppsleven försvunnit i flytten från huset till lägenheten och jag vill inte leva i ovisshet varje gång jag behöver slå in en spik. Min förhoppning är att jag får ha en rosa hammare i fred.

Sedan hjälptes vi åt att laga middag. Laxbitar i kapprock, romröra, brysselkål och potatis. Gott.

En slapp lördag

Vaknade redan kl 04, läste en bok, gick till sängs igen och sov gott till kl 10.30.

Jag gjorde sedan ett besök på Erikshjälpen vilket resulterade i två böcker och två fina blomkrukor. Ett fynd, tycker jag. Annars har jag praktiserat temat: "Bara vara".

I morgon kommer han som ska borra efter vatten åt oss i sommarstugan. Det blir spännande att se hur djupt han måste borra.

Vill du ha ett gott skratt varje dag?

Tag i så fall för vana att klicka till vänster i länkregistret på länken, "Hans Lindströms humor".

Spara de sidor du särskilt fastnat för i en alldeles egen mapp på ditt skrivbord och du kan återvända gång på gång och återuppleva känslorna.

Carpe diem!

Folksams bilförsäkring dyrare för kvinnor

Jag hörde alldeles nyss på TV4:s ekonominyheter att Folksam har högre bilförsäkringspremier för kvinnliga försäkringstagare än för manliga.

Orsak: Kvinnor lånar i större utsträckning ut sin bil till sina barn!!!!!!!!

Skillnaden är mer än 400 kr!!!!!

Kvinnor: Hur gör DITT försäkringsbolag?

Agera!!!!

Kunskap om etik saknas i dagens samhälle.

Lyssnade på radion i morse hur de debatterade om hur man ska förfara för att minska våldet bland ungdomar. Det ropades på hårdare lagar mm.

Jag undrar, om det inte vore bättre att sikta in sig mer på källan till våldet. Bristen på empati och medkänsla som tycks vara en stark faktor när våld utövas.

Förr fick alla en gedigen insikt i vad som var rätt och fel genom kristendomsundervisningen. Den undervisningen i etik och moral är nu borttagen från dagens skola och det har uppstått ett vacum på den fronten. Nu hör jag inte till dem som tror att just kristendomsundervisning löser den här frågan. Därtill är den alltför dogmatisk. Ibland direkt ologisk. Och det går dagens ungdomar inte heller på. Men vi ska inte blunda för att många föräldrar av olika orsaker inte kan täcka det glappet och ge barnen en klar känsla för vad som är rätt och orätt och vad som skapar ett bra liv. Därför behövs något som bibringas alla barn, oavsett bakgrund, en kunskap om etik och moral. Varför inte ett ämne i skolan, t ex kallat livskunskap. Det ska vara schemalagt och läras ut av verkligt kunnig personal, då menar jag välutbildade pedagoger och psykologer. Det ger upphov till diskussioner och debatter och kan på så sätt ge en djupare insikt i hur vi ska handla mot våra medmänniskor.

I framtidens skola är jag övertygad om att Martinus kosmologi kommer att ha en framskjuten plats när det gäller just livskunskap. En andlig vetenskap, helt enkelt.

Det blir en krona

Nyss hemkommen från tandläkaren. Det måste bli en krona på den kariesangripna tanden. Och dyrt blir det! Så går det när man inte sköter tandhälsan som man ska.

Men lampskärmen blev bytt och sitter nu på plats och är till belåtenhet. Men de nya som ska vara i fönstret blev inte så lyckade. Som tur är bad jag om öppet köp även på dom. Så det blir en ny vända till Falun.

Om en stund kommer lille bror hit och hälsar på. Det ska bli trevligt.

På tandläkarbesök i Falun

I dag var jag på mitt halvårstandläkarbesök (hmm, vilket konstigt ord det blev). Fick lite förmaningar att använda tandtråd, fluortabletter och andra hjälpmedel lite mer frekvent *rodnar skamset*.
Dessutom ska jag tidigt i morgon bitti till tandläkaren igen och laga ett hål som de hittade. Lika bra att få det gjort medan jag i alla fall har ont i munnen efter dagens besök.

Passade på att gå till den trevliga lampaffären i Falun, Ljusgåvan. Men det blev ett dyrt besök. Jag har länge varit trött på lampskärmarna på vår golvlampa och beslöt mig för att försöka hitta ett par nya. Köpte två olika skärmar på öppet köp för att ta hem och prova. Naturligtvis(!) blev det den dyraste som segrade. Så i morgon får jag lämna tillbaka den billigare och köpa en till av den dyrare - med jobstryck på. Men snyggt blir det, och vi resonerade som så, att ett sådant här köp gör man bara en gång och då ska man inte snåla med några hundralappar. Men det medförde, att vi plötsligt märkte att vi absolut behöver ha nya skärmar även till fönsterlamporna. Får se vad jag hittar i morgon.

Efter höstmarknaden i Rättvik

Efter att travat runt i Rättviks gigantiska marknad 4 gånger(!), dels ensam och dels med en livlig 15-åring som tycker att allt skall upplevas, så har jag nu slappat i en fåtölj i flera timmar. Jag slumrade tydligen till ett litet tag också.

Jag lyckades avhålla mig från att handla så mycket men ett antal omålade tomtar i olika storlekar blev det i alla fall till min syster, Strykarkatten. Hon har fått dille på att måla porslinstomtar och ska börja sälja dom också! Planerar redan för hur försäljningsståndet ska se ut och hur nära till en toalett det ska ligga!

Så hamnade jag vid ett stånd som sålde diverse hemkokta tvålar och där det doftade himmelskt. Köpte en för att ha i badrummet, där det till och från - mest till - luktar förfärligt. Något vajsing i avloppssystemet efter att alla lägenheterna fått avloppssystemet spolat. Jag hoppades att tvålens doft skulle dölja eländet men se - det gjorde det inte. Tvålen visade sig vara nästan luktlös! Jag ska nog köpa en så´n där doftgran som man hänger i bilen i stället.

Det var i alla fall trevligt att ha Sanna här ett par dagar och det var trevligt att se, hur klokt hon valde de inköp hon gjorde. Och kan ni tänka, hon gick och lade sig före kl 22 båda dagarna! C och jag tittade häpet på varandra när hon kom och bad om att få gå och lägga sig.

Höstmarknad i Rättvik

Nu har jag nyss kommit hem efter en 4-timmars runda på marknaden. Så den har svällt sedan jag rände runt där som barn! Jag minns faktiskt tiden när jag bar vatten åt de stackars, törstiga, uppbundna kreaturen, kor såväl som hästar, på marknaden. Deras ägare hade ofta med flaskans hjälp glömt både familj och djur och roade sig kungligt bland likar någonstans runt Knektplatsen.

Hela Knektplatsen och ytterligare en massa gator ner mot centrum är nu fullsmockade med allsköns marknadssstånd. Och jag trivs med folklivet, musiken och högtalarljuden. Har ingenting emot att trängas bland en massa människor.

Träffade min kära svägerska som meddelade att jag visst hade raglat den där kvällen som jag tog några glas för mycket *ler*(se tidigare inlägg om min, numera kända, black out). Men jag bjuder på det. Bland mina syskon är jag känd för att vara så prudentlig och korrekt så det här var nog bra för balansen, så att säga, och lillebror får känna sig stor för en gångs skull. Vi systrar är nog ibland lite för duktiga med att "klappa honom på huvudet".

Vill förresten meddela att mitt depparhumör har gått över för den här gången, som tur är.

Har TCM (traditionell kinesisk medicin) däckat mig?

Tack för alla gulliga, trevliga tips om hur mitt humör ska bli bättre. Det värmer, ska ni veta.

Tyvärr har det inte hjälpt så mycket. Jag har huvudvärk, är mycket yr och det brusar som sockerdricka i kroppen. Yrseln förvärras så fort jag utsätts för minsta ansträngning och stress. Troligen är det här en rekyl på en lång tids misshushållning med mina krafter.

Lena, akupunktören har tidigare berättat för mig hur kinesisk medicin (TCM) ser på samarbetet av olika krafter i kroppen. Jag har i ett tidigare inlägg snuddat vid resonemanget och jag finner det mycket intressant och troligt.

Lena, du får rätta mig om jag fattat det hela fel, men så här har jag uppfattat det hela: I kroppen är det njurarna som står för energiförsörjningen (inte enbart njurarna som organ, utan hela det system som njurarna står för). Njurarna står för det energilager som jag har med mig genom livet. Om jag tullar för mycket på detta lager så kommer - om inte förr - så när jag blir äldre, sjukdomar eller någon form av svaghet att uppstå. Jag kan nämna, att vid mitt första besök hos Lena så nämnde hon, att mitt energilager inte var i ordning vilket också visades av att min tunga var starkt fårad. Och då hade jag ändå inte nämnt någonting om att jag var trött.

Levern (dvs leverns system) styr mig för mycket och får mig att ta ut mer av min energitillgång än jag egentligen borde. Jag vet, att jag har en mycket stark vilja och många gånger tvingar kroppen (och min omgivning) till mer än jag borde. Mina arbetskamrater kan intyga att jag hade en liten lapp på min tavla ovanför skrivbordet där det stod: "Man kan elda med snö bara man ger sig fan på det". Klippt ur FaluKuriren för många år sedan. Så urbota dumt!

Så det är kanske Lenas fel att jag klappat igenom *ler*. Hon stack nålar både här och där för att stärka njurens system och dämpa leverns (förutom nålarna mot kaffebröds-/sötsaksbehovet, som f ö fungerar alldeles utmärkt). Kanske är det så, att min lever nu inte är så "högröstad", utan lagt sig till ro så att njurarna får tid att bygga upp ett bättre energilager.

I så fall, mina vänner och läsare, kanske jag snart kommer tillbaka igen, en aning mindre livlig och pådrivande (ingen skulle bli gladare än C) men ändå fylld med energi.

En deppardag

Det har regnat idag. Bara glimtvis har solen tittat fram. Vi har möblerat om och det blev bra, riktigt bra. Men jag orkar inte gläda mig åt det. Kan inte förstå det, men jag känner mig alldeles orkeslös. Vi håller på att göra om vårt gästrum också och det har blivit till hälften "avlövat" men jag orkar inte fullfölja. Och ändå är det så lite kvar att göra. Och småsaker belamrar golvet i vardagsrummet i väntan på att gästrummet ska bli klart. Och inte har jag något att skriva om. Och skift-tangenten fungerar inte så bra så alla meningar börjar med liten bokstav och jag får tagga bakåt för att trycka lite hårdare på skifttangenten. Bläää. Det är verkligen en så´n där "tycka-synd-om-dag". Och inte har jag mens heller, för då hade jag i alla fall nå´t att skylla på. Och inte kan jag komma på några "kloka ord" heller för jag har lämnat tillbaka den lilla underbara boken till biblioteket.

Hjälp!!!

Lite funderingar kring alkohol, minnesluckor och blackout

Med anledningen av vad som hände i fredags kväll (se föregående inlägg) ser jag mig nödsakad att rannsaka hjärta och njurar beträffande mina reaktioner och min inställning till alkohol. (Värst så högtravande jag blev, då.)

Enligt flera vittnen (C, min lillebror och hans fru samt ett okänt antal barn) drack jag tydligen en större kvantitet alkohol än jag kan dra mig till minnes *ler*.

Jag minns bara 2,5 glas vin samt en drink gjord på någon okänd starkvara med något vitt och brunt i. Och ett sugrör. Smakade som mjölkchoklad - fast godare.

Nu påstår de vuxna vittnena att jag drack minst två whisky (on the rocks) samt mer vin. Dessutom höll jag låda om saker som engagerar mig (filosofi) och upprepade alltihop ytterligare två gånger! Min snälla lillebror talade om att han beundrade C, som kunde avhålla sig för att kommentera min något förvirrade föreläsning. (Det var kanske bra att jag upprepade mig två gånger så att de bättre kunde förstå vad jag sade*ler*).

Nog med skämt nu. Jag har inget som helst minne av att jag gjorde bort mig. Jag tyckte att jag minns allt som hände på kvällen, klart och tydligt. Enligt min minnesbild var jag lagom trevlig, samtalade kultiverat *skämtsamt*, i alla fall inte förvirrat - och jag har inget minne av att jag druckit någon whisky. Jag har heller inget minne av att jag var ostadig på benen, vilket jag förresten kanske inte heller var (ska fråga bror min).

Kanske ska vi lita på, att den som blir fast i en trafikkontroll pga rattonykterhet, är alldeles ärlig när han säger att han bara druckit X antal öl. Han minns faktiskt inte att han druckit fler (nu menar jag inte att han ska slippa påföljd). Kanske också flera borde fråga sina GODA vänner hur de brukar uppföra sig när de festar. Det kanske blir en chock att få höra sanningen. Hade inte min bror berättat - skämtsamt och med ett vänligt leende hur kvällen blivit, så hade jag ju varit fullständigt ovetande om mitt beteende. Och därmed riskerat att göra om det. Jag spydde inte, välte ingenting, kissade inte i blomkrukorna och jag tror inte jag var så ostadig på benen. Men jag fick en minneslucka, en black out!!! Det är det som jag finner så oroande.

Händelsen gör i alla fall att jag i fortsättningen tänker hålla koll på hur mycket jag dricker. En sådan här ögonblicklig black out vill jag inte vara med om igen!

Jag kanske ska tillägga, att min bror inte heller hade sagt något, om det inte kommit till min kännedom att hans fru visade sig ha mycket dåligt samvete för att "jag serverades så många glas whisky". Då anade jag oråd och ställde frågan till min bror om mitt beteende. Och fick, tack och lov, ett ärligt svar.

Helgen lyckligt i hamn

I fredags kväll var C och jag bjudna till Nallebror på middag. Tacos med tillbehör. C skulle köra hem. Så jag drack 2,5 glas vin och en liten chokladdrink - trodde jag. Tydligen blev det ett glas wiskey (eller två, förtäljer tjänstvillig lillebror + lite extra vin). Dessutom berättade jag noggrannt (tre gånger, påstår samma lillebror) om ett projekt, som jag planerar. Jag hävdar betämt att jag bara berättade om det EN gång. Men OM de samstämmiga vittnena har rätt, så tappade jag räkningen efter 2,5 glas vin, de som jag kommer ihåg. Det är ju faktiskt skrämmande. Och en nyttig läxa (jag är allvarlig nu). Jag måste tydligen respektera att åldern och kanske medicinerna jag äter gör mig extra känslig för alkohol. Som jag sade till min bror: Vilken tur att det skedde inom familjen!

Vi kom i säng kl 24 på fredagkvällen, så jag var ganska mör på lördagmorgonen. Jag hävdar att det var pga sömnbrist. C påstår att jag bara var bakfull.

Men tack vare god planering (av omgivningen) är helgen i hamn ganska smärtfritt.
Roger stannade i stugan och hjälpte C att göra alla kopplingar och eldragningar inför borrningen efter vatten. Det blev tydligen en hel del grävarbete och dessutom krypande uppe på vinden bland mineralull och spindelnät och getingbon (antar jag) för att dra elkabel.

Vi andra hjälpte Kicki med flytten. Hur katten kan man samla på sig så mycket prylar på så kort tid? Vi var ganska många som hjälpte till och särskilt ungdomarna var jätteduktiga. Jag var den som gjorde minst, faktiskt. Varje gång jag tog tag i en pryl så var det någon som sade: Akta mormor, du ska inte lyfta ovanför huvudet, vet du väl! eller: Det där är för tungt för dig. Jag tar det! Men jag fixade till mat åt alla, i alla fall. En stor gryta med gulasch hade vi fixat i förväg och var bara att värma. Det enda bord som stod till buds var altanbordet och vi fick äta stående för alla möbler var packade. Fia gjorde ett fantastiskt jobb genom att stanna kvar och göra det mesta städjobbet medan vi körde möbler. Det blev två turer med största flyttskåpet och sedan skulle det lämnas tillbaka hos uthyraren igen. Ca 40 mil totalt med alla vändorna. Så Kicki var inte klar förrän närmare kl 24 lördag natt. En jobbig helg för henne. Nu har hon kvar att få ordning på alla möbler, kartonger och säckar. Jag avundas henne inte.

Idag har vi dragit upp flotten på land i sommarstugan med hjälp av Roger o Fia. Det har tyvärr inte blivit så många turer med flotten den här sommaren.

Så nu pustar C och jag ut framför TV:n.

Åh, en sån helg, som kommer.

Vilken helg vi har framför oss! Den kommer att bli minst sagt stökig.

Den här helgen var den enda som Kicki kan få hjälp med de tunga lyften inför sin flytt samtidigt som Roger med familj kommer upp för att hjälpa till med att gräva och färdigställa inför borrningen efter vatten i sommarstugan.

Ungdomarna har sinsemellan diskuterat sig fram till att Fia och barnen(alla?) och jag(?) ska hjälpa till med flytten och Roger ska hjälpa C med grävningen. Det låter som en bra lösning, tycker jag. Men det innebär att vi kommer att dela på oss och vi får svårt att få en sammanhängande tid tillsammans i lugn och ro.

Mitt motto: Det enda som är säkert, är att allt är osäkert", stämmer verkligen. Hmmm, det där tål att tänka på. Kanske allt i själva verket är säkert. I grund och botten, menar jag. Jag tänker på det där med orsak och verkan. Sådd och skörd osv. Så kanske allt ändå är säkert. Jaha, nu fick jag nå´t att tänka på.

Medan jag har skrivit detta så har dessutom MIO levererat C:s nya Stressles-fåtölj. Han provsitter den just nu. När jag har skrivit klart ska jag koka kaffe och så ska vi avnjuta det i var sin fåtölj av typen Ekornes Stressles. Sedan måste vi skynda ut till stugan för att elda upp så det blir varmt o gott till Roger, Fia och barnen kommer sent i kväll. De ska sova där. C och jag är bjudna på middag hos lille Nallebror och hans stora familj i kväll. Det ska bli trevligt. Och fungera som en perfekt avstamp till helgens kommande kaos.

Mina kolesterolvärden

Har fått svaret på den kolesteroltest som jag gjorde i mitten på augusti. Jag är helnöjd. Inte en enda asterisk som signalerar dåliga värden.

P/S Kolesterol: Resultat: 4,7 Referens: 3,9-7,8
P/S HDL-Kolesterol: Resultat: 1,0 Referens: 1,0-2,7 (kunde kanske varit lite högre)
fP/fS-Triglycerider: Resultat: 2,4 Referens: 0,45-2,6 ( -"- lägre)
fP/fS-LDL-kol: Resultat: 2,9 Referens: 2,0-5,3 OBS!
S-T4, fritt: Resultat: 12 Referens:10-19
S-TSH : Resultat: 1,9 Referens: 0,4-4,5

Är det någon som vet vad T4 ochTSH är? Jag tror att det är något med sköldkörteln men mer vet jag inte.
Beträffande kolesterolet är jag helt nöjd. Ni ska veta, att jag tidigare har haft sämre värden trots att jag äter/ätit kolesterolsänkande i flera år.

1997 konstaterades första gången att jag hade dåliga kolesterolvärden, högt totalvärde och dålig balans mellan HDL (det goda) och LDL (det onda) kolesterolet. Triglyceridvärdena var inte heller bra. Jag fick Pravachol, först 40 mg, senare 80 mg och triglycerid- och LDL-värdena förbättrades. Till en del.

2006 läste jag Sten Sture Skaldemans bok "Ät dig ner i vikt" där han vänder upp och ner på uppfattningen om vad som är en bra kost. Ät som eskimåerna och sluta knapra kolhydrater (bröd, mjöl, socker, pasta och potatis). Släng margariner och fleromättade oljor och ät riktigt smör!

Så jag gjorde det. Nästan. Jag åt massor av ägg/kött/fisk och smör. Vad skulle min snälle läkare Ronny Borelius säga om en sådan matordning? Jag hade hjärtat i halsgropen när jag några månader senare tog mina vanliga prover. Jag bekände mina synder och väntade mig en avhyvling. Men vad hände? Jo, han log stort, skrev ut provsvaren och lät mig läsa. Där stod det - svart på vitt. Min LDL/HDL-kvot hade förbättrats rejält och även triglyceridvärdet. Han var faktiskt lika lycklig som jag var.

Vad är det jag har gjort? Jo, jag har skippat de snabba kolhydraterna, definitivt inte allt men ganska mycket (kör GI-köret, alltså). Jag äter både knäckebröd och gröt eller yoghurt (frukosten). F ö kött/fisk/ägg(många!)/grönsaker (alltså grönt) och fett. Pasta äter jag inte alls men ibland blir det några matskedar ris. En potatis i st f 2-3 st till middagen. Margarin är numera sedan länge totalförbjudet i vårt hem. Det är bara smör som gäller.

Vad jag däremot ofta inte kunnat motstå var kaffebröd till em-kaffet (C kom ofta hem med himmelskt goda bakverk från konditoriet i närheten). Men 14 dagar före sista testet hade jag börjat få akupunkturbehandlingar för mitt sötsug varvid all längtan efter kaffebröd försvann (det gäller fortfarande) och numera tar jag till kaffet små bröd av typen Finncrisp eller Wasa Knäckis med en stor klick ädelost eller liknande. (se tidigare inlägg). Och nu har alltså mina blodvärden förbättrats ytterligare (det var trots allt någon asterisk vid provsvaren tidigare). Däremot går vikten inte ner så fort som jag skulle önska. Några kilo har det blivit men det är upp och ner.

Det skulle vara intressant att veta hur mycket av förbättringen som kan hänföras till att jag gått över från margarin till smör alternativt att jag skippat mycket av kolhydraterna. Kanske kan andra med metabola syndromet få något att fundera över.

Läs gärna S.S. Skaldemans bok och gå in på Dr Annica Dahlkvists blogg. Denna fantastiska kvinna som orkar stå upp mot etablissemanget. Hon orkar stå, fastän hon tvingats sluta på den vårdcentral, där hon arbetat länge och hon har hotats med indragen läkarlicens.
(Jag ska skapa länkar till dessa två personer. Men inte i kväll. Jag är för trött. Återkommer)

En vanlig dag

Idag har jag varit barnvakt åt det här lilla charmtrollet, Emma. Munnen gick i ett och hon höll mig sysselsatt hela tiden medan mamma Marita var borta några timmar. Men det var trevligt. Jag fick både se på barnTV, baka med modellera, rita, leka med små plastfigurer och så gick vi till sopsorteringen med tidningar och glas. Det är bäst att börja i tid med de goda vanorna.

Sedan kom Sally med ett fång blåklockor och prästkragar och ville ha dem fotograferade. Vårblommor i september månad! Det är inte klokt! Men vackert var det. Det kommer en bild till för säkerhets skull.

Till sist vill jag presentera vår hustomte. Enligt C håller han, på föreningens uppdrag, på att gräva skyttegravar inför den stundande striden med myndigheterna som vill försämra pensionärernas pensioner.

Vilken grå, regnig dag

Vädret har inte varit soligt precis idag. Ett riktigt depparväder.
Men jag har i alla fall stickat färdigt ett par raggstrumpor till Alexander. Så nu är det "bara" tre barnbarn kvar att sticka till. Men jag ska verkligen inte klaga. Det är roligt att sticka. Om vädret är det rätta, förståss: Dvs regnigt.

Vi gjorde i alla fall en vända till Borlänge för att se Kickis nya lägenhet. Lägenheten innehåller ett "uthyrningsrum" så Sanna får egen toalett med dusch och pentry. Och egen ingång! Men Kicki har hotat med att minera hennes ingång så det är väl OK. Alexander gläder sig åt att hans rum ligger nära köket. "Då får jag nära till kylskåpet", var hans kommentar. Flyttlasset går nästa helg så det finns bara de pinaler som hon kunnat få med sig i bilen vid de två besök i Borlänge som hon gjort. Det fanns inte ens en kastrull att koka vatten i så det blev inget kaffe för vår del. Vi bjöd på pizza på den närbelägna pizzerian i stället.

Barnen gläder sig åt att flytta och det är verkligen skönt. Det hade varit tragiskt annars. Och Kicki har ju fått jobb. Ute vid Dala Airport. I samma utrymme som C började sin karriär inom flyget i Dalarna 1975. Hon ser verkligen fram mot att få börja 2 oktober. Vi är naturligtvis mycket glada för hennes del. Vi känner, att den lilla familjen tycker att de kommit hem till slut. De har ju bott större delen av sitt liv i Borlänge och har många vänner där. Vi tycker också att de har kommit lite närmare oss. Roger med familj bor ju ända nere i Skövde och det blir långt mellan besöken hos oss. Men till helgen som kommer får vi rå om dom i alla fall för då kommer dom upp hit! Det ska bli härligt.

Frukost-funderingar

Lugn dag i dag också. Sov till kl 9 (jag vaknade kl 3, låg sömnlös ett okänt antal timmar, somnade sedan om).

Frukosten har ändrat karaktär. Länge har den bestått av kaffe och knäckebröd med smör och ost. Jag gillar den frukosten men dels så blir jag hungrig fort igen och dels så blir jag faktiskt slemmig i halsen av osten.

Jag har också provat LCHF-kosten med ägg och fisk till frukost. Då gick jag ner flera kilo, förbättrade markant triglyceridvärdena och HDL-värdena (det goda kolesterolet). Eftersom jag (som hela min släkt) lider av det s k metabola syndromet så är det viktiga markörer. Men för gott resultat fordras det att hela dagen går i lågkolhydrat-tempo.

Gradvis har jag glidit över till mera kolhydrater om än av GI-karaktär. Gröt på rågflingor med mjölk/sojamjölk/havremjölk är dock inget för mig. Ett par timmar senare är jag vrålhungrig igen. C, däremot, står sig i flera timmar på sin grötfrukost. Konstigt.

Under några dagar har jag nu provat fruktfrukost (tärnad frukt av olika sorter med fruktsoppa till). Det står jag mig på till långt fram på dagen. Fick tipset av min syster (inte Strykarkatten) som också står sig dåligt på gröt. Ska bli intressant att kolla hur blodsockerkurvan ser ut efter en sådan frukost (jag är test-freak). Och vikten! Nästa vecka ska jag testa blodfetterna men jag antar, att den ändrade frukosten i form av frukter inte ger utslag så snabbt. Eller gör det?

F ö har jag varit och köpt mig en ny bikini till vår planerade Thailandresa i januari.

Vaknade tidigt

Vaknade tidigt i morse. Gick upp, kokade kaffe, bredde mig en knäckebrödmacka med korv på (mums) och satte mig i min sköna vilstol, makade in fotpallen så där lagom under benen. Tände den alldeles utmärkta läslampan och makade mig tillrätta i min ulliga, sköna morgonrock och slog upp den aktuella sidan i den pågående boken av Mogens Tverskov, Udfordring til videnskaben del 3. En ny tids födsel. Med undertexten: Den spirituelle udvikling accelererer. Religiöse og videnskablige dogmer erstattes af nye og kreative tankemönstre. - Hvor står vi?

Kan man få en trevligare start på dagen?

Änt ä könstut?

För utsocknes: Änt ä könstut? = Är det inte konstigt?

Några av mina inlägg rör sig om högst triviala vardagsproblem och kring dem får jag många både goda och roliga kommentarer. Men när jag skriver om tillståndet i världen och har djupa(?) funderingar kring livet kommer inte en enda kommentar.

Är vi så stressade och så uppgivna, arbetar så hårt, att vi inte orkar engagera oss i annat än de allra närmaste problemen? Förmodligen är det så. För jag vägrar tro att vi är likgiltiga.

Vilken drömsituation för makthavare! Med en likgiltig alternativt sönderstressad befolkning som inte orkar opponera sig.

Men å andra sidan - här finns kanske svaret till Nannas (finns i länken till vänster) inlägg, där hon undrar om hennes små vardagshändelser verkligen kan intressera andra.

På healingkurs

I helgen har jag varit på kurs för att rostas av. Och det är jag glad för.

I början på 90-talet kom jag i kontakt med och lärde mig ge healingbehandlingar och blev efter flera års utövande övertygad om att det verkligen fungerar. Jag gick flera kurser och gav behandlingar åt närstående och vänner. Däremot gick jag aldrig ut offentligt med min verksamhet.

Olika omständigheter gjorde att jag lade av med behandlingarna men nu yppades - "av en slump" - tillfället att väcka upp healingförmågan igen. Och jag är glad att jag tog tillfället. Den finns kvar i full kraft och det är nog mest min egen osäkerhet som hindrat mig att använda den mer frekvent. Nu är jag pensionär och har kanske mer tid att utnyttja den.

Får se vad det blir av den saken.

På kurs

Nu blir jag borta över helgen. På kurs.

Eftertankar

Fick i morse rycka ut för att hjälpa en mig närstående att få ambulans för vidare befordran till Falu lasarett. Allt verkar emellertid vara bra och personen i fråga kommer nog hem framåt kvällen Närstående finns kvar på lasarettet och följer med.

Så jag tog bussen hem. Tack och lov är bussarna välgörande tysta. Den där musiknarkomanin som annars härskar överallt lyste med sin frånvaro. Jag fick tid för eftertanke.

I DD finns idag en helsida om hur dålig sjukvården är och hur dåligt organiserat allt är. I det här fallet stämde det inte alls. Eftersom Rättviks ambulans var på annat uppdrag så larmades Leksands ambulans med Prio 1-utryckning, dvs blåljus. Naturligtvis blev det lite längre utryckningstid. I sådant fall rycker Rättviks Räddningstjänst ut och snabbt var ett gäng på plats med syrgas och annan utrustning. En person avdelades till att dirigera ambulansen och de andra tog sig an patienten. Utfrågning, en första undersökning och lugnande beteende i väntan på ambulansen. Vilken tillgång! Inte skulle jag ha kunnat ge den första hjälpen! Alltså, här fungerade organisationen perfekt.

På lasarettet togs prover, en läkare gjorde en grundlig undersökning och utfrågning. Bara det har en lugnande inverkan. En remiss till en annan avdelning för säkerhets skull.

Jag är full av beundran för den professionalism som rådde i alla led. Jag vet, att misstag sker, att en del är klumpiga och det kan tråkigt nog få ödesdigra följder. Men inte i det här fallet. Och organisationen verkar det inte vara något fel på.

Jag vill bara berätta det här för att balansera det som står i DD idag.

Kolla Strykarkattens inlägg från Kina.

Angående TCM (Traditionell Kinesisk Medicin). Kolla vad Strykarkatten (adressen finns bland länkarna i vänstermarginalen) råkat ut för i Kina där hon just nu befinner sig. (å, ä och ö fungerar inte där).

Saluhall med "Mat runt Siljan"?

I helgen pågick evenemanget "Mat runt Siljan" (se tidigare inlägg med länk).

Vid Ickholmen (arrangör Siljans Chark) var det en riktig folkfest och jag imponerades av kreativiteten hos de olika producenterna. Där fanns himmelskt gott bröd av olika sorter, ost för riktiga finsmakare, grönsaker, producenter av saft, marmelader, vinäger mm mm. Och så naturligtvis Siljans Charks produkter representerat med hamburgare.

Produkter av så hög kvalitet, men så svåråtkomliga för oss konsumenter! Producenterna finns spridda ute i småbyarna och har små möjligheter att sprida sina produkter annat än på marknader och evenemang av detta slag. Inga stora kvantiteter alltså. Och vi konsumenter har varken tid eller råd att åka runt i de olika byarna för att köpa bröd, ost, kött och grönsaker. Och inte är det särskilt miljövänligt.

Den kundkrets som vill satsa på närodlat är oftast också mycket miljömedveten. Därför vill jag flagga för att det upprättas en saluhall under t ex namnet "Mat runt Siljan" där villkoret är garanterat närproducerat.

Kan Saluhallen i Stockholm gå runt ekonomiskt med mottot "Fint och dyrt" så vore det väl själva den om inte en saluhall här i Rättvik skulle gå runt på mottot "Närodlat"!

Kanske kan Siljan Chark starta upp och dessutom ge plats åt alla andra producenter av diverse livsmedel som finns ute i småbyarna.

Kanske kunde man samlas i ett lokalt kollektiv där medlemmarna turas om att betjäna saluhallen och därmed sälja åt varandra. Det frigör tid för producenten att göra det de är duktiga på, nämligen att producera. Men under t ex några timmar på fredagen skulle varje producent finnas på plats, för att då svara på frågor och sälja sina produkter. Kanske kunde man ha en gemensam transportkedja, där man turas om att frakta varorna på morgnarna till saluhallen. Kanske kunde man enas om att alla producenter runt Siljan får ingå i kooperativet.

För mig vore det det absolut finaste uttrycket för ett sant kooperativ. Och kanske bryter man dessutom de tre stora grossisternas monopol.

"Mat runt Siljan" evenemang

I går var vädret härligt - varmt och skönt. Det var en ren fröjd att åka ut till Ickholmen där "Mat runt Siljan" hade arrangerat en trevlig utställning av vad Siljanskommunerna kan erbjuda av närproducerade livsmedel.

Min syster och jag gick runt och provade på smakbitar. Där fanns bröd, ost, tuttul, olika köttprodukter, dricka och marmelader, honung mm. Och naturligtvis grönsaker. Det vankades också himmelskt god "Kolbulla" som vi fick grädda själva. För den som inte vet, så är det skogshuggarmat. Förr i tiden hade skogshuggarna inte möjlighet att ha med sig färsk mat ut i de ofta veckolånga skogshuggarperioderna och maten blev därefter. Varken mjölk eller ägg kunde lagras så en äkta "kolbulle" består i saltat fläsk skuren i tärningar och en pannkaksmet gjord på mjöl o vatten. Det steks över öppen eld och serveras med lingonsylt. Nu vet inte jag om den smet vi fick grädda var "äkta", men gott var det.

Men nu var vi inte där bara för att titta och smaka. Studieförbundet Vuxenskolan visade upp vad de/vi sysslar med och syrran och jag visade tillsammans med flera andra "konstnärer" upp några av våra tavlor som hängdes i det gamla kvarnhuset. Annat hantverk från studiecirklarna visades också.

Eftersom jag glömde kameran, var det syrran som fick stå för fotandet. Om hon kan få tummarna ur läge och maila över några bilder från evenemanget, ska jag senare lägga in det i det här inlägget. Under tiden kan ni ju klicka på länken, så kan ni läsa om alltihop.

Vi gjorde också ett besök på jordbruksgymnasiet, som också hade massor av intressanta saker att visa. Det var så mycket folk, så jag tror, att hela Rättviks befolkning befann sig på "Mat runt Siljan" i går.

Akupunktur (TCM) mot depression

Med C:s (min man) medgivande vill jag berätta följande:

I många år har C lidit av depressioner och de blev till sist så svåra att han sjukskrevs för utmattningsdepression. Det var år 2002. Han har fått olika antidepressiva mediciner. En hjälpte inte alls och en gav svåra destruktiva tankar och känslor. Han var initiativlös och fullständigt utan ork. Steg knappt upp ur sängen. En vändning kom i juli 2006. Han fick då tillskott av sköldkörtelhormon (trots att hans värden var normala), vilket hjälpte en hel del. Dock var han fortfarande ganska nedstämd, såg det mesta i svart och var praktiskt taget helt initiativlös. Hade svårt att tåla stress och även små krav gjorde honom sängliggande.

I månadsskiftet januari/februari 2007 gick han till Lena Ardevall, TCM-utbildad akupunktör som driver företaget Balans och Harmoni i Rättvik. (TCM = traditionell kinesisk medicin). Han har genomgått flera behandlingar sedan dess, och är nu nästan helt återställd. Han har blivit social, kan skratta, behöver inte vila mer än högst tillfälligt och framför allt - han tar initiativ till saker (jag blir ibland riktigt andfådd *skratt*). Han klarar också krav mycket bättre.

Det är ett helt mirakulöst tillfrisknande som akupunkturen skapat på kort tid. Och helt utan biverkningar! Det vore rent brottsligt att inte offentliggöra detta. Han har besparats ett enormt lidande och naturligtvis även vi anhöriga. För att inte tala om vad samhället sparar! Nu är han visserligen pensionär, men tänk om han varit i arbetsför ålder! Jag gissar att det går många hundra tusen människor här i Sverige som lider av mer eller mindre allvarlig depression. För en del av dessa är kanske en duktig TCM-akupunktör räddningen.

Jag hoppas att i alla fall någon kan hjälpas.